Svenska

<i><b></b></i><b>»En massa bra skrivtips i <i>Skriv din bok</i>. Kan behöva dem nu. Ska snart själv börja på något nytt.«</b> Jens Lapidus om sin aktuella läsning.<br/><br/><i>Skriv din bok</i> är en konkret och användbar handbok för dig som vill komma igång med ett bokprojekt. Du får veta hur du hittar och vässar en idé, hur du använder viktiga verktyg som berättarperspektiv, persongalleri och gestaltning, och hur du skapar en stabil grund för ditt bokprojekt.<br/><br/>Framför allt hjälper <i>Skriv din bok</i> dig att få de första sidorna skrivna.<br/><br/>Under mer än tio år har tidningen Skriva levererat hantverkskunnande och inspiration till etablerade och aspirerande författare. I <i>Skriv din bok</i> har chefredaktörerna Johanna Wiman och Tobias Regnell samlat Skrivas bästa texter om hur du får fart på din bok och skapar en lustfylld och effektiv rutin för det fortsatta skrivandet.<br/><br/>Bokens delar är skrivna av bland andra Christoffer Carlsson, Marie Hermanson, Mattias Edvardsson och Arne Dahl. Dessutom får du konkreta tips från en lång rad av Sveriges främsta författare som Jens Lapidus, Nina Wähä, Lydia Sandgren och Johannes Anyuru.<br/><br/><b>»En inspirerande och praktisk guide för alla som brinner för att skriva och som söker guidning kring skrivandets olika faser.«</b> BTJ:s Caroline Svensk ger en 5:a, »Briljant«, i recensionsbetyg.

Översättningskritik Och Estetisk Form - Jämförande Studier Av Språk Och Stil I Dantes Divina Commedia Och Sju Svenska Översättningar [Bok / Danskt band]

Tala så att alla lyssnar och förstår är en konkret handbok i retorik. I boken lär man sig att tala, föredra och argumentera. Boken beskriver hur man förbereder ett tal och levandegör sitt språk. Annmari Kastrup ger tips och reflektioner från teaterns värld. i boken får man tips om hur man fångar publikens intresse och får den engagerad.

Vårt svenska språk är fyllt av uttryck som vi använder mer eller mindre medvetet. Men vet vi verkligen vad alla dessa ord och uttryck betyder?<br/><br/>Ibland vill man <b>bita sig i tungan </b>eller<b> lägga benen på ryggen</b>. Men man vill inte <b>bli förd bakom ljuset</b> eller<b> fångad med fingrarna i syltburken</b>. <br/><br/>Även om man behärskar svenska språket väl, är det inte säkert att man vet den exakta betydelsen av uttryck som <b>hemma i halmen</b>, hur man <b>glider in på en räkmacka</b> eller vad <b>det nya svarta</b> betyder. <br/><br/><i>Fan och hans moster gör en pudel</i> innehåller mer än 1 000 svenska uttryck. Mats Carlbom har sammanställt dråpliga, men ändå vardagliga och vedertagna ord och uttryck till en både lärorik och underhållande bok. Gamla och nya, från Bibeln och från barnböcker, från litteraturens, reklamens och politikens världar. Och sådana vi inte vet varifrån de kommer. Allt sorterat i bokstavsordning.<br/><br/><b>Mats Carlbom</b>, 1949-2018, var journalist. Han var under många år en av Dagens Nyheters ledande skribenter, verksam som bland annat nyhetsreporter, politisk reporter och utrikesmedarbetare. Åren 1999 2002 var han tidningens korrespondent i Washington. Han var under flera år med i gruppen som satte samman frågorna i Nutidsorienteringen, den tävling som Dagens Nyheter varje år arrangerar för landets högstadieelever. Sitt språkintresse ärvde Mats Carlbom främst av sin mor Majken som var riksdagsstenograf och oerhört intresserad av svenska språket.

<b>Varför säger göteborgaren änna, la, knô och brôte? </b><br/><br/>Svaren finns i grammatiken. De svenska grammatikböckerna brukar beskriva skriftspråket, och det ser likadant ut över hela landet. Men dialekterna lever framför allt som talspråk, och där finns det stor variation. En del säger <i>såg honom</i>, andra <i>såg han</i> och åter andra <i>såg en</i>. En del säger <i>skolen</i> och <i>pennen</i>, andra säger <i>skolan</i> och <i>pennan</i>. Verben har sina egna böjningsmönster: <i>slita slet sletet</i>; <i>knyta knöt knötet</i>.    <br/><br/>Till grammatiken räknas också uttalsmönstren. I göteborgskan kan <i>kors</i> och <i>fort</i> uttalas <i>koss</i> och <i>fott</i>. <i>Fisk</i> och <i>lille</i> blir <i>fesk</i> och <i>lelle</i>. <i>Gata</i> har ett å-aktigt a-ljud. <i>Kungen</i> kan bli <i>köngen</i>. Detta och mycket annat utreds av professor Lars-Gunnar Andersson, som går igenom ett stort antal språkliga drag som finns i göte­borgsdialekten men inte i standardsvenskan. <br/><br/>Göteborgskan är en central del av många göteborgares identitet. Den är dessutom en av landets mest välkända och älskade dialekter bland svenskar som inte själva talar den. <i>Göteborgsgrammatik</i> erbjuder alla som är intresserade av dialekter i allmänhet och göte­borgskan i synnerhet en djupgående, lärorik och underhållande läsning. Och dû, läser du denne här boken får du dessutom kunskaper i grammatik på köpet.   <br/><br/><br/><br/><i>Lars-Gunnar Andersson växte upp på Guldheden i Göteborg. Han är professor i modern svenska vid Göteborgs universitet och har bland mycket annat forskat om Göteborgsdialekten och beskrivit den i artiklar, språkspalter och böcker. Han är också en välkänd radioröst efter många år som ämnesexpert i radioprogrammet Språket.</i>

Varför är guden Adonis så vanligt förekommande i korsord? Är det barbari att lösa med bläckpenna? Finns det förbjudna ord, och hur hanterar vi lilla hen? Hur reglerar korsordsmakaren svårighetsgraden i sina kryss, och vad kan en sängkamlighet vara månntro?<br/><br/>Världens första korsord publicerades 1913 i New York World och ett decennium senare såg ett svenskspråkigt kryss dagens ljus. Idag är korsordslösande något av en nationalhobby i vårt land, men konstruktörerna är fortfarande få till antalet. <b>Lena Holmlund </b>är en av dem som sedan ett tiotal år förser Sverige med kluriga och kvalitativa kryss. <br/><br/>I <i>Korsordets ABC</i> avslöjar hon hantverkets hemligheter och guidar läsaren bland lättburna, lekfulla och lustfyllda lärdomar, ordbryderier av allehanda slag och de val och kval som en korsordsmakare dagligen ställs inför. Boken ger en unik inblick i skapandet av kryss och är ett måste för alla språkintresserade och korsordsfantaster.

<b>En enda dikt i femtielva versmått. Varför?</b><br/><br/><br/><br/>Vad är vitsen med vers? Finns det någon poäng med poesi? Blir man lycklig av lyrik? <br/><br/>I alla tider och på alla platser har människor skapat vers. Vi har diktat för att berätta, minnas, förmedla känslor, roa, dansa, supa, hålla takten i arbetet ... Och valet av versmått har haft stor betydelse. Jamber och daktyler har inte staplats på måfå. <br/><br/>Men varför ska en modern människa skriva bunden vers? Ja, varför inte? De traditionella versmåtten känns kanske omoderna, men de står sig än. De har prövats ut under hundratals, till och med tusentals år, och grundelementen rytm och rim är garanterat tidlösa. Och numera kan man med hjälp av magnetröntgen visa att dikter, ja själva diktens form, påverkar våra hjärnors belöningscentra. <br/><br/>Lars Melin visar oss versmåttens oändliga möjligheter genom att stöpa om samma dikt i olika versformer. Han låter oss möta Sten Selanders välkända dikt "Spela kula" i en mängd varianter, i allt från haiku och hexameter till snapsvisa och sonett. <br/><br/>Läs och låt dig inspireras - det är dags att dikta!<br/><br/><br/><br/>Lars Melin är docent i svenska med lång erfarenhet av experimentell språkforskning. Han är dessutom populärvetenskaplig skribent och författare till en rad läroböcker och fackböcker om språk, till exempel <i>Stil</i>, <i>Laddade ord</i> och <i>Corporate bullshit</i>.