Svenska

I skuggan av de stora spionfallen finns alltid människor. I Främmande makt får vi möta personerna bakom underrättelseoperationerna i dagens Sverige och de människor som lever under ständigt hot. Här tecknar de undersökande journalisterna Jani Sallinen och Mathias Ståhle en bild av ett Sverige de flesta aldrig får se. De har brevväxlat med en känd spiondömd svensk, följt spåren efter ryska militära teknikfixare som opererar i Sverige, kartlagt hur Kina och Iran opererar under ytan i statliga svenska organisationer och intervjuat personal i en av Sveriges allra hemligaste verksamheter.

"Jag tillhör välfärdsstatens barn, den generation som blev vuxen på 90-talet och formades då - politiskt, kulturellt och moraliskt. Det var en tid när ekonomi alltid trumfade politik, och själv gick jag från att vara en aktivistisk vänstertjej till att studera på Handels och sedan få anställning på Finansdepartementet. Jag växte upp med drömmen om marknaden."<br/><br/><br/><br/>90-talet var tiden då det sades att historien skulle ta slut, men då den egentligen fortsatte i en helt ny riktning. På ytan var det ett ljust och optimistiskt decennium, men därunder fanns något annat, något mörkt och kaotiskt. "Förbannelsen" är en personlig berättelse och en politisk undersökning av hur Sverige fastnade i 90-talets löften, och vilket pris vi betalar för det idag.

Staffan Heimerson har en lång karriär som journalist och utrikesreporter bakom sig, bland annat på Sveriges Radio, SVT och Aftonbladet. Han har överlevt 34 krig och två covidinfektioner. I höst fyller han 90 år. Men han har fortsatt leva sitt gamla liv, han flänger runt i Europa med bil, träffar människor, håller sig orienterad. Och han är återigen aktuell med en personlig och engagerande reportagebok. Hans sinne för detaljer och förmåga att berätta en god historia gör att hans texter alltid är intressanta, lärorika, fängslande och roliga att läsa. Kort sagt innehåller de alla reportagets nödvändiga ingredienser, nämligen: people, colour and action. <br/><br/><i>Oj, oj, Europa!</i> är ett slags hyllning till denna så motsägelsefulla och innehållsrika kontinent, till maten, kulturen, historien och människorna.

Syftet med denna bok är att för första gången genomföra en djupare undersökning och analys av de haverier med dödlig utgång som skedde mellan 1946 och 1989. Det är också ett försök att för allmänheten på ett begripligt sätt klarlägga vad som egentligen hände. Och inte minst, ge de flygare som omkom en egen historia - alla de flygare vars namn nu finns på väggen i Flygvapnets minneshall.<br/> Andra upplagan<br/> Utsedd till ÅRETS BOK OM SVENSK HISTORIA

I 16 år axlade Angela Merkel regeringsansvaret för Tyskland, ledde landet genom otaliga kriser och präglade genom sitt handlande och sin hållning både den tyska och internationella politiken och samhällsutvecklingen. Men Angela Merkel föddes förstås inte som förbundskansler. I sina memoarer, som hon har skrivit tillsammans med sin mångåriga politiska rådgivare Beate Baumann, ser hon tillbaka på sitt liv i två tyska stater - 35 år i Östtyskland, 35 år i det återförenade Tyskland. Personligare än någonsin tidigare berättar hon om sin barndom, sin ungdom och sina studier i DDR och det dramatiska året 1989 när muren föll och hennes politiska liv tog sin början. Hon låter oss ta del av de möten och samtal hon haft med de mäktigaste personerna i världen och belyser med hjälp av betydelsefulla nationella, europeiska och internationella vändpunkter på ett åskådligt och detaljerat sätt hur de beslut fattades som präglar vår tid. Boken erbjuder en unik inblick i maktens inre - och är ett resolut försvarstal för friheten.

"Fanny Nilssonsreportagebok om svensk sjukvård är lika skrikigt opoetisk som spot on"<br/><strong>Aftonbladet, 5 av 5 i betyg<br/><br/></strong>"Språket är lättflytande och fyllt av eleganta formuleringar. Resultatet blir en blandning av systemkritik, reseskildring och en engagerande berättelse."<strong><br/>Läkartidningen</strong> <br/><br/>"Att lyckas skriva så pass fängslande om sjukvård är en prestation"<br/><strong>BTJ Betyg 5/5</strong><br/><br/>Hur kan vi ha världens bästa vård när man inte kan få tid på sin vårdcentral? Varför blir man så ofta tillsagd att åka till akuten? Sjukvården toppar år efter år listan över de viktigaste politiska frågorna för svenska folket. Trots att resurserna till vården ökat över tid, upplever många att det blivit svårare att få hjälp &ndash; inte minst att träffa en läkare. <br/><br/>Är sjukvården verkligen bättre i andra länder? Frågan ställs ofta, men sällan har någon närmat sig ämnet på ett tillgängligt, engagerande och jämförande sätt. Läkaren och debattören Fanny Nilsson reser i Europa och utforskari reportageform fyra olika sjukvårdssystem&ndash;Sverige, Spanien, Nederländerna och Storbritannien &ndash; hur id&eacute;n om allmän sjukvård vuxit fram, och hur den nu är på väg att förändras i grunden. <br/><br/>Genom intervjuer med forskare, läkare, sjuksköterskor och patienter tecknar Nilsson en bild av en sjukvård i förändring, där privatiseringar, extrem specialisering, orimligt dyra läkemedel och bristen på bassjukvård utgör akuta hot. <br/><br/>I takt med att befolkningen åldras och medicinska framsteg gör det möjligt att behandla allt fler sjukdomar &ndash; ofta till höga kostnader i pengar och tid &ndash; väcks också svåra frågor: Hur ska vi förhålla oss till livets gränser? Vad ska vården egentligen syssla med? Och går det att kombinera höga förväntningar med principen om allmän och jämlik vård? <br/><br/>Detta är Fanny Nilssons första bok &ndash; en angelägen och insiktsfull skildring av sjukvårdens framtid berättat på ett nära, lättillgängligt och nytt sätt.

NOMINERAD TILL GULDSPADEN 2024<br/><br/>Att vården i Sverige ska vara jämlik är inskrivet i lagen. Oavsett vem du är eller var du bor ska du ha samma tillgång till sjukvård i världsklass, och den med störst behov ska prioriteras. Men nu larmar allt fler om att utvecklingen går åt motsatt håll.<br/><br/>För över ett decennium sedan genomfördes en av de största reformerna i svensk sjukvård någonsin. Det skulle vara slut med tungrodd byråkrati. Patienten skulle få makt att göra aktiva val. Privata vårdgivare kunde öppna mottagningar var de ville, och skicka notan till regionerna. Men det visade sig snart att konkurrensen om de friska och starka patienterna skulle bli stenhård, samtidigt som få ville ta hand om de sjuka och svaga.<br/><br/>I <i>Du sköna nya vård</i> letar sig journalisten Anna Gustafsson djupt in i både maktens och sjukhusens korridorer för att få svar på frågan: Är den svenska sjukvården verkligen till för alla?<br/><br/><i>»Anna Gustafsson har i en mycket ambitiös bok skrivit historien om sjukvårdens valfrihetsrevolution och gjort det på ett sätt ingen tidigare åstadkommit; berättande, i ansiktshöjd med hundratals människor.«</i><br/><b>Dagens Nyheter</b><br/><br/><i>»Boken kan varmt rekommenderas ... den är en nykter sammanställning över en period som troligen i framtiden kommer att betraktas som ett mindre lyckat experiment i hur svensk sjukvård styrs.«</i><br/><b>Läkartidningen</b><br/><br/><i>»Anna Gustafsson har på ett sällsynt pedagogiskt sätt lyckats samla systemfelen mellan två pärmar. Det är lättläst, engagerande, lärorikt.«</i><br/><b>Dagens Arena</b><br/><br/><br/><br/><i>»Lyckas på ett tillgängligt sätt förklara hur marknadslogiken i dag går före patienternas behov.«</i><br/><b>Aftonbladet</b><br/><br/><i>»Ett gediget bokslut över vårdvalsreformen i Stockholm.«</i><br/><b>Göteborgs-Posten</b><br/><br/>*<br/><br/><b>Anna Gustafsson</b> är journalist på Dagens Nyheter. Hon är sjukvårdsreporter, och har mångårig erfarenhet av att granska kommuner och regioner. Hon har tidigare skrivit boken <i>Konsulterna</i> tillsammans med kollegan Lisa Röstlund. De nominerades till Stora Journalistpriset och Guldspaden för sin granskning av omorganisationen av Karolinska universitetssjukhuset.