Svenska

En fullödig filmhistorisk essäsamling av en av landets främsta filmskribenter. I ett förord till utgåvan skriver Hynek Pallas: «Stig Björkmans kritik har den rikedomen och ger verktygen. Den överbryggar tid, men vi glömmer aldrig att det är förfluten och levd tid. En riktigt bra skribent har förmågan att placera läsaren i sammanhanget i vilket han eller hon såg filmen. När Stig Björkman skriver om Ingmar Bergman, Elizabeth Taylor och Marlon Brando - eller den iranske filmpionjären Amir Naderi - så finns på samma gång en backspegel som en känsla av att vara där när filmen visas för första gången.»

<b><i>"Killinggänget bygger mycket på att vi egentligen inte tycker om varandra. </i>/</b><b>Robert Gustafsson</b><br/><br/><i>Vuxna män gör saker tillsammans</i> är inte bara en biografi om en av Sveriges mest omtalade konstellationer av kreatörer och komiker utan lika mycket  en bok om humor som livshållning och manlig vänskap. <br/><br/>Killinggänget var den första humorgruppen att både bete sig och behandlas som ett rockband snarare än en humorgrupp. Under1990- och 2000-talet var de Sveriges mest stilbildande, hyllade och bästa humorgäng med succéer som <i>NileCity 105,6</i>, <i>Torsk på Tallinn</i> och <i>Fyra nyanser av brunt</i>. Samtidigt kantades produktionerna av ständiga bråk, skandaler och depressioner.  <br/><br/><b>Den enda biografin i sitt slag </b><br/><b></b>När författaren och journalisten Linus Kuhlin för några år sedan ville läsa en biografi om det populära Killinggänget upptäckte han till sin stora förvåning att någon sådan inte fanns. Lösningen blev att i någon slags gå-över-ån-för-vatten-anda skriva den själv. Under arbetet med boken har Linus intervjuat såväl medlemmar i Killinggänget som personer som har verkat runt humorgruppen. Vi möter också några av de personer som, på ett eller annat sätt, dyker upp i killingarnas mycket rika persongalleri. Bokens förord är skrivet av Kalle Lind, Sveriges populärkulturella nestor.  <br/><br/><b>Om författaren</b><br/>Linus Kuhlin, född 1993, är skriftställare och journalist från Göteborg. Han är utbildad vid JMG och har skrivit för bland annat Faktum, Hymn och KulturUngdom. Dessutom medverkar han med texter i böckerna <i>Regnbågar och krockade bilar</i> och <i>Per Svensson: alchemy art architecture</i>. 2018 debuterade han som författare med S<i>kuggorna kommer</i>, en rockbiografi om Freddie Wadlings mytomspunna postpunkband Cortex.

"Den mäktigaste essäsamlingen om enskilda filmer som skrivits i vårt land." Carl-Johan Malmberg, Svenska Dagbladet "På snart sagt varje sida uppenbaras filmens magi och storhet, både när det är som bäst och när den slirar till." - Josefine Askegård, Arbetaren "En bländande och upplysande filmhistorievandring i gott sällskap, lika lärorik som lättsam." - Joni Hyvönen, Vagant "Även om man tydligt kan se hur Björkmans filmsyn präglades av det sextiotal då hög konstnärlig svansföring och politiskt patos visade sig kommersiellt gångbart, så vittnar urvalet av filmer också om en nyfikenhet som aldrig sinat. Stig Björkman älskar rörliga bilder och har gjort så sedan 1940-talet. Visst har han sina favoritregissörer - Luis Buñuel, Jean-Luc Godard, John Cassavetes, Woody Allen - men ingen kan för det klistra den slöa etiketten 'gammal vit man hyllar sina likasinnade' på honom. - Kalle Lind, Expressen "Och de väldiga anspråken hos titeln? Ja, de infrias; filmerna uppstår på de bildlösa sidorna, som påminnelser om sådana man sett och som osedda blanks man nu får lust att se." - Carl-Johan Malmberg, Svenska Dagbladet

"En gång för mycket länge sen, förstår du, så var det en gammal munk från ett ortodoxt kloster, Pamve hette han, som planterade ett torrt träd på ett berg. Just så här. Och till sin lärjunge, en munk som hette Ioann Kolov, sa Pamve att han skulle vattna det där trädet varje dag, tills det fick liv." Manus till och intryck från inspelningen av Andrej Tarkovskijs (1932-1986) sista film "Offret".

<b>»Här blandas biografiska redogörelser med filmanalys, med fokus på valda titlar ur den omfattande filmografin. Och knappt någon annan hyser större kärlek till, eller kunskap om, sitt ämne än Mikaela Kindblom.« Johannes Hagman, Upsala Nya Tidning </b><br/><br/><b>»En rik och insiktsfull bok, det går inte ens att antyda hur mycket den faktiskt berättar om den här epoken i svensk film. Analyserna av filmerna är både lyhörda och knivskarpa. Den skärper ens filmtittande och förtjänar många läsare.« Håkan Anderson, Hela Gotland</b> <br/><br/>Under nästan tre decennier var mästerregissören Hasse Ekman en fixstjärna inom svensk film. Ett kändisbarn vars personlighet pressats fram under mödor. En stilikon med enorm talang och arbetskapacitet. Dandyn från Artillerigatan, skolad i Hollywoods drömfabrik, höll under sitt liv en mäktig produktionstakt: fyrtiotvå filmer, fyrtionio manus, femtiotvå roller, två självbiografier, en roman, fyra giftermål, fem barn.<br/>I den här boken hyllar filmhistorikern Mikaela Kindblom en lysande filmskapare, som själv betraktade sig antingen som ett bindestreck mellan fadern Gösta Ekman och sonen Gösta Ekman, eller ett ingenting i jämförelse med rivalen Ingmar Bergman.<br/>Resultatet är sexton texter som närsynt och nyfiket går in i Hasse Ekmans filmvärld. Det här är en kärleksförklaring till mannen och filmskaparen Hasse Ekman, till livet och filmkonsten. Det är också den första större boken på svenska om Hasse Ekman, rikt illustrerad med fotografier ur hans liv och filmer.<br/><br/>MIKAELA KINDBLOM är filmkritiker och författare och har tidigare skrivit <i>Våra drömmars stad - Stockholm i filmen</i> och<i> Den svenska drömfabriken - histori</i><i>en om Filmstaden i Råsunda</i>.<br/><br/>»Mikaela Kindblom fångas av den bitterljuvhet som genomsyrar Hasse Ekmans filmer.« Kalle Lind, Sydsvenskan <br/><br/>»En bok som jag hade stor behållning av, skriven med värme och fylld med många intressanta analyser.« Saras bokbetraktelser

"Den här boken har sitt ursprung i en lång period av arbetslöshet som jag nu tvingats bryta för att söka förändra mitt liv. Det är inte min avsikt att försöka undervisa någon eller påtvinga någon min syn på saker och ting. Boken har uppstått ur ett försök att framförallt bana väg för mig själv genom den labyrint av möjligheter som denna unga och fantastiska - men fortfarande i grunden tämligen outforskade - konstform äger, för att jag med större oberoende och på ett mer fullständigt sätt skall kunna finna mig själv i den." Den ryske mästerregissören Andrej Tarkovskij (1932-1986) presenterar i denna essäbok sin föreställning om filmens väsen. Det blir en oförglömlig odyssé in i en gränslöst utvidgande konstform med förseglad tid som signum. Professor Astrid Söderbergh Widding skriver i förordet till boken: "Andrej Tarkovskij; redan namnet har en sällspord klang för var och en som sett och fängslats av hans filmer. Utan tvivel är Tarkovskij en av filmhistoriens mest särpräglade regissörer, och samtidigt en av de mest nyskapande. /---/ Han vägrade dagtinga med sina övertygelser om vad filmen är, eller med sin absoluta strävan att förverkliga vad den borde vara. /---/ Han vågar sig på den otidsenliga uppgiften att reflektera över de stora frågorna i relation till filmen: begrepp som det ideala, autenticitet och äkthet, absolut sanning, andlighet; slitna ord måhända, som mången skyggar för, men åt vilka Tarkovskij vill återge deras ursprungliga tyngd och deras fulla betydelserikedom."

"En elektrifierande text vilken story. Och nerv."<br/>Dagens Nyheter    <br/><br/>En bok som verkligen både roar och berör.<br/>Aftonbladet     <br/><br/>"Jag tycker väldigt mycket om den här boken.<br/>Expressen<br/><br/>Daniel Bergman, ambulanssjuksköterska och filmare, debuterar som författare med en bultande historia om ett hjärta som ständigt gör sig påmint, både i bildlig och bokstavlig bemärkelse. Han berättar om ett liv som tagit många överraskande vändningar: från en karriär inom filmen som biografmaskinist, passare, regissör till den som livräddare. En livräddare som ständigt behöver räddas till livet. För Daniel Bergman drabbas på kort tid av två allvarliga diagnoser, både MS och ett hjärtfel av det allvarliga slaget. Han berättar om utryckningar där han befunnit sig på bägge sidor, och det med en nerv som gör boken till en hisnande läsning. <br/><br/><i>Hjärtat </i>är skriven till en djupt älskad dotter, som maktlös får se hur sjukdomarna griper in i deras gemensamma liv. Men den är också historien om ett ensamt konstnärsbarn på sextio- och sjuttiotalen, som vid fem års ålder drabbas hårt av filmens magi; om kärleken till att göra film och en stigande motvilja mot allt liv kring filmen: ytligheten, stressen, falskspelet. Och ett porträtt av två högst egensinniga konstnärsföräldrar, två tydliga och samtidigt undanglidande gestalter, var och en på sitt sätt.