Svenska

Heavy metal märks. Och man måste lyssna på hög volym! Det menar Hartmut Rosa, tysk sociolog och hårdnackat metal-fan, som med sina teorier kring social acceleration och resonans etablerat sig som en av samtidens viktigaste tänkare. <br/><br/>Heavy metal har för länge sedan blivit medelålders, men står fortfarande stadigt i den annars så konjunkturkänsliga musikindustrin. Fansen är många och lojala. De läser smala tidskrifter, lyssnar fortfarande på hela album, köper mängder med skivor och är flitiga konsertbesökare. Många metal-fans hävdar dessutom att musiken räddat deras liv! Hur kommer det sig att denna musik kan betyda så mycket för vissa, när den av utomstående ofta uppfattas som klichéartat oljud? <br/><br/>I <i>Monstervrål och änglasång</i> använder Hartmut Rosa sin egen erfarenhet som passionerad hårdrockare. Hans livs soundtrack blir utgångspunkt när han redogör för genrens historia, hur låtarna är uppbyggda och vad som utmärker metal-kulturen bland alla änglar och demoner. Han hämtar exempel från såväl romantiken och nyare forskning som personliga berättelser om gåshudsupplevelser. Här presenteras musik inte bara heavy metal som en möjlig väg in i djup resonans och som existentiell motkraft i en alltmer stum omvärld.<br/><br/>Recensioner av den tyska utgåvan: "För metal-fans är denna bok absolut obligatorisk läsning. Inte bara för att kunna svara mer uttömmande och kompetent nästa gång frågan 'Varför lyssnar du ens på det?' dyker upp, utan också för att bättre kunna förstå sig själv och sin omgivning." <i>metal.de</i> <br/><br/>Rosa är själv tveksam till att kalla boken vetenskaplig. Men om den inte är det, hur kommer det sig att den kan bli så upplysande, inte bara om heavy metal för någon som inte kan särskilt mycket om genren, utan också om just denna samtidserfarenhet? Rosa lyckas mycket väl att belysa denna erfarenhet både existentiellt och intellektuellt just genom sin personliga historia. Ola Sigurdson, <i>Sociologisk Forskning</i><br/><br/><i></i>Mer om författaren: Hartmut Rosa, född 1965 i Lörrach, är sedan 2005 professor i allmän och teoretisk sociologi vid Friedrich Schiller-universitetet i Jena och sedan 2013 föreståndare för Max Weber Centre vid universitetet i Erfurt. Hans böcker om det moderna samhällets tidsnöd (<i>Beschleunigung</i>, 2005) och de upplevelser av alienation och förhoppningar om resonans som den innebär för människor (<i>Resonanz</i>, 2016) har fått uppmärksamhet i hela världen. 2023 erhöll Rosa det välrenommerade Gottfried Wilhelm Leibniz-priset. Han är ända sedan ungdomen ett stort heavy metal-fan och spelar keyboard i hobbyband. På svenska finns Rosas böcker <i>Acceleration, modernitet och identitet tre essäer</i> (2014) och <i>Det vi inte kan råda över om vårt förhållande till världen</i> (2020), båda utgivna av Bokförlaget Daidalos. 

Från Nashville till Eras Tour! Hela berättelsen om Taylor Swift.<br/><br/>Taylor Swift har gått från att vara &ldquo;America&rsquo;s Sweetheart" till global megastjärna. Hon är en småstadstjej med en talang utöver det vanliga, beslutsamhet och styrka att förvekliga sin dröm. Men hur såg vägen ut till där hon är idag? Och hur har hon hanterat sin fenomenstatus?<br/><br/>I den här biografin får vi ta del av alla fascinerande detaljer - från uppväxten i Pennsylvania till livet på de största scenerna, och de utmaningar hon mött längs vägen. Vi får följa hennes musikaliska utveckling och resa till att bli en av vår tids mest inflytelserika artister, samt hennes alltid lika omtalade kärleksliv och den pågående världsturnén som slår alla rekord.<br/><br/><b>Chas Newkey-Burden</b> är journalist och författare till över 20 böcker, varav flera initierade biografier om vår tids största artister.

Ny utgåva med tidigare ej publicerade bilder!<br/><br/>För femton år sedan tog Martin Norberg de första professionella bilderna på Broder Daniel under en blöt natt i hans studio. Bland resultatet fanns den famösa nakenbilden som strax därefter publicerades i Nöjesguiden och bidrog till att ge bandet sitt efterhängsna rykte som desperadorockare. Sedan dess har Martin följt dem i spåren, tagit bilderna till två skivomslag och han var med på scenen under gruppens slutgiltiga farväl på festivalen Way Out West i Göteborg sommaren 2008.<br/><br/>Fotografierna i den här boken berättar historien om hur ett gäng tonåringar blev ett av Sveriges genom tiderna mest hatade, älskade och kanske även viktigaste rockband. Klas Ekman, som var med och gjorde den 18 sidor långa intervjun med Broder Daniel i Sonic 2001, har träffat gruppmedlemmarna under hösten och fått en massa nya historier och kommentarer. Vägen går via kaotiska spelningar och Fucking Åmål-genombrottet till den stora comebacken med Cruel Town, det som kom att bli Broder Daniels sista album, och det tragiska slutet. Och hur de, utan att själva riktigt veta hur det gick till, startade en helt egen subkultur längs vägen.

Hårdrocken har roat, skrämt och provocerat i mer än ett halvt sekel. Trots, eller kanske tack vare, ständigt motstånd från kritiker, föräldrar och moralister har den överlevt längre än de flesta musikstilar. <br/><br/>Hårdrockens historia är en berättelse om uppror mot auktoriteter, om musikaliskt, kulturellt och socialt gränsöverskridande och inte minst om en obändig lojalitet med den enskilda människan och hennes längtan efter frihet. <br/><br/>Om detta handlar denna bok. Åtta skribenter, som till vardags skriver om politik, och två hårdrocksmusiker ger varsin berättelse om vad hårdrocken har betytt för dem själva och för samhället. Det handlar om uppror, om frihet och om den mening och glädje som ryms i den tunga musiken.

Den här boken om tonsättaren Gustav Mahler är varken ett försök till en genomgripande nytolkning eller en detaljrik biografisk grundbok med verkanalyser. Det är en liten bok tillkommen enbart av lust att dela en livslång fascination för en man och hans musik med intresserade läsare, skriven av en tonsättare vars egen musik tidigt starkt påverkades av Mahler; en bok som tecknar en biografisk skiss och kastar en ljusglimt över sitt ämne från olika, även nutida håll. Varken mer eller mindre. Den ställer inga krav på musikfackliga insikter, bara på ett visst intresse för Mahlers musik. Karl Aage Rasmussen <br/><br/>Den danske tonsättaren och skribenten Karl Aage Rasmussen har författat en rad uppmärksammade essäböcker om musik och musiker. På svenska finns sedan tidigare hans böcker om pianisterna Glenn Gould och Svjatoslav Richter. <br/><br/> musikessäistik på absolut högsta nivå. (Michel Ekman, Hufvudstadsbladet) <br/><br/> beundransvärt djuplodande och kringsynt. (Carlhåkan Larsén, Opus) <br/><br/>Dagens Nyheters Martin Nyströms positiva recension bär rubriken: Elegant granskning av modernitetens Mahler. Nyström skriver bland annat: Elegant frilägger Rasmussen Mahlers inneboende modernitet och hur den med sina närmast filmiska korsklippningar, oberäkneliga brottytor och montageliknande sammansättningar av motsägelsefulla uttryck föregår det sena 1900-talets stilpluralism och postmodernism. <br/><br/> Rasmussens rika Mahlerbok en heltäckande presentation av liv och verk trots att den är på bara 150 sidor. (Carl-Johan Malmberg, Svenska Dagbladet) <br/><br/>Den som kan lite om klassisk musik men vill höra mer bortom Bach, Mozart och Beethoven, hamnar oundvikligen hos Mahler. Man gör honom extra rättvisa genom att läsa lite, det blir roligare att lyssna då. (Johan Norberg, Tidningen Vi)

Strummer! Jones! Simonon! Headon! För första gången berättas historien om det legendariska punkbandet The Clash [1976-1986] av medlemmarna själva, i en maffig och snyggt formgiven bok fullspäckad med tidigare opublicerade bilder, både professionella och ur privata samlingar.<br/><br/>Från »White Riot« till »Rock the Casbah« The Clash liknade aldrig riktigt något annat band med sin ständigt upproriska och politiskt färgade och samtidigt alltid lika stilsäkert svängiga »vi mot dem«-hållning. Deras uppviglande speglingar, skarpa låtskrivande och passionerade idealism (det här var bandet som döpte ett av sina album till Sandinista) gjorde dem till ett fenomen världen över. Dubbel-LP:n London Calling från 1979 har åtskilliga gånger utnämnts till ett av tidernas bästa rockalbum, och The Clashs musik lever i högsta grad vidare, både som influens och potentiellt explosiv upptäckt för nya lyssnare.<br/><br/>Det engelska förlaget Atlantic Books lär ha betalat ett sexsiffrigt belopp för rättigheterna inför utgivningen och The Clash har i inbunden form sålt i över 100.000 exemplar. Boken är rikt illustrerad med unika bilder av The Clash på scen och i studion, såväl som av posters och turnéaffischer från hela karriären.<br/><br/>»Ett av Englands bästa band någonsin.«<br/>Nick Hornby, författare till bland annat High Fidelity och Om en pojke<br/><br/>»En enorm inspirationskälla för mig.«<br/>Bernard Sumner, Joy Division & New Order<br/><br/>»Alla fyra bidrar till berättelsen, men gång på gång är det Joe Strummers röst som sticker ut. Om en låt inspirerad av en filmreplik säger han att det var som att hålla i ena änden av en tråd som var fäst i en sång och när det börjar gå utför med The Clash beskriver han Jones som Elizabeth Taylor på uselt humör«<br/>NEW YORK TIMES

En självbiografisk berättelse om en förlorad idyll och om verkligheten bakom schlagern Lyckliga Gatan - melodin som med text av författaren och med sång av Anna-Lena Löfgren blev en av de mest sålda svenska grammofonskivorna under 60-talet. Britt Lindeborg är Svensktoppens genom tiderna mest framgångsrika textförfattarinna men är ändå något av en doldis i svenskt musikliv. Hon tillhör de första kvinnorna som lyckades slå sig fram som låtskrivare i en mansdominerad musikbranch på 50- och 60-talet. Hon gifte sig ung och som lycklig hemmafru började hon skriva egna melodier och texter då televisionen utlyste den första Melodifestivalen i slutet av 50-talet. Hon kom att delta i hela 12 finaler, med alltifrån "Spela på regnbågen" fram till "Diggi Loo Diggy Ley". Den senare, till vilken hon skrivit texten, gick vidare och segrade i Eurovision Song Contest i Luxemburg. Britt Lindeborg har aldrig dragit sig för att stå upp för vad hon tycker, vare sig det var på den vänsterinfluerade Socialhögskolan under 70-talet eller i den tidens intensiva tidningsdebatter om schlagertexter. Hon tar oss med på en stundtals traumatisk resa genom livets olika skeden. Den idylliska barndomen i municipalsamhället Hagalund fick en mardrömslik vändning genom en serie märkliga och tragiska händelser med början under 30-talets depression. Först i mogen ålder kommer hon till insikt och ser med helt annat perspektiv på händelserna kring "Lyckliga Gatan" och hon ger sig inte förrän hon tagit reda på hela sanningen bakom sin pappas mystiska försvinnande och död. Genom det sätt hon beskriver sitt liv och sin familj får vi följa det svenska folkhemmets framväxt under 1900-talet. Det varma språket är hennes kännetecken och gör denna bok till en verklig upplevelse.