Svenska

Bruno Liljefors ville bli bäst. I dag kunde han ha satsat på idrotten, men konsten passade honom lika bra. Efter genombrott i Paris, Berlin och Stockholm var han till slut världens främste djurmålare. En rastlös nomad, ständigt beredd att flytta från slott och kojor. Han mötte triumfer och katastrofer, enorma rikedomar och djup nöd. De 13 barn han fick med systrarna Olofsson gav inte alltid lugn och ro. Ändå är hans livsverk makalöst.<br/><br/><br/><br/>Fredrik Sjöberg har länge följt spåret efter Bruno Liljefors (1860-1939). Nu kommer en biografi fylld av rafflande historier om en jägare, sportfantast och ständigt aktuell målare, varav många är tidigare okända. Boken är rikt illustrerad med både välbekanta bilder och sådana som sällan setts.

Abdussalaam Nordenhöks bok är en samling av reflektioner och grubblande texter av andlig och filosofisk natur. En utkastad flaskpost utan adress som bjuder in den nyfikne läsaren. Texterna kan betraktas som en inbjudan till den läsare som med öppenhet vill utforska sjösatta ord; utsända i ovisshet om vem som kommer att finna dem. Här får läsaren följa en personlig resa där islam speglas i en svensk samtid med både humor och allvar. Tematiken rör sig mellan högt och lågt, styrka och ömtålighet, och växlar mellan öst och väst. Genom ordlekar, dikter och kåserier skapar boken en plats för reflektion och förståelse och är en öppen inbjudan att smaka på fragment av liv och tankar.

I februari 1978 kommer en ung Lars Lerin för första gången till Lofoten. Han är där för att måla, men möter kärleken och blir kvar i tolv år. I denna bok möter målningar och skisser personliga betraktelser om årstidernas danser, livets villkor, längtan, oro och gråskalans rikedom. Där och då föddes det Lerinska ljuset.

En väsentligt utökad och omarbetad upplaga av författarens tidigare biografi om en av våra mest älskade artister. Klas Gustafson har fått tillgång till nytt material, bland annat en längre intervju gjord strax före Vreeswijks död, okända fotografier, manuskript med mera. En originell, kontroversiell och nyskapande vispoet porträtteras här på ett inkännande och djuplodande sätt.<br/><br/>Cornelis Vreeswijk (1937-87) var känd för alla, inte bara för sin sång och sina många skivinspelningar, utan också för ett liv som till stora delar präglades av ett rastlöst flackande. Hans kärlekshistorier, fängelsevistelser, drog- och alkoholvanor sysselsatte tidvis åtskilliga tidningsredaktioner. Men Vreeswijk var också en seriöst arbetande artist, musiker, sångare, skådespelare, poet. I Klas Gustafsons biografi behandlas alla sidorna av denna färgstarka personlighet.<br/><br/>Den norsksvenske poeten och kritikern Jan Erik Vold, som samlade Cornelis samtliga texter i tre digra band, har sagt om sin kollega, att bland de svenska diktare som framträdde på 1960-talet finns bara en som är Cornelis jämbördig, nämligen Göran Sonnevi: "En sådan sorg över livet! En sådan glädje över språket! Referenserna sträcker sig från romerske skalden Catullus till holländske skridskomästaren Ard Schenk, från spanske målaren Velázquez till svenske seriefiguren Kronblom. Musikunderlaget spänner från Vivaldi och Bellman, över fransk chanson, brasiliansk samba, flamländsk folkmusik, nordamerikansk blues fram till svensk sjömansvals."<br/><br/>Författaren Klas Gustafson har skrivit drygt tio lovordade böcker om svenska artister och kulturpersonligheter, som Tage Danielsson, Gösta Ekman, Beppe Wolgers, Monica Zetterlund. Hans bok om Cornelis Vreeswijk från 2006, som nu kommer i en bearbetad och väsentligt utökad volym, fick genomgående strålande recensioner. Här några klipp: "Gustafsons bok gör vad en bra konstnärsbiografi bör åstadkomma: den fördjupar bilden av människan och lockar läsaren tillbaka till dennes verk." Johan Svedjedal, DN - "Klas Gustafsons bok om Cornelis Vreeswijk är något av ett journalistiskt storverk." Jan Lindström, Expressen - "Klas Gustafson har gått noggrant tillväga. Han har intervjuat alla som finns kvar; fruarna, vännerna, fienderna och producenterna. Kritiskt granskat varenda pressklipp i en bok som ryker av cred." Ulrika Knutson, Kulturnytt SR<br/><br/>Göran Greider skriver i efterordet till sin bok "Nu när man är död. En roman om Cornelis Vreeswijk":"I grunden vilar denna bok på de efterforskningar som Klas Gustafson så lysande gjort i sin bok Ett bluesliv. [] Det var när jag läste den som jag slutligen bestämde mig för att i fallet Cornelis finns mycket få fakta att tillägga. Jag har läst allt möjligt annat också om Cornelis men Gustafsons oerhört detaljrika och inkännande bok är de axlar jag stått på. 

DEN OSMINKADE SANNINGEN OM LIVET PÅ TURNÉ! I TURNÉLIV avslöjar medlemmar ur Sveriges största pop- och rockband under 1960-, 70- och 80-talen vad som egentligen hände längs vägarna, i logerna och på hotellrummen. Det var magiska decennier då artisterna åkte bil och buss, kors och tvärs med orkestersläp och spelade i varenda liten avkrok i vårt avlånga land. Välkommen in i turnébussen. Nu börjar en resa du inte trodde var möjlig. Nu blir det cirkus. Du kommer att skratta åt osannolika incidenter, häpna över alla hyss och galenskaper som bara är möjliga när annars skötsamma ungdomar lämnar omdömet hemma och blir till vilda rebeller utmed de svenska riksvägarna... Journalisten Anders Tengner visar här återigen prov på sitt stora kontaktnät ifrån sina många år på tidningen OKEJ. 256 sidor snyggt formgiven bok i deluxe-utförande. Tungt lastad med 100-tals aldrig tidigare visade fotografier.

Den medeltida kyrkan i Dädesjö i Småland hör till Sveriges allra främsta kulturminnen, berömd också utanför landets gränser för det välbevarade trätaket och dess unika målningar från slutet av 1200-talet.<br/><br/>Att kyrkan överlevt är i sig ett mirakel. Efter en lång törnrosasömn som magasin återupptäcktes den 1905. Året därpå friköptes den med hjälp av statliga medel och ställdes under Kungl. Vitterhetsakademiens vård. Hundra år senare övertog Statens fastighetsverk ansvaret för kyrkan, som nu är statligt byggnadsminne.<br/><br/>Konsthistorikern Marian Ullén presenterar här kyrkans fascinerande bildskatt och följer målningarnas tillkomst tillbaka till de furstliga beställarna och målaren, mäster Sigmund, som signerade sitt verk med runor.<br/><br/>Bildvärlden ger oss en inblick i tidens föreställningar om den ständigt pågående kampen mellan de onda och goda makterna om människans själ och om vördnaden om Jungfru Maria och helgonen. Men mäster Sigmunds bilder ger också en unik inblick i flera av tidens folkliga legender och seder, där inte minst skildringen av legenden Staffan Stalledräng gjort takmålningarna kända.

En fullödig filmhistorisk essäsamling av en av landets främsta filmskribenter. I ett förord till utgåvan skriver Hynek Pallas: «Stig Björkmans kritik har den rikedomen och ger verktygen. Den överbryggar tid, men vi glömmer aldrig att det är förfluten och levd tid. En riktigt bra skribent har förmågan att placera läsaren i sammanhanget i vilket han eller hon såg filmen. När Stig Björkman skriver om Ingmar Bergman, Elizabeth Taylor och Marlon Brando - eller den iranske filmpionjären Amir Naderi - så finns på samma gång en backspegel som en känsla av att vara där när filmen visas för första gången.»