Svenska

* MÖLLERÖDSKUPPEN * Tragedi i Tvärskog * SPÖKHÄSTAR I MJÖLKALÅNGA * Incidenten vid gästgivaregården i Tyringe * DEN STORA POSTSTÖLDEN * Slaget vid Mjölkalånga * NÄSTA RÖKE! * Fake news årgång 1905 * UPPFINNAREN * Finkan och de första poliserna * BRÄNNERIBRANDEN * Tyringes första idrottsman * FÖRDRÖJT VINTERPARADIS * Anna och succéböckerna * SKANDALBOKEN * Den stora julstormen * RUTH PIONJÄR I LUFTEN * Järnvägsolyckan * BANANER PÅ KEBNEKAJSE * När nazisterna lyftes ut från torget * MOBERG I TYRINGE * Tyringes egen bragdmedalj *

Hur såg det nordiska slaveriet ut under vikingatiden? Finns det över huvud taget möjlighet att skapa sig en uppfattning om det? Professor Stefan Brink har formligen dammsugit alla upptänkliga källmaterial och behandlar arkeologi, runor, ortnamn, personnamn och etymologi i jakten på en ny och säkrare bild av det nordiska trälbegreppet. <br/><br/>Det nordiska slaveriet träldomen är en svårfångad företeelse, med få likheter med de antika Medelhavscivilisationernas systematiska utnyttjande av slavar i hushåll, gruvor och amfiteatrar eller det utbredda slaveriet vid amerikanska plantager under 1700- och 1800-talen. Järnålderns och den tidiga medeltidens nordbor levde i ett för oss främmande samhälle, präglat av olika beroendeförhållanden och med flytande övergångar mellan att vara fri och ofri. En person kunde vara på en gång socialt ansedd och ofri. Det gick att överlämna sig själv som slav till någon annan mot att få skydd och föda, och man kunde bli dömd till tidsbegränsat slaveri på grund av någon förseelse, men också köpa sig fri. Unga män kunde ingå kontrakt med en storman om att ingå i dennes hird, varvid de erkände dennes överhet, men samtidigt gjorde en snabb social klassresa. Stefan Brink har formligen dammsugit alla upptänkliga källmaterial och behandlar arkeologi, runor, ortnamn, personnamn samt inte minst gör en spänstig etymologisk och semantisk undersökning av trälbegreppet.

Med vårfloden i Kalixälven 1816 inträffar en olycka i den gifta husbonden Olof Brännvalls hushåll som kommer att påverka framtiden. Efter nio år blir hans då tjugoåriga och ogifta piga Anna Lisa Israelsdotter med barn och det kommer faktiskt att bli nio utomäktenskapliga barn totalt i huset. Vid det sista barnets dop när både Olofs piga och hustru är avlidna träder han fram som far. Var Olof far till alla barnen trots att han var gift med Sofia som dessutom var pigans moster? Det här är en berättelse om ett triangeldrama som utspelar sig under den första delen av 1800-talet i den idylliska byn Jock i Överkalix.

Under andra världskriget kom 70 000 finska barn till Sverige för att undkomma krig och nöd i hemlandet. Ett av dessa barn var Raija Rantala, som kom från en fattig familj i södra Finland och hamnade hos den adliga och välbärgade familjen Klingspor på Hellekis säteri på Kinnekulle i Västergötland. När hon klev av tåget på Råbäcks station den 12 november 1941, 6,5 år gammal, började hennes nya liv, i en mycket annorlunda miljö. Krigsbarnet på Hellekis är Raijas personliga berättelse om sitt långa händelserika liv och erfarenheten av att vara ett finskt krigsbarn. Men det är också en beskrivning av, med en utomståendes perspektiv, hur en svensk adelsfamilj levde på 1940- och 50- talet, samt om de historiska och kulturella förhållanden som var helt avgörande för hennes liv; det svenska engagemanget för Finland under kriget, familjen Klingspor och hennes nya hembygd Kinnekulle och Lidköping. Jag träffade Raija hösten 2017 under arbetet med en utställning om jul- och luciafirande. När vi möttes berättade hon också om sin bakgrund som finskt krigsbarn och sin uppväxt hos greveparet Klingspor på Hellekis säteri. Hennes livshistoria, goda minne och intressanta berättelse om sitt liv och sin annorlunda uppväxtmiljö fascinerade mig. Därför skrev jag denna bok.

Det råder brist på systematiska studier om svensk och nordisk utrikes- och säkerhetspolitik som behandlar det långa tidsperspektivet. Denna bok utgör ett försök att råda bot på detta genom att systematisera och analysera den tidigare forskningen på området och utveckla metoder för analys av utrikes- och säkerhetspolitik i en längre och övergripande kontext. I boken framgår att det finns en del forskning om svensk och nordisk utrikes- och säkerhetspolitik de senaste 200 åren, men också att det finns stora forskningsluckor att fylla. Forskningen om detta centrala politikområde är eftersatt, och Sverige ligger efter särskilt Danmark och Norge när det gäller större syntetiserade arbeten om ländernas utrikes- och säkerhetspolitik. I boken besvaras följande tre frågeställningar: Vad är det för förändringar som har skett inom svensk och nordisk utrikes- och säkerhetspolitik över tid? Varför har förändringarna skett? Hur har utrikes- och säkerhetspolitiken beskrivits i de analyser som gjorts och på vilket sätt har perspektiven förändrats? Förutom att besvara dessa tre frågeställningar är bokens syfte att stimulera forskning om svensk och nordisk utrikes- och säkerhetspolitik i ett internationellt perspektiv, och om de internationella relationernas historia mera generellt. Det är viktigt att ha djuplodande kunskaper om de svenska, nordiska och internationella relationernas historia, så att vi kan hantera dagens och framtidens utmaningar med omdöme.

<strong>Ny bok om Raoul Wallenberg</strong><br/>Raoul Wallenbergs exceptionella insatser för att rädda ungerska judar undan Förintelsen, liksom hans ännu delvis okända öde som politisks fånge i sovjetunionen, har fortlöpande fångat massmedias intresse. I denna undersökning har Wallenbergforskaren Lars Brink kartlagt hur svensk dagspress har följt ärendet Raoul Wallenberg. Han inriktar sig på kalla krigets första skede då intresset för Raoul Wallenbergs öde stegrades genom att Raouls mor, Maj von Dardel, 1947 vädjade till svenska kvinnoorganisationer om stöd och en kampanj för frigivning startade. Kampanjen sammanföll med tidpunkten för den förmodade avrättningen av Raoul Wallenberg. Undersökningen påvisar kommunistpressens lojalitet med Sovjetunionen och ställer frågan om dagspressens agerande inverkade på sovjets hantering av den unge svenskens öde.<br/>Författaren har i det undersökta materialet inte kunnat notera någon påtaglig skillnad i intresset för Raoul Wallenbergs öde beroende på en tidnings politiska hemvist. dock påvisar han den svenska kommunistpressens absoluta lojalitet med Sovjetunionen. I boken ingår en Summary på engelska en Zusammenfassung på tyska, båda långa och redovisande. <em> Intressant </em> noterade Olle Wästberg när undersökningen förelåg i rapportform.<br/><strong>Ett urval aktuella recensioner och omdömen om boken</strong> " Lars Brinks skrift ger en intressant bild av hur Fallet Wallenberg hanterades av media och hur det påverkade bland annat politiker och diplomater " skriver Mats Dahlberg i Nya Wermlands-Tidningen, nwt.se, den 2 maj 2017. " Bra att du har undersökningens huvudpunkter i sammanfattning på tyska och engelska. Svenska mediers förhållningssätt till Fallet Raoul Wallenberg är både ett fascinerande och viktigt forskningsområde ", skriver Susanne Berger, USA:s mest kända expert på Raoul Wallenberg, den 2 maj 2017. " din fina bok läser [jag] med stort intresse ", skriver Raoul Wallenbergs syster, Nina Lagergren till författaren den 6 maj 2017. Pressen får godkänt i fallet Wallenberg , rubricerar f. chefredaktören Ulf Ivarsson, numera på Bokebackens kultursida, en lång och insiktsfull recension. UD:s misslyckande berodde i varje fall inte på pressen skriver Ivarsson. Artikeln publicerades den 19 juni och finns på http://www.bokebackenskultursida.se/brink.html <strong>Lars Brink<strong> är filosofie licentiat i etnologi och etablerad Raoul Wallenbergforskare. Han gav 2009 ut den uppmärksammade studien När hoten var starka, som till del handlade om Raoul Wallenberg, hans personliga bakgrund och insatser i Ungern. Lars Brink är medlem av Sveriges Författarförbund och har gett ut eller medarbetat i mer än 30 böcker. Han är också verksam som kulturjournalist.</strong></strong>

En släkthistoria: Om Dalkarlssjön i östra Värmland och dess första finska nybyggare på tidigt 1600-tal och hur de anslöt sig till bergsbruket och själva blev bergsmän och byggde sin egen hytta.<br/> Om hur senare generationer utmanövrerades av brukspatronerna för att sluta som skuldsatta arrendatorer.