Svenska

För 30 år sedan publicerade Kari Poutiainen, ­till­sam­mans med sin bror Pertti Poutiainen, den uppmärksammade ­boken Inuti laby­rinten. I den beskrevs i minutiös detalj en rad oklara händelser som ­inträffade ­timmarna efter mordet på Olof Palme den 28 februari 1986. <br/><br/>Nu återkommer Kari Poutiainen med ännu en bok i ­ämnet: Den hemliga alliansen. Här presenteras nya ­uppgifter som pekar på att Olof Palme eliminerades av den ­hemliga armén Stay Behind. Motivet var att radikalt förändra ­Sveriges säkerhetspolitiska inriktning. <br/><br/>Kari Poutiainen är fysiker. Han har ­tidigare arbetat som matematik- och fysiklärare och bedrivit forskarstudier i teo­re­tisk elementarpartikelfysik vid Stockholms ­universitet. För närvaran­de studerar han spinor­repre­sentationer av Lorentzgruppen. <br/><br/>Sagt om Inuti labyrinten: <br/><br/>»Inuti labyrinten har tvingat mig att börja fundera över om min tillit till myndig­heters lojalitet mot sin egen stat är så välgrundad som jag vill tro.« Kjell-Olof Feldt <br/><br/>»Styrkan i författarnas på många sätt beundransvärda ­genomgångar av bevisläget är deras obenägenhet att ta en utsaga för given. Man litar inte på någon, dubbelkontrollerar. Resultatet är ofta förödande.« Per Olov Enquist <br/><br/>» en bok om mordutredningen som i fråga om djup, bredd och analys vida överträffar de ambitioner som präglade Marjasinkommissionens arbete.« Hans-Gunnar Axberger <br/><br/>»Utanför myndigheternas sfär finns det nog idag ingen genomgång/granskning av mordet som kan mäta sig med denna Vilket jobb författarna har utfört! Jag har sällan sett något liknande i Sverige.« Jan Mosander

"Jag tillhör välfärdsstatens barn, den generation som blev vuxen på 90-talet och formades då - politiskt, kulturellt och moraliskt. Det var en tid när ekonomi alltid trumfade politik, och själv gick jag från att vara en aktivistisk vänstertjej till att studera på Handels och sedan få anställning på Finansdepartementet. Jag växte upp med drömmen om marknaden."<br/><br/><br/><br/>90-talet var tiden då det sades att historien skulle ta slut, men då den egentligen fortsatte i en helt ny riktning. På ytan var det ett ljust och optimistiskt decennium, men därunder fanns något annat, något mörkt och kaotiskt. "Förbannelsen" är en personlig berättelse och en politisk undersökning av hur Sverige fastnade i 90-talets löften, och vilket pris vi betalar för det idag.

När 17-åriga Viola gick ut från föräldrahemmet, efter ett gräl med pappan en stund tidigare, trodde familjen att hon gick till toaletten som var belägen i huset intill.<br/><br/> Men Viola kom aldrig tillbaka. Hon var spårlöst försvunnen.<br/> En omfattande kriminalpolisutredning inleddes.<br/> Ryktet spreds att Viola hade mördats av föräldrarna. Hela familjen utsattes för dödshot.<br/><br/> Viola "Vivi" Widegrens mystiska försvinnande nära Sollefteå den 5 december 1948 blev ett av Sveriges mest uppmärksammade försvinnanden.<br/><br/> Denna dokumentärbok ger en inträngande skildring av händelserna och en djupgranskning av den digra polisutredningen.<br/> Boken innehåller uppgifter som aldrig publicerats tidigare, många detaljer ur polisutredningen, samt polisens misstag som kan gjort gåtan olösbar.<br/><br/> ------------<br/> Antal sidor: 334. Innehållsförteckning:<br/> - Inledning och förord<br/> - Familjen och Viola 0-15 år<br/> - Sjuk vid lingonplockningen, Viola vägrar läkare<br/> - Sjukhus 2 månader, "icke säkert" blindtarmen<br/> - Falskt rykte mot Carl<br/> - Sjukhus igen, 2 månader<br/> - "Jag måste höra om ni lever", skriver Viola<br/> - Korttidsvikariat som extra sjukvårdsbiträde<br/> - De utländska brevklubbvännerna<br/> - Tiden innan Viola försvann<br/> - Kvällen då Viola försvann för alltid<br/> - Dagarna efter försvinnandet fram till polisanmälan<br/> - Polisutredningen inleds<br/> - Förhören med Violas lillasyster, 8 år<br/> - Midnattsmannen<br/> - Violas pengar. Och Carls mark.<br/> - Skospåren i snön vid älven. Timmervältan. Vädret.<br/> - Om Janne Sundin. Och Sture Lönnerstrand<br/> - Sökinsatserna på land och i vatten<br/> - Polisens misstag som kan gjort gåtan olöslig<br/> - Violas bortglömda adresslista. Och en ny bästis<br/> - Tipsen, iakttagelserna och uppenbarelserna<br/> - Ryktena och dödshoten<br/> - Carls kritik mot polisen<br/> - Viola dödförklaras, efter tjugo år<br/> - Tankar & teorier<br/> - Så gick det sedan för familjen<br/> - Källor och noter

"Fanny Nilssonsreportagebok om svensk sjukvård är lika skrikigt opoetisk som spot on"<br/><strong>Aftonbladet, 5 av 5 i betyg<br/><br/></strong>"Språket är lättflytande och fyllt av eleganta formuleringar. Resultatet blir en blandning av systemkritik, reseskildring och en engagerande berättelse."<strong><br/>Läkartidningen</strong> <br/><br/>"Att lyckas skriva så pass fängslande om sjukvård är en prestation"<br/><strong>BTJ Betyg 5/5</strong><br/><br/>Hur kan vi ha världens bästa vård när man inte kan få tid på sin vårdcentral? Varför blir man så ofta tillsagd att åka till akuten? Sjukvården toppar år efter år listan över de viktigaste politiska frågorna för svenska folket. Trots att resurserna till vården ökat över tid, upplever många att det blivit svårare att få hjälp &ndash; inte minst att träffa en läkare. <br/><br/>Är sjukvården verkligen bättre i andra länder? Frågan ställs ofta, men sällan har någon närmat sig ämnet på ett tillgängligt, engagerande och jämförande sätt. Läkaren och debattören Fanny Nilsson reser i Europa och utforskari reportageform fyra olika sjukvårdssystem&ndash;Sverige, Spanien, Nederländerna och Storbritannien &ndash; hur id&eacute;n om allmän sjukvård vuxit fram, och hur den nu är på väg att förändras i grunden. <br/><br/>Genom intervjuer med forskare, läkare, sjuksköterskor och patienter tecknar Nilsson en bild av en sjukvård i förändring, där privatiseringar, extrem specialisering, orimligt dyra läkemedel och bristen på bassjukvård utgör akuta hot. <br/><br/>I takt med att befolkningen åldras och medicinska framsteg gör det möjligt att behandla allt fler sjukdomar &ndash; ofta till höga kostnader i pengar och tid &ndash; väcks också svåra frågor: Hur ska vi förhålla oss till livets gränser? Vad ska vården egentligen syssla med? Och går det att kombinera höga förväntningar med principen om allmän och jämlik vård? <br/><br/>Detta är Fanny Nilssons första bok &ndash; en angelägen och insiktsfull skildring av sjukvårdens framtid berättat på ett nära, lättillgängligt och nytt sätt.<br/><br/>"Hon lägger inte ensidigt skulden på politiska reformer, utan även på vårdinrättningarna och läkarna själva. Mest av allt efterfrågas ett större samtal om vad befolkningen egentligen önskar sig. Ett samtal för vilket <em>Åk till akuten</em> är en ovanligt initierad startpunkt."<br/><strong>Expressen</strong>

Med kapitlet Min flykt till kriget inleder Delvin Arsan sin bok De tystade rösterna. Året är 2006, hon är 26 år och lämnar Sverige för Irak. En resa som kanske oftare går åt andra hållet. Arsan reser till Irak för att söka jobb, och börjar så småningom arbeta för FN, främst med kvinnofrågor. Efter en tid reser hon vidare till Jemen där hon på plats får uppleva den arabiska våren.<br/><br/> Detta är en reportagebok om hederskulturens många ansikten i Mellanöstern och Nordafrika. Men det är också en berättelse om en kurdisk-syrisk familjs öde och migration till Sverige. Genom sin egen historia berättar Arsan om något större, om en övergripande struktur i samhället, om kvinnoförakt och förtryck, om kvinnornas kamp för jämställdhet. Till och med när vi äter lunch sitter kvinnor och män i varsin del av restaurangen med skärmar emellan. Det anses fult att en kvinna öppnar sin mun i offentligheten. Och det gäller inte bara när hon ska äta, det gäller även när hon ska prata.<br/><br/> Delvin Arsan är kurdisk syriska och kom till Sverige med sin mor när hon var 13 år. Hon är statsvetare, skribent och arbetar med biståndsfrågor sedan 15 år tillbaka. 2006, ca 3 år efter USA:s invasion av Irak, bestämde sig Arsan för att åka ner till Irak och söka jobb. Där blev hon kvar i 4 år och fortsatte senare sina FN-uppdrag i Jemen, Jordanien, Tunisien och Egypten. Krigen och revolutionen, som Arsan fick uppleva, satte djupa spår. Hon kände förtvivlan över hur allt bara gick sämre i hennes barndomsregion och besvikelse över de koloniala strukturerna inom biståndet. Hon bestämde sig för att flytta tillbaka till Sverige där hon har fortsatt sitt arbete med människorättsfrågor och skrivit boken om hennes folks kamp, och framför allt kvinnornas. Den kamp de driver i tystnad och i skuggan av konflikterna i regionen. De tystade rösterna ger röst till miljontals kvinnor och män i regionen och till deras kamp för frihet och rättvisa.

I Hybris försöker den säkerhets­poli­tiske forskaren Ola Tunander reda ut och besvara några av de mest centrala frågorna om kriget i Ukraina:<br/><br/>Varför startade kriget?<br/><br/>Vad handlar det om?<br/><br/>Vad säger folkrätten?<br/><br/>Hur kommer kriget att sluta? <br/><br/>Andra aspekter av kriget han tar upp är bland annat händelserna på Majdan i Kiev 2014, socialdemokratins säkerhetspolitiska kursomläggning, sprängningen av Nord Stream och massmedias roll som maktpolitiskt instrument.<br/><br/><br/><br/>Ola Tunander är research professor emeri­tus vid PRIO (Peace Research Institute Oslo) i Norge, där han under flera år ledde programmet för utrikes- och säkerhetspolitik. Han har forskat och skrivit om säkerhetspolititiska frågor ­­­sedan 1980-­talet. År 1989 disputerade han på en avhandling om USA:s maritima stra­tegi i norra Europa. Hans böcker har ­använts  på militärhögskolor i Sverige och USA. Författa­rens senast utgivna ­böcker är Navigationsexperten: Hur Sverige lät sig bedras av U 137 (2021), Det svenska ubåtskriget (2019) och Libyenkrigen: Bru­ken av retorikk och bedrag for å ødelegge en stat (2018). Han har även publicerat många artiklar i internatio­nella facktidskrifter. <br/><br/><br/><br/>OLA TUNANDER:<br/>»Vad som har förbryllat mig som säkerhets­politisk forskare är att allt det vi lärt oss de senaste 50 åren nu är glömt. Vad som förr var en självklarhet för varje forskare var att förstå hur motparten, "den andra" eller fien­den, ­tänker. Men idag beskrivs den som för­söker göra det som en "Putinversteher" en tysk benämning för någon som "förstår Putin".<br/><br/>Dagens generation har till synes inte haft något behov av att förstå motparten. Och det gäller inte bara forskare utan också flertalet politiker och jour­nalister i väst. De agerar som om de representerar sanningen och är moraliskt överlägsna. De blandar samman världen med väst­världen.  Denna hybris har varit utmärkande för dem som stått i spetsen för USA:s eller västvärldens krig sedan 1990-talet. Den har ­varit osmaklig. Länder som Irak och Libyen blev lagda i ruiner, men det var trots allt möjligt att besegra dem på slagfältet. <br/><br/>När det gäller försöket att besegra Ryssland i Ukraina är dock detta inte möjligt, dels därför att Ryss­land har en betydande militär kapacitet inklusive kärnvapen, dels därför att man, på samma vis som under andra världskriget, uppfattar kriget som "existentiellt".«

Hans dröm och vår verklighet<br/><br/> Martin Luther King mördades för femtio år sedan, i april 1968, men han är en ännu levande legend. Varför? Lars Åke Augustsson tecknar i första delen av sin bok ett konturskarpt porträtt av den amerikanske pastorn och medborgarrättskämpen, av såväl hans starka som hans svaga sidor, med fördjupande kapitel om Kings språk, kvinnosyn och politiska radikalism.<br/> I bokens andra del, som är ett högaktuellt reportage, reser han i Kings spår. Han talar med många människor, från sådana som arbetade med King, till unga aktivister i rörelsen Black Lives Matter, om Kings ideal och ickevåldsmetoder, om kampen mot rasism och för rättvisa i en splittrad nation med Donald Trump som president.<br/> Boken slutar med en diskussion om Martin Luther Kings betydelse också för oss utanför USA.<br/><br/> Lars Åke Augustsson är författare till både skönlitteratur och fackböcker. Senast utgav han <i>Dömd till döden </i>(2016) och tidigare på Carlssons även <i>Arne Ruth talar ut </i>(2013) och <i>Lever Stig Dagerman? </i>(2014). Lars Åke Augustsson är också medarbetare på Expressens kultursida sedan många år.