Svenska

<em>Astronomisk kalender 2026</em> vänder sig till alla som skulle vilja veta mer om stjärnhimlen och vad som händer där, vecka för vecka under hela året. Samtidigt är den en fullständig almanacka med veckonummer, namnsdagar och helgdagar.<br/><br/><br/><br/>Om du bara vet när och åt vilket håll du ska titta är det lätt att få syn på Venus, Mars och flera av de andra planeterna, och den här boken visar hur.<br/><br/><em>Astronomisk kalender 2026</em> kräver inga förkunskaper och är användbar i hela Sverige.

Resan till Mars är lång, tekniskt komplicerad och resurskrävande. Många frågor måste besvaras innan vi kan landa på vår röda grannplanet. Den första är kanske: Varför?<br/><br/>I <i>Har vi åkt till Mars än?</i> luftas övertygelsen att varje krona som investeras i rymdverksamhet också är en satsning på jorden. Det vi vinner under resans gång, i form av teknologiska framsteg, nya kunskaper och vidgade perspektiv, hjälper oss att komma närmare lösningar på de problem vi brottas med här.<br/><br/>Med avstamp i samtal med forskare, astronauter och representanter från rymdindustrin går <i>Har vi åkt till Mars än?</i> igenom 100 populärvetenskapliga uppslag med frågeställningar som visar på hur resan är möjlig, rimlig och till gagn för mänskligheten.

Vad är egentligen ett ekosystem? Är det självklart att &ldquo;orörd natur" är något positivt? Och varför skulle det vara eftersträvansvärt att något beskrivs som &ldquo;naturligt"?<br/><br/>Ekologen Ove Eriksson resonerar kring teman som engagerar många med intresse för miljöfrågor. Genom egna erfarenheter från forskarlivet, aktuella samhällsfrågor och filosofiska resonemang belyses hur dualismen mellan människa och natur präglar vårt tänkande.<br/><br/><i>I ekologins gränsland</i> utforskas de sköra band som kopplar ihop livet på jorden. Ett samspel som ständigt byter skepnad, och där människan tenderar att beskrivas både som avskild och destruktiv.

För varje utdelat Nobelpris finns en rad goda kandidater som lika gärna hade kunnat få det. Men spelar egentligen priser någon roll för arbetet? Vad blir effekten för vinnarna respektive förlorarna?<br/><br/>I <i>Genier utan Nobelpris</i> intervjuar Nils Hansson vetenskapliga ledare, författare och journalister för att komma närmare svaret. Vi följer dramat i tre akter, inte helt olikt den faktiska galan: bakom kulisserna, på scen och efterfesten. Men till skillnad från en tevesändning tillåts vi komma nära på riktigt. Tidigare konfidentiella protokoll visar att sanningen är betydligt mer komplex än &ldquo;bäst vinner".<br/><br/>Vi möter den polske ögonläkaren Ludwig Zamenhof som hoppades på Nobels fredspris för att ha utvecklat esperanto, italienaren Carlo Forlanini som föreslog att tuberkulos kunde behandlas genom att punktera en lunga, och den svensk-tyska genetikern Lore Zech som utvecklade ny cancerdiagnostik. Idag är många av dem bortglömda. Antingen fick de aldrig något erkännande, eller så kom det för sent. Men på ett eller annat sätt har de gjort världen bättre.

Forskningen om medvetandet gör ständigt nya framsteg. Men det krävs en stilist av rang för att sammanställa rönen till en helhet som har betydelse för våra helt vanliga, och alldeles ovanliga, liv. Christof Koch duckar inte för stora frågor som: När utvecklas medvetandet hos ett foster? Hur nära är AI-algoritmerna att utveckla något som kan kallas för medvetande, och är den mänskliga hjärnan fortfarande världens mest avancerade system? Utöver sin långa yrkesbana väver Koch också in psykedeliska drogtrippar och en nära döden-upplevelse i sina försök att lösa medvetandets gåtor.<br/><br/><i>Då är jag själv världen</i> baseras på de senaste rönen inom neurovetenskap, men rösten som talar är subjektiv, det är en ärlig och öppensinnad skildring för den som vill förstå sig själv och framtiden vi just nu medverkar till att skapa.

Klimatet Och Människan Under 12000 År [Bok / Inbunden]

Stenar [Bok / Inbunden]