Svenska

"Fanny Nilssonsreportagebok om svensk sjukvård är lika skrikigt opoetisk som spot on"<br/><strong>Aftonbladet, 5 av 5 i betyg<br/><br/></strong>"Språket är lättflytande och fyllt av eleganta formuleringar. Resultatet blir en blandning av systemkritik, reseskildring och en engagerande berättelse."<strong><br/>Läkartidningen</strong> <br/><br/>"Att lyckas skriva så pass fängslande om sjukvård är en prestation"<br/><strong>BTJ Betyg 5/5</strong><br/><br/>Hur kan vi ha världens bästa vård när man inte kan få tid på sin vårdcentral? Varför blir man så ofta tillsagd att åka till akuten? Sjukvården toppar år efter år listan över de viktigaste politiska frågorna för svenska folket. Trots att resurserna till vården ökat över tid, upplever många att det blivit svårare att få hjälp &ndash; inte minst att träffa en läkare. <br/><br/>Är sjukvården verkligen bättre i andra länder? Frågan ställs ofta, men sällan har någon närmat sig ämnet på ett tillgängligt, engagerande och jämförande sätt. Läkaren och debattören Fanny Nilsson reser i Europa och utforskari reportageform fyra olika sjukvårdssystem&ndash;Sverige, Spanien, Nederländerna och Storbritannien &ndash; hur id&eacute;n om allmän sjukvård vuxit fram, och hur den nu är på väg att förändras i grunden. <br/><br/>Genom intervjuer med forskare, läkare, sjuksköterskor och patienter tecknar Nilsson en bild av en sjukvård i förändring, där privatiseringar, extrem specialisering, orimligt dyra läkemedel och bristen på bassjukvård utgör akuta hot. <br/><br/>I takt med att befolkningen åldras och medicinska framsteg gör det möjligt att behandla allt fler sjukdomar &ndash; ofta till höga kostnader i pengar och tid &ndash; väcks också svåra frågor: Hur ska vi förhålla oss till livets gränser? Vad ska vården egentligen syssla med? Och går det att kombinera höga förväntningar med principen om allmän och jämlik vård? <br/><br/>Detta är Fanny Nilssons första bok &ndash; en angelägen och insiktsfull skildring av sjukvårdens framtid berättat på ett nära, lättillgängligt och nytt sätt.<br/><br/>"Hon lägger inte ensidigt skulden på politiska reformer, utan även på vårdinrättningarna och läkarna själva. Mest av allt efterfrågas ett större samtal om vad befolkningen egentligen önskar sig. Ett samtal för vilket <em>Åk till akuten</em> är en ovanligt initierad startpunkt."<br/><strong>Expressen</strong> <br/><br/>"Boken lyckas med konststycket att skriva om sjukvårdspolitik på ett upphetsande sätt och lämnar mig som läsare med en rad tankar och funderingar."<br/><strong>Mariestads tidningen<br/><br/></strong>

För 30 år sedan publicerade Kari Poutiainen, ­till­sam­mans med sin bror Pertti Poutiainen, den uppmärksammade ­boken Inuti laby­rinten. I den beskrevs i minutiös detalj en rad oklara händelser som ­inträffade ­timmarna efter mordet på Olof Palme den 28 februari 1986. <br/><br/>Nu återkommer Kari Poutiainen med ännu en bok i ­ämnet: Den hemliga alliansen. Här presenteras nya ­uppgifter som pekar på att Olof Palme eliminerades av den ­hemliga armén Stay Behind. Motivet var att radikalt förändra ­Sveriges säkerhetspolitiska inriktning. <br/><br/>Kari Poutiainen är fysiker. Han har ­tidigare arbetat som matematik- och fysiklärare och bedrivit forskarstudier i teo­re­tisk elementarpartikelfysik vid Stockholms ­universitet. För närvaran­de studerar han spinor­repre­sentationer av Lorentzgruppen. <br/><br/>Sagt om Inuti labyrinten: <br/><br/>»Inuti labyrinten har tvingat mig att börja fundera över om min tillit till myndig­heters lojalitet mot sin egen stat är så välgrundad som jag vill tro.« Kjell-Olof Feldt <br/><br/>»Styrkan i författarnas på många sätt beundransvärda ­genomgångar av bevisläget är deras obenägenhet att ta en utsaga för given. Man litar inte på någon, dubbelkontrollerar. Resultatet är ofta förödande.« Per Olov Enquist <br/><br/>» en bok om mordutredningen som i fråga om djup, bredd och analys vida överträffar de ambitioner som präglade Marjasinkommissionens arbete.« Hans-Gunnar Axberger <br/><br/>»Utanför myndigheternas sfär finns det nog idag ingen genomgång/granskning av mordet som kan mäta sig med denna Vilket jobb författarna har utfört! Jag har sällan sett något liknande i Sverige.« Jan Mosander

Kjell Enhager är en av Sveriges mest framgångsrika coacher och föreläsare och har snart i 30 år hjälpt världens främsta idrottsstjärnor, kulturpersonligheter och företagsledare till nya höjder i sina karriärer.<br/> Men vad är det som gör att vissa människor och vissa företag når så mycket längre än andra? Vad är framgångsreceptet?<br/><br/> I Tänk låsningar och lösningar delar Kjell Enhager med sig av sin breda erfarenhet. Han har en genuin nyfikenhet på det mänskliga beteendet och hans spännande möten från skilda miljöer, branscher och kulturer har lagt grunden till värdefulla insikter i hur vi kan påverka och förändra våra egna liv.<br/> Boken kombinerar ledarskap med personlig utveckling och innehåller underhållande och belysande berättelser ut livet, en mängd övningar, frågor, tips, citat och valda sanningar - allt illustrerat med Kjells egna teckningar.

"Jag tillhör välfärdsstatens barn, den generation som blev vuxen på 90-talet och formades då - politiskt, kulturellt och moraliskt. Det var en tid när ekonomi alltid trumfade politik, och själv gick jag från att vara en aktivistisk vänstertjej till att studera på Handels och sedan få anställning på Finansdepartementet. Jag växte upp med drömmen om marknaden."<br/><br/><br/><br/>90-talet var tiden då det sades att historien skulle ta slut, men då den egentligen fortsatte i en helt ny riktning. På ytan var det ett ljust och optimistiskt decennium, men därunder fanns något annat, något mörkt och kaotiskt. "Förbannelsen" är en personlig berättelse och en politisk undersökning av hur Sverige fastnade i 90-talets löften, och vilket pris vi betalar för det idag.

<i>Ofred</i> tar avstamp i det uppmärksammade avhoppet av Wagner-soldaten Andrej Medvedev som sökte asyl i Norge i januari 2023, men vidgas till ett porträtt inte bara av en förrymd soldat med en söndertrasad uppväxt utan av en hel nation. När andra reportrar kallas hem från ett Ryssland som isolerar sig, reser Åsne Seierstad tillbaka till det land där hon studerade och senare skrev sin första artikel. <br/><br/><i>Ofred </i>är en berättelse om nationens centrum och dess periferi, om storstäderna Sankt Petersburg och Moskva och om Sibiriens glesbygd. Det är också en berättelse om oppositionella, likgiltiga och Putintrogna, om familjer som blir kvar när männen kallas in till kriget. Det är en berättelse som genom en rad öden försöker förstå vad som händer och har hänt i Ryssland under kriget mot Ukraina, i en tid då det mer än någonsin är nödvändigt att förstå vår granne i öst. <br/><br/><b>Åsne Seierstad</b> är en av Nordens främsta sakproseförfattare, känd inte minst för böcker som <i>Bokhandlaren i Kabul</i>, <i>En av oss</i> (om Breivik och massakern på Utøya) och nu senast <i>Afghanerna</i> (utgiven på svenska av Polaris 2023).

Sedan den muslimske reformatorn Hassan al-Banna grundade det sunnimuslimska Muslimska brödraskapet i Egypten 1928 har rörelsen växt och är numera ett globalt nätverk med många förgreningar. Men hur opererar egentligen denna politiska rörelse i praktiken? <br/><br/>Antropologen och författaren Florence Bergeaud-Blackler myntar här ett nytt ord, broderism, för att förstå hur Muslimska brödraskapet utövar sin makt och skapar sig inflytande över allt fler institutioner runt om i Europa. Hennes bok är en hård vidräkning med en utbredd naivitet inför krafter som utnyttjar religionsfriheten för att ta över institutioner och utöva förtryck, inte minst mot andra muslimer.

Döden har alltid varit en naturlig del av livet. I de allra flesta samhällen har döden haft en central betydelse och på olika sätt bearbetats och hanterats kollektivt genom ritualer, traditioner och religion. I vårt moderna samhälle har döden förflyttats till institutioner som äldreboenden och sjukhus med en medikaliserad syn på döendet. För många äldre innebär döden slutet på en ålderdom präglad av ensamhet och tristess.<br/><br/>Hur blev det så här? Går det att närma sig döden på ett sätt som både känns värdigt och humant? Det är de centrala frågorna i läkaren och forskaren Björn Fagerbergs tvärvetenskapliga utblick över hur vi i dagens samhälle hanterar livets slutskede. Genom att erkänna livsslutet som en existentiellt viktig del av livet kan vi fostra en kultur där vi är öppna för att tala med varandra om döden på ett nytt sätt. Utifrån discipliner som medicin, sociologi, psykologi och filosofi argumenterar Björn Fagerberg för varje människas rätt till en personlig död.