Svenska

En del litterär deckargåta, en del biografi, en del mystik, en mans livslånga besatthet blir tillsammans denna charmiga och sanna historia, som hänför alla samlarnördar och bokälskare. Den handlar om parfymfabrikören Jacques Guerin, samlaren som lyckades rädda det mesta av Prousts efterlämnade papper och pinaler, inklusive hans överrock, från det bål som Prousts släktingar planerade att bränna upp allt i. Det här är en bok i precis min stil. I La Bohèmes anda, en fantastisk aria till en rock. Patti Smith En sällsynt och underbart skriven litterär gåta som är lika hjärtknipande som spännande. Michael Ondaatje Lorenza Foschini är prisbelönt författare, journalist och tidigare korrespondent vid Vatikanen. Hon är född i Neapel och bor i Rom.

Den ena var blond, den andra mörk, en var konstnär, den andra författare, en var foglig, den andra rebell. Hélène och Simone de Beauvoir stod trots sina olikheter varandra nära. Deras relation präglades av förtrolighet men också av rivalitet, svartsjuka och förakt. I sin frispråkiga biografi berättar Claudine Monteil ingående hur dessa två systrar, oberoende av sina meningsmotsättningar, tillsammans var frontfigurer i kvinnorörelsen. Monteil, som ingick i systrarnas innersta vänkrets, ger oss en initierad skildring av det intellektuella och konstnärliga livet i Paris, från och med andra världskriget fram till vår tid. Claudine Monteil är författare och historiker. På svenska finns av Monteil sedan tidigare De som älskade friheten. Berättelsen om Jean-Paul Sartres och Simone de Beauvoirs livslånga förhållande.

"Nedskrivningssystem är en modern klassiker inom humaniora." (Thomas Karlsohn i GP)<br/><br/>Med utgångspunkt i den mediala maskinparkens historiska förvandlingar skriver Friedrich Kittler här nuets historia. Detta verk har gjort honom till en exemplarisk teoretiker för den digitala eran och till huvudgestalt inom den tyska forskning som ersatt gamla och vördnadsbjudande begrepp som "mening" och "subjekt", "kommunikation" och "förståelse" med de betydligt kyligare "medium" och "information", "databehandling" och "gränssnitt".<br/><br/>I <i>Nedskrivningssystem 1800·1900 </i>läser Kittler Goethe genom en reformpedagog, Nietzsche genom skrivmaskinens konstruktör och Lacan genom fonografens uppfinnare, för att bara nämna några av bokens omaka konstellationer. Kopplingarna är oväntade men inte godtyckliga. Det som förbinder litteratur och humanistisk bildning med praktiskt eller ingenjörsmässigt vetande är den medieteknologi som genom historien organiserat den västerländska kulturens diskurser. Kittler gör därmed en motläsning av den humanistiska traditionen. I hjärtat av den europeiska kulturen finns inte en själ, inte en ande och inte ett subjekt, utan en teknologi. Snarare än att framhålla människans förmåga att överskrida sina villkor tecknar studien en kylig bild av mediernas makt att strukturera vår verklighetsuppfattning.<br/><br/><i>Nedskrivningssystem 1800·1900</i> är Kittlers mest genomgripande försök att formulera sina tankar kring medier och makt, och boken har blivit något av ett grunddokument för den mediehistoriska vändningen inom humaniora under de senaste decennierna. Det är en litteraturvetenskaplig studie där traditionella storheter som text, författarskap, böcker, verk och läsare omdefinieras som funktioner i ett medialt system. Samtidigt är undersökningen ett slags avsked till litteraturvetenskapen: när frågan om mediet ersätter frågan om texten så kan man visserligen fortsatt intressera sig för fenomen som traditionellt hört till litteraturvetenskapens domäner, men litteraturens särställning framstår ohjälpligen som effekten av vissa historiskt föränderliga mediala villkor. Vår värld, menar Kittler, är tekniskt konstruerad, från början till slut. Genom att i detalj belägga detta i sina historiska fallstudier lyckades han få en hel humanistisk forskarvärld att upptäcka och tala om medier där man förut bara sett "text". Hans sätt att förena en innovativ framsynthet med ett historiskt siktdjup och en kompromisslöshet i tanken lämnar inte någon oberörd.<br/><br/>I <i>Nedskrivningssystem 1800·1900</i> visar sig Kittlers medieanalys i helfigur. Först här framträder med full skärpa komplexiteten i hans högst personliga teoriarkitektur, där Freud, Saussure, Foucault, Derrida, Lacan och McLuhan lämnat lika viktiga bidrag. Det är en bok som rikt belönar sin läsare. För den som på allvar önskar förstå hur medierna definierat, och fortsätter att definiera, vår situation och oss själva erbjuder den oundgänglig läsning.<br/><br/>Friedrich Kittler, tysk mediehistoriker, 1943-2011. Han har tidigare presenterats på svenska i essäsamlingen <i>Maskinskrifter</i> (2002). <i>Aufschreibesysteme 1800·1900</i> utkom i en fjärde omarbetad utgåva 2003.<br/><br/>"Att 'Nedskrivningssystem 1800/1900' nu finns på svenska är en dröm som gått i uppfyllelse; ett hjältedåd av utgivare och inte minst översättaren Tommy Andersson, vars ohyggliga arbete givit enastående resultat."<br/>Jan Holmberg, Dagens Nyheter<br/><br/>"Nedskrivningssystem är en modern klassiker inom humaniora. Nyligen utkom boken på Glänta Produktion i kongenial svensk översättning av Tommy Andersson. Det är ett välkommet initiativ och en imponerande prestation att göra denna drygt sexhundrasidiga volym tillgänglig på vårt språk."<br/>Thomas Karlsohn, GP<br/><br/>?Kittler är, kan man säga, medieteoretikern par excellence. Med en sylvass noggrannhet och vetenskapsmannens distans, analyserar han ? och på sin alldeles egna, svindlande, spännande och otroligt stimulerande stil som till och med kommit att kallas ?Kittlertyska? ? mediernas diskurs?<br/>Carl Magnus Juliusson, Tidningen Kulturen<br/><br/>"I denna digra volym från 1985, som brukar ses som en modern klassiker och ett viktigt incitament till humanioras nya inriktning mot mediehistoria, reflekterar [Kittler] kring medier och makt. [...] Denna originella och djärvt nytänkande bok vänder sig till alla som vill förstå hur medierna definierar vår nutida situation."<br/>Inger Littberger Caisou-Rouss, BTJ<br/><br/>"Det är [...] en synnerligen intressant läsning och översättningen är mycket väl genomförd."<br/>Pär Thörn, Sydsvenskan

<br/><br/>Ordet autentisk ligger i tiden. Det betyder att något är eller framstår som äkta och tillförlitligt och det används ofta som ett positivt värdeomdöme, inte minst om film. Jakten på det autentiska rör sig kring hur sanning skapas eller förloras när ett dokumentärt material bearbetas och presenteras i en konstnärlig process. Vilken sanning finns i det vi väljer att dela med andra?  <br/><br/>I antologin diskuterar tio författare autenticitet, samtalskonst, vardagsspråk, dokumentärlitteraturens praktik samt kärlekens uttryck och samtida villkor. Vad och vem uppfattas som autentisk? Hur har synen på det autentiska förändrats över tid? Hur arbetar dokumentären och fiktionsfilmen med begreppet? Vad förenar jakten på det autentiska med jakten på kärleken? Flera av texterna utgår från dokumentärfilmen, av Staffan Julén och boken av Marit Kapla med samma namn Kärlek på svenska. Boken innehåller även bilder från ett antal av Staffan Juléns filmer från hans fyra decennier som dokumentärfilmsregissör.  <br/><br/>Medverkande: Anders Ekström, Emma Engdahl, Carin Franzén, Per Magnus Johansson, Staffan Julén, Anna Jungstrand, Marit Kapla, Johanna Lindbladh, Magnus Linton, Hynek Pallas och Kent Sjöström.

<em>Lärarliv i litteraturen</em> är en antologi om gestaltningar av lärare i samtidslitteraturen. Med läslusten som drivkraft skapar och uppmuntrar bokens texturval och romananalyser till kollegiala samtal och fördjupade reflektioner kring dagens läraryrke. Texterna är framför allt skönlitterära, med stark betoning på svenska skolförhållanden. <br/><br/><strong>Boken är uppdelad i fyra delar</strong>: <ul> <li>Läraren som pedagogisk och moralisk kämpe</li> <li>Läraren som gränsöverskridare och normbrytare</li> <li>Läraren som tidsspegel</li> <li>Läraren som förebild eller nidbild i dagens skola</li> </ul> <br/><br/>Gemensamt för lärargestaltningarna är lärarens nästintill outtröttliga försök att göra skillnad, för sig själv, andra och samhället. Här möter vi såväl nyutexaminerade, passionerade lärare som uppgivna, normbrytande och hämndlystna lärare. Det breda persongalleriet speglar dagens skola på ett träffande sätt och <em>Lärarliv i litteraturen</em> blir ett oumbärligt diskussionsunderlag som sätter fingret på läraryrkets innersta kärna. <br/><br/><em>Lärarliv i litteraturen</em> passar alla lärare och pedagogiskt intresserade, främst vill den stimulera läslust och yrkesutvecklande kollegial reflektion. <h3>Ur prologen:</h3> <br/><br/>"Med den här boken inbjuds du till att oupphörligen växla perspektiv mellan att vara lärare och läsare. Du förväntas vara en läsande lärare och en lärande läsare, allt beroende på vilka erfarenheter du bär med dig och vad som intresserar dig. Syftet är att läsningen ska vara både lustfylld och underhållande, men också öppna dörrar till reflektion och identifikation."

Leo Tolstoj tog emot en strid ström av besökare, många från Norden, vilka efteråt berättade om sitt möte med den store ryske författaren. Ofta i form av resereportage och intervjuer. Han fick även ett hundratal brev från nordbor som ger en bild av vilken plats han hade i den samtida tankevärlden. Om detta berättar litteraturvetaren och översättaren Ben Hellman som också skriver om Tolstojs intresse för den samtida skandinaviska litteraturen och undersöker omständigheterna kring varför han, trots att han var en så stark kandidat, aldrig fick de nobelska litteratur- och fredsprisen. Vi möter även de fascinerande nordiska gestalterna i romanerna "Krig och fred", "Anna Karenina" och "Uppståndelse".