Svenska

Hennes mest kända verk, Bebådelsen, en bedjande jungfru Maria, inköptes 1900 till Nationalmuseum som första skulptur av en kvinna. Sigrid Blomberg (1863-1941) nådde stora framgångar inom den sakrala konsten under 1900-talets början, men har senare fallit i glömska.

Med femtio års perspektiv granskas byggnadsvårdsåret 1975. Vad ledde fram dit, och vilka är lärdomarna för dagens samhälle? Här skildras protester och rivningar men också kunskapsuppbyggnad och de goda exemplen. Samfundet S:t Eriks årsbok 2025.

Ett sentida uttryck för de adliga ätternas vilja att manifestera ära och minne, format till en lågmäld arkitektur med en terrass för stillhet och reflektion. I det av Isak Gustaf Clason ritade gravkoret, invigt 1918 på kyrkogården vid Brunnby kyrka i Skåne, nytolkas en svunnen tid.

En fullödig och berörande biografi över Carl Fredrik Hill och hans levnadsöde, men också en redogörelse över psykisk sjukdom i ett idéhistoriskt sammanhang. Här presenteras även det versmanuskript som Hill under författarnamnet Nagug skrev tiden efter att han hade blivit sjukförklarad. Hur uppfattades Hills psykiska tillstånd i hans samtid av familj, vänner och läkare? Och hur såg han på sig själv under den här tiden?  <br/><br/>Christina Svensson är docent i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet. Hennes forskningsintressen har framför allt varit 1700- och det tidiga 1800-talets estetik och retorik, Esaias Tegnér och Carl Fredrik Hill, sjukdom och kreativitet samt textkritik.

The Dance And The Dancer [Bok / Inbunden]

Denna bok är tänkt som en vägledning in i arkitekten Sven Markelius spännande formvärld. De flesta av hans byggnader går att se och är väl bevarade, med några få undantag. Det finns förslag som inte blivit förverkligade eller utställningsbyggnader för Stockholmsutställningen 1930, eller den svenska paviljongen i New York 1939, som fick ett kort liv. Villa Myrdal har kraftig förvanskats. Däremot finns flera som blivit kulturskyddade, som Konserthuset i Helsingborg och hans Kollektivhus i Stockholm. <br/><br/><br/>" Jag har alltid beundrat Sven Markelius. Vi träffades första gången när jag skulle göra ett radioprogram 1969 om hans sista byggnad Sverigehuset, vid Kungsträdgården i Stockholm och vi blev goda vänner. Sven var generös och visade mig sitt stora arkiv. Sedan möttes vi många gånger fram till 1971, ute i hans villa i Kevinge. Det blev flera timslånga samtal inspelade på band för ett akademiskt arbete om hans livsverk."  <br/><br/>" Idag verkar det som en ung generation börjat upptäcka denne mångsidige arkitekt och formgivare. Sven hade ett stort samhällsengagemang och var socialt intresserad, hade växt upp i en fattig del av Södermalm i Stockholm, somt satt sina spår också politiskt. Under åren 1944 och 1954 var Markelius stadsplanedirektör i Stockholm, en viktig arbetsperiod i hans långa arkitektbana. Han tog initiativet till Hötorgscity med sina fem höghus och fick förverkliga många av de stadsbyggnadsidéer han haft alltsedan 1920-talet. Där biltrafik skiljdes från gång- och cykelvägar, en idé som får sin utformning i planen för Vällingby. Till boken har jag tagit färgfoton av hans byggnader på plats och gjort resor i Sven Markelius fotspår."

Josef Frank är en av våra mest kända och älskade formgivare. Han föddes i Österrike där han var verksam som tongivande arkitekt, men tvingades lämna allt när hemlandet blev annekterat av nazisterna. Här blev han snabbt känd för sitt samarbete med Estrid Ericson på inredningsfirman Svenskt Tenn, vilket resulterade i en unik inredningsstil som idag betraktas som något typiskt svenskt.<br/><br/>Men bakom framgångssagan och de färgglada fantasifulla floramönstren döljer sig en dramatisk och gripande livshistoria och en sammansatt person, som både är en centralgestalt i svensk kulturhistoria och en outsider som aldrig fick det erkännande han önskade.<br/><br/>Ulrica Sievert har tidigare skrivit en bok om Josef Franks akvareller, men det är som om han vägrar släppa taget - någon vecka efter lanseringen dyker det upp en låda med hundratals brev som leder allt djupare in i berättelsen om människan bakom ikonen Josef Frank.<br/><br/>Här anas Franks röst och möjliga svar på många av frågorna hon ställt sig: Om hans syn på Sverige och hur han blev behandlad när han kom hit på 30-talet. Hur han upplevde åren i exil i New York under andra världskriget, långt borta från judiska släktingar och familjen som försvann. Hur det kändes att inte längre få några arkitektuppdrag. Vad han egentligen tyckte om Estrid Ericson. Och om den livslånga relationen till sin frus kusin Dagmar Grill.<br/><br/>Genom Frank gestaltas också sökandet efter identitet och tillhörighet samt den kreativa drivkraften som ett sätt att hitta pauser i en verklighet som annars blir svår att uthärda. En skildring av en människa som med krass humor och intensiv skaparkraft försöker finna distans, hopp och skönhet i en bitvis grym värld som har många likheter med vår samtid.