Svenska

Under några dramatiska veckor i augusti 1939 flög den svenske affärsmannen Birger Dahlerus i skytteltrafik mellan Berlin och London. Uppdraget: att försöka stoppa andra världskriget. När freden kom gav Dahlerus ut en bok där han gav sin egen version av sitt agerande inför krigsutbrottet. 1946 kallades han till Nürnberg som Görings försvarsvittne och fick då stor uppmärksamhet över hela världen för att sedan falla i glömska. <br/><br/>Nu när arkiven öppnats kan hela historien berättas. Dahlerus blev i själva verket en bricka i nazisternas spel med länderna i väst. Han fick dessutom med den svenska regeringen på att vilja ta över norra Norge efter det tyska anfallet 1940. Och det var han som förde fram kraven på tyska trupptransporter genom Sverige 1941. <br/><br/>Biografin om Birger Dahlerus avslöjar också hur hans företag, Bolinders, tjänade stora pengar på affärer med Nazityskland för att senare gå under när kriget var över.<br/><br/><b>Om författaren:</b> Johan Jakobsson har arbetat i 30 år i gränslandet mellan politik och näringsliv. På 2000-talet var han partisekreterare, på 2010-talet grundade han public affairs-byrå och i början av 2020-talet var han chef för kommunikation och opinionsbildning på organisationen Svenskt Närings-liv. Regeringen utsåg honom 2022 till statssekreterare hos statsminister Ulf Kristersson.

<span class="retriever-hit focus hit hit-profile hit-profile-2277933">Nominerad till Augustpriset för Årets Fackbok 2022</span> <br/><br/><span class="retriever-hit focus hit hit-profile hit-profile-2277933">"Ulrika Knutson fångas av en oavbrutet spännande bok, full av öden som alla kan fylla tjocka biografier i egen rätt."<br/><strong>Expressen</strong><em><br/><br/></em></span><span class="retriever-hit focus hit hit-profile hit-profile-2277933">"Amat Levin</span> ger den svarta diasporan i Sverige nycklar och historisk kunskap"<br/><strong>Aftonbladet</strong> <br/><br/>"I kärnfulla avsnitt lägger den svenske journalisten<span class="retriever-hit focus hit hit-profile hit-profile-2277933">Amat Levin</span> ett pussel av bitar från en försummad del av världshistorien."<br/><strong>Östgöta Correspondenten</strong><em><br/><br/></em>"Det går liksom inte att argumentera mot den här bokens självklara existensberättigande och att den fyller en lucka i de flesta svenskars bildning och bokhyllor."<br/><strong>DN, Andres Lokko</strong> <br/><br/>För fyra år sedan startade journalisten Amat Levin Instagram-kontot <em>Svart historia</em>. Intresset för kontot exploderade, idag har det nästan 70 000 följare. Uppenbarligen var det många som saknade en mångfacetterad bild av Afrikas och svarta människors historia. <br/><br/>Få delar av världshistorien är lika försummad som svarta afrikaners och den tillhörande diasporan runt om ivärlden. Fram till för bara sex decennier sedan ansågs den inte ens vara värld att studera. Bilden av Afrika som en kontinent vars historia börjar med ankomsten av europ&eacute;er har på många sätt överlevt fram till idag. Fortfarande finns de som ser på Afrika som mer eller mindre samma land, ett mörkt hörn av världen dominerat av ändlösa krig och utbredd fattigdom, eller de som tänker att kontinenten har kolonialismen att tacka för de framsteg som skett. Att kasta nytt ljus över den sortens tankegångar var utgångspunkten för Amat Levin när han startade kontot och nu ger ut boken <em>Svart historia</em>. I <em>Svart historia</em> blandas en stor mängd personer, fenomen, händelser och skeenden: från uråldriga folkvandringar med massiva konsekvenser, skapandet av världens kanske första kristna stat och den trans-sahariska slavhandeln, till den karibiska frihetskampen, Angelas Davis motstånd och Sister Rosetta Tharpe &ndash; rock&rsquo;n&rsquo;rollens gudmoder. <br/><br/>Boken försöker inte ge en komplett eller slutgiltig bild av Afrikas, eller svarta människors, historia, utan är en serie nedslag, en samling breda penseldrag som ger en introducerande inblick. Kärnfull utan att vara för förenklande fungerar den som ett verktyg till att bättre förstå världen vi lever i idag.

<p>"OBJEKTIVT sett är det naturligtvis så, att den tyska nationalsocialismen, liksom varje annan stor folkrörelse, är en blandning på gott och ont, men enligt mitt förmenande överväger det goda."<br/>- Genetikprofessorn Herman Nilsson-Ehle 1937.</p> <p><i>De intellektuellas förräderi?</i> handlar om sympatier för den tyska nationalsocialismen bland svenska intellektuella. Dessa akademiker på universiteten eller inom de akademiska professionerna, författare, konstnärer och journalister, var oftast inte organiserade nazister. Däremot engagerade de sig i nazismen närstående organisationer och publikationer, eller samarbetade på andra sätt med Nazityskland. Med objektiviteten som ammunition deltog de i ett vetenskapens och kulturens propagandakrig för att förstärka Tredje rikets legitimitet.</p> <p>Trots omfattande forskning om perioden är de intellektuella "tyskvännerna" fortfarande ett försummat kapitel i svensk historia. De frågor boken behandlar utgör också en ideologiskt minerad terräng. Problematiken med gränsdragningen mellan vetenskap och politik, och om anspråk på objektivitet i det offentliga samtalet, har inte försvunnit utan är ständigt aktuell.</p> <p><i>Innehåll:</i><br/>Maria Björkman, Patrik Lundell & Sven Widmalm, "De intellektuellas förräderi?"<br/>Andreas Åkerlund, "Vilhelm Scharp - tyskvän, nationalist och antinazist?"<br/>Sven Widmalm, "Vetenskap som propaganda. Akademiska kontakter mellan Sverige och Tyskland under Tredje riket"<br/>Birgitta Almgren, "Svenska universitet - mål för nazistisk kulturpolitik"<br/>Maja Hagerman, "Svensk rasforskning och den nazistiska världsbilden. Herman Lundborgs vänskap och utbyte med ledande rashygieniker i Nazityskland"<br/>Maria Björkman, "Ras, vetenskap och objektivitet. Några lojaliteter hos Folke Henschen"<br/>Olof Ljungström, "'När ett helt folk drivits i landsflykt'. Gösta Häggqvist och flyktingfrågan vid Karolinska institutet"<br/>Henrik Rosengren, "Mellan kulturpolitisk anpassning och estetiska objektivitetsideal. Musikkritik och musikpolitik i <i>Dagsposten</i> 1941 till 1945"<br/>Bibi Jonsson, "Rütger Essén och de släckta metropolerna"<br/>Benjamin G. Martin, "Svensk film i Hitlers Europa. Nationell filmindustri och internationella nätverk"<br/>Patrik Lundell, "De välvilligas rationalitet. Objektivitetsideal och mediekritik inom Riksföreningen Sverige-Tyskland 1938 till 1958"<br/>Ola Larsmo, "Det svarta nätet. Om unghögern, Sveriges nationella förbund och Sverigedemokraterna"<br/>Johan Östling, "Nya nyanser av brunt. Utblick över ett forskningsfält"</p>

Följ med multikonstnären Cilla Ramnek till elva olika verkstäder, alla lika magiska platser var och en på sitt sätt. Vi besöker bland annat korgmakare Erica Larsson. Ericas farfar samarbetade med Josef Frank och än idag är det Larsson Korgmakare som tillverkar de rottingmöbler som ritats av Frank och som säljs på Svenskt Tenn. Besök görs också hos syskonen Renée och Niclas Kuhn - fjärde generationens konstglasmästare, vars farfarsfar gesällvandrade genom Tyskland i slutet av 1800-talet för att så småningom hamna i Stockholm där han etablerade ett konstglasmästeri.<br/> <br/><br/>Cilla besöker också Norrbacka Tryckeri, Brunells Konstsmide, E. Pettersson Konstgjuteri och Dramatens dekorateljéer, och man blir lika betagen varje gång. De patinerade miljöerna skapar en atmosfär av historia, gediget kunnande och beredskap att praktiskt gripa sig an både större och mindre projekt. Flera av hantverkarna är så kallade mästare, med traditioner i den egna familjen flera generationer tillbaka.<br/> <br/><br/>Vi får höra historier om specialritade rottingstolar för badhus på femtiotalet, damma av lampetter som skulle till en cirkus men aldrig hämtades av kunden, bläddra bland akvarellmålade ritningar och titta på grönmönstrade blyinfattade fönster på väg att monteras i Stadshuset.<br/> <br/><br/> <strong>Cilla Ramnek </strong>är konstnär och kreatör. Hon formger, undervisar, handleder, inreder, kurerar utställningar, stylar och har haft egna utställningar i Stockholm, Paris, Tokyo och Moskva. Cilla har också skrivit fera böcker, senast <em>Från ateljén, en bok om att göra</em> (2015).

<b></b>Ortala bruk i Väddö socken i norra Roslagen var en gång ett av landets viktigaste järnbruk. Verksamheten är nedlagd sedan länge, men spåren finns kvar. De finns ute i landskapet som vattenfyllda gruvhål och övervuxna husgrunder. De finns inom bruksområdet i det strömmande vattnet och i de fördämningar som en gång var förutsättningen för driften av masugn, sångjärnshammare och smedja. Kolhuset från 1700-talet, mjölkvarnen från 1800-talet och sågverket från 1900-talet står kvar som frysta arbetsplatser som om arbetarna nyss låst dörren och gått hem. Med hjälp av gamla kartor, arkivhandlingar och berättelser från förr rekonstrueras bilden av den spännande bruksmiljö som en gång varit. Genom nytagna foton dokumenteras och levandegörs det som fortfarande är. <br/><br/>Med människan i centrum skildras nu järnbrukets egen värld, rikt illustrerad med nytaget bildmaterial, kompletterat med äldre foton. I boken möter vi skomakaren, skolmästaren, mästersmeden och koldrängen. Alla har de levt och verkat vid bruket, ett samhälle i miniatyr, befolkat av arbetare med en eftertraktad specialkompetens från andra länder och styrt av företagsledare med internationella nätverk.<br/><br/><b>Eva Sundström</b> har under många år arbetat med industrihistoria på Sörmlands museum. Hon har en fil.kand. och magisterexamen i kulturhistoriska ämnen vid Uppsala universitet samt en kulturvetarexamen vid Stockholms universitet där hon även studerat arkitekturhistoria och kulturarv. <br/><br/><b>Johan Knutsson</b> är fil.dr. i konstvetenskap och professor i möbelkultur vid Linköpings universitet och Nordiska museet. Han har under många år publicerat en lång rad böcker inom arkitektur, möbler, hantverk, slöjd och inredning. <br/><br/><b>Peter Segemark</b> har sedan 1970-talet varit verksam som fotograf vid Nordiska museet, med en gedigen erfarenhet av fotografering och kulturhistoriska miljöer och föremål. Han har ett stort intresse för stämningsfulla platser och för utmaningar under fältmässiga förhållanden.

Kvinnosaker berättar svenska kvinnors historia genom femtio föremål, från sekelskiftet 1900 fram till idag. Historikern Karin Carlsson skriver på ett fängslande och underhållande sätt om tingen som påverkat kvinnors vardag och format förutsättningarna för ett mer självständigt liv. Men vad som betraktats som frigörande och positivt under en specifik period kan i en annan tid ses som förtryckande och inskränkande, föremålen bär på så vis på berättelser om samhällsförändring och normförskjutning. Läs om den provocerande cykeln, vibratorn som botade tuberkulos, byxkjolen för kvinnliga poliser, Ester Blenda Nordströms cigarett och mycket mer - allt livfullt illustrerat av Amanda Berglund. Boken ges ut i samarbete med Stockholm Kvinnohistoriska.

<u><b>Dit Vinden bär oss - balttyskarnas exodus</b></u><br/><br/>Illustrerat med dokumentära bilder i ett mäktigt epos berättar diplomarkitekten Björn Kopf sin släkts och därmed balttyskarna historia.<br/><br/>När min gotländska mor Karin gifte sig med en balttysk civilekonom och flyttade till Estland 1937 anade hon inte vart det skulle leda. Hitler och Stalin delade upp Östeuropa mellan sig och balttyskarna hamnade i västra Polen. Karins 70 brev till föräldrarna i Visby utgör den kronologiska stomme som jag har kompletterat med hennes, släktens och vännernas berättelser. När bomberna föll och vi alla flydde västerut undan ryssen blev det kaos. Mina föräldrar återförenades 1946 och lyckades bygga upp ett nytt välstånd i Sverige efter kriget. Jag har skildrat vad som hände den nu upplösta balttyska folkgruppen med min släkt som exempel. Balttyskarnas öde är inte tidigare skildrat i Sverige.                                                <b><i>Björn Kopf </i></b>  <br/><br/>I sin bok har Kopf berättat historien om balttyskarnas exodus i form av en släktkrönika, med sin egen familj som exempel på vilka konsekvenser det senaste seklets politiska beslut och militära kraftmätningar har fått för enskilda individer, vars enda fel har varit att de bott på utsatta platser som kommit i vägen för diktatorernas ambitioner. Det är framför allt en avslöjande berättelse om hur ett folk i vår omedelbara närhet gick under en tragedi som aldrig tidigare har varit föremål för forskning och redovisning i Sverige.                                     <b> </b><i><b>Ur professor Dick Harrisons förord</b></i><br/><br/><i><b></b></i><u><b>Författaren</b></u><br/><br/><b>Björn Kopf</b> föddes i den polska staden Pozna 1940. Barndomen var harmonisk, trots pågående världskrig. När bomberna föll och mor och barn tvingades fly undan ryssarna blev det kaos. Med de Vita Bussarna kom de till Sverige. Hos morföräldrarna i Visby läktes trauman när familjen kunde återförenas. Han tog studenten i Jönköping och utbildade sig till arkitekt i Zürich. Efter en karriär som plan- och stadsarkitekt blev han förvaltare av egna fastigheter. 2004 anordnade han en utställning om sin farfar mästerguldsmeden Joseph Kopf i Tallinn. Med denna bok om sitt och balttyskarnas öde debuterar han som författare.