Svenska

Renjägarkvinnan på den skånska tundran blickar upp mot en gnistrande stjärnhimmel, tonårsflickan äter en portion hallon i darrande vetskap om att hon strax ska dränkas och den tyska trälpojken friköps och återförenas med sin gråtande mor.<br/><br/>Med sprudlande berättarglädje låter Jonathan Lindström den senaste arkeologiska och historiska forskningen förenas i en myllrande, engagerande och helt ny bild av Sverige under 14 000 år. I denna sammanhängande skildring av migrationer, kolonisationsprojekt, träluppror och tidigare okända bronsåldersriken, handelsvälden och stora slag får vi för första gången en verklig förståelse för historiens drivkrafter, och hur de verkar från forntid till idag. Enskilda människoöden varvas med rikens uppgångar och fall. Vi möter sveaköpmännen som på kamel tar sig till världsstaden Bagdad och den gutniske romveteranen Harkilar när han i sällskap av tjugo frustande krigare styr sitt roddarskepp över havet.

Titanic är idag världens mest kända fartyg. Här får vi följa den fascinerande berättelsen om det mytomspunna fartyget och ta del av svenskarnas öden. Erik Lind var en av de fyra från Sverige i första klass. Han köpte en biljett trots att han stod på ruinens brant och hans brev från fartyget ger en känsla av den osannolika lyx som mötte dessa passagerare. Vi får också möta Severin Svensson som dödsföraktande hoppade i en livbåt på väg att firas ned, Olga Lundin som skrikande och mot sin vilja kastades i en livbåt och Carl Olof Jansson som lyckades överleva mot alla odds. Boken är rikt illustrerad med många unika fotografier från Titanic och innehåller biografier över de 123 svenskarna ombord, inklusive de 34 som räddades.   <br/><br/>CLAES-GÖRAN WETTERHOLM är etnolog, författare och ledande expert på RMS Titanic som sjönk i Atlanten på sin jungfruresa 1912. Wetterholm har tidigare skrivit flera böcker om fartyget samt är ordförande i Skandinaviska Titanicföreningen. <br/><br/>"en fullödig, detaljrik och gripande skildring av de svenska människoödena på Titanic. [..]  Denna välskrivna bok kan säkert få ännu fler intresserade av mytomspunna Titanic."<br/>BTJ, BETYG

<p>Hämnd. Det är ett starkt ord, och något vi sällan bejakar. Men om inte rättvisa skipas så är hämnd något som vi oftare accepterar. I rättegångarna efter Förintelsen var det få nazister som straffades och de flesta av dem som dömdes fick i förhållande till de oerhörda brott de begått milda domar. I några fall bara några minuter per mord. Å andra sidan, som Hanna Arendt var inne på, hur ska man kunna utdöma adekvata straff för folkmord? </p><p>Och är inte hämnden redan inbyggd i rättssystemet? Att straffa en brottsling är att hämnas en smula. Så hur ser den giltiga hämnden ut? Vem har rätt att hämnas? Var det riktigt av judiska soldater i judiska brigaden att söka upp nazister och avrätta dem som gjort sig skyldiga till massavrättningar? Var det rätt att som privatperson söka upp och döda enskilda nazister? Var det rätt att skriva om lagarna så att straff kunde tas retroaktivt? </p><p>Kort sagt: Var går gränsen för hämnden - och vem har rätt att utkräva den? Och hur? </p><p>Detta är frågor som <i>Den vilda rättvisan: Judisk hämnd efter Förintelsen</i> djupdyker i. Kenneth Hermele började skriva boken i direkt anslutning till sin förra bok om judiskt motstånd, <i>Inte som lamm till slakt</i>, före Israels svar på Hamas blodiga terrorattack i oktober 2023. </p><p>Boken är alltså inte bara skrämmande aktuell, utan frågan om hämnd och rättvisa är nu något som vi alla måste fundera över. När stater tar hämnd, vad händer då? Och vilka metoder kan anses vara tillåtna? </p><p>De moraliska frågorna i <i>Den vilda rättvisan</i> är omöjliga att värja sig mot och Kenneth Hermele är en mycket modig vägvisare i ett mörkt landskap.</p><p><i>"Det är en oerhört välskriven bok, där styrkan i framställningen ligger i sättet att berätta, i rikedomen i materialet som sådant och i hur Hermele förhåller sig till det och resonerar kring det. Det är alltid prövande och alla typer av förenklingar undviks. Det gör att boken är oerhört läsvärd och viktig. Helhetsbetyg: 5 (av 5)."</i> BTJ, Mats K.G. Johansson</p>

<b>"Kastar ett välbehövligt nytt ljus på tiden från folkhemmets fullbordan 1955, till dess möjliga fall kring 1985." - <i>Dagens Nyheter</i> </b><br/><br/><b>"Rafflande historia, denna berättelse om Konsum och Sverige." -<i> Sydsvenskan</i> </b><br/><br/><b>"Läs Sara Kristofferssons bok. Finstilt analyserar den varumärken, och med viss sorg i tonfallet beklagar den Konsums öde." -<i> Aftonbladet</i></b><br/><br/><b>"Kristoffersson levererar en makalöst intressant betraktelse över världens kanske tråkigaste varumärke." - <i>Göteborgs-Posten</i></b> <br/><br/><br/><br/>Vart tog Konsum vägen? Det medlemsägda företaget som närde, klädde, möblerade och uppfostrade folkhemsgenerationerna. Ett gigantiskt industrikonglomerat. En av välfärdsstatens bärande pelare. I dag en tynande dagligvarukedja kallad Coop i skuggan av ärkerivalen Ica. <br/><br/>Fallet speglar historien om det svenska 1900-talet, en resa från fattigdom till välfärd. <br/><br/>Sara Kristoffersson berättar om drömmar, folkrörelser, moral, ideologiska konflikter och existentiella kriser. Historien börjar i utopier och slutar i sorg över det förlorade paradiset.     <br/><br/><br/><br/><b>Sara Kristoffersson</b> är konstvetare, författare och kritiker. Sedan 2015 är hon professor i designhistoria på Konstfack. Hon skriver återkommande kritik för <i>Dagens Nyheter</i>. Hon kom sommaren 2022 ut med boken Hela havet stormar fallstudie inifrån en myndighet som kretsar kring den uppmärksammade Vita havet-debatten.

NOBELPRISET I LITTERATUR 2015 <br/><br/>»Jag bad dem om en enda sak: att minnas sina barnsliga ord. Sina barnsliga känslor. Att återvända till den tid då de fortfarande var änglar. För jag visste: detta kan inte berättas med andra ord.« - Svetlana Aleksijevitj <br/><br/><br/><br/>Sommaren 1941. De var barn när kriget kom. Papporna försvann till fronten, mammorna anslöt sig till partisanerna eller flydde med sina familjer, många barn som plötsligt blev föräldralösa hamnade på barnhem. Kriget på östfronten är också barnens historia, men ingen skulle nedteckna den förrän Svetlana Aleksijevitj sökte upp de överlevande och bad dem minnas. Och de mindes. En pojke hade sett grannens hund sitta och gråta på askan efter det nedbrunna huset. En flicka sprang ut för att krama en tysk soldat eftersom hon trodde att det var pappa som kom hem. En annan drömde om en ängel som övertalade henne att utstå slavarbetet i Tyskland... Här är hundra berättelser om barn i krig. <br/><br/><br/><br/>Om »Kriget har inget kvinnligt ansikte« (2012): <br/><br/>»Ett storslaget litterärt oratorium. Dokumentärjournalistik som stor konst.« - Per Svensson <br/><br/>Om »Tiden second hand« (2013): »Hennes arbete har kallats unikt och stor­slaget, och trots mörkret i det, omänskligheten och fasorna, är intrycket ljust, stort. Aldrig förut har bekännelselitteratur så exakt lyckats beskriva vad ett samhälle är.« - Ulrika Milles <br/><br/>Om »Bön för Tjernobyl« (2013): »Svetlana Aleksijevitjs monumentala bok­projekt Utopins röster liknar inget annat.« - Christian Swalander <br/><br/>Om »Zinkpojkar« (2014): »I Dostojevskijs efterföljd försöker hon formulera människans erfarenhet av det obeskrivliga.« - Kristoffer Leandoer

Läs boken som ständigt kommer i nya upplagor världen över.<br/><br/><br/>"Jag berättar om mitt liv, om min barndom och uppväxt, om gettot, om transporten i boskapsvagnarna, om selektionen, om vistelserna i Auschwitz och de olika arbetslägren, om befrielsen i Bergen-Belsen, om de vita bussarna och om vägen till paradiset i Sverige."<br/><br/>Skärvor av ett liv är en ögonvittnesskildring av livet som judisk fånge i de tyska koncentrationslägren, om förintelsen av sex miljoner judar - som vissa påstår aldrig har ägt rum. Hédi Fried är en av de få överlevande som ännu finns kvar och kan berätta sanningen om vad som verkligen hände.<br/><br/>Elie Wiesel, mottagare av Nobels fredspris 1986, skrev såhär om Hédi Frieds bok:<br/>"Denna bok är mer än en personlig dokumentation; den är ett vittnesbörd, djupt gripande och skakande."<br/><br/>Hédi Fried är författare och psykolog. Hon är engagerad i att sprida kunskap om rasism och demokrati och har föreläst mycket i skolor och internationellt. Hédi Fried utgår i böckerna<br/><em>Skärvor av ett liv, Livet tillbaka, Ett tredje liv </em>och <em>Livets pendel </em>från sina egna erfarenheter från Förintelsen. Hon föddes 1924 i staden Sighet i dåvarande Ungern (idag Rumänien). Efter att ha suttit i koncentrations- och förintelselägret i Auschwitz och koncentrationslägret i Bergen-Belsen kom hon till Sverige med Röda korsets bussar år 1945. År 1998 mottog hon regeringens medalj Illis Quorum av åttonde storleken, år 2000 mottog hon Natur &amp; Kulturs kulturpris och 2015 fick hon Raoul Wallenbergs pris. <em></em>

Den andre tar läsaren tillbaka till en av 1900-talets starkaste bilder, den av två unga pojkar, två prinsar, som går bakom sin mammas kista samtidigt som världen ser på i sorg. Medan Diana, prinsessan av Wales, begravdes undrade miljarder människor vad prinsarna tänkte och kände - och hur deras liv skulle bli.<br/><br/>Äntligen kommer nu Harrys historia. I Den andre berättar prins Harry sårbart och ärligt om hur livet och kärleken alltid övervinner sorgen.