Svenska

Gör en djupdykning i 130 tatueringars symboliska betydelse och ursprung med hjälp av den här boken som berättar om kroppskonstens rika kulturhistoria. <br/><br/>Tatueringar är ett av de mest populära sätten för oss människor att uttrycka vår identitet och våra övertygelser. Här finns ett rikt och komplext symbolspråk. Till exempel är en lotusblomma, en koi-fisk som simmar uppströms eller en drake som stiger upp mot solen olika symboler för styrka och för att övervinna svårigheter.<br/><br/>Den hyllade konstnären och tatueraren Oliver Munden har tecknat alla symboler i boken, medan tatueringsexperten Nick Schonberger har skrivit faktatexterna. Boken är som en visuell karamell som ger en fascinerande inblick i tatueringarnas kulturella arv. Det är en perfekt bok för alla som vill lära sig mer om tatueringarnas symbolik eller som söker inspiration för sin nästa tatuering, men också för de som älskar tatueringar generellt eller är intresserade av symbollära.

Boken Skulpturerna på Djurgården är en populärvetenskaplig bok <br/><br/>om Djurgårdens skulpturskatt och del lite bortglömda kulturarvet<br/><br/>som finns där ute. Författaren Ingrid Hultqvist har tillsammans med<br/><br/>fotografen Jannike Holmberg samlat djurgårdens skulpturer i en bok som tar<br/><br/>ett samlat grepp om Djurgårdens skulpturkonst.

<b>Nyutgåva av en omtyckt bok, illustrerad av Arvikakonstnären <i>Jessica Stuart-Beck</i> med text av <i>Jan Sandström</i>.</b><br/><br/>Jessica Stuart-Beck är en uppskattad husporträttör kanske framför allt i sin hemstad Arvika. I boken finns femtiotvå av Jessicas bilder, ackompanjerat med Jan Sandströms texter om Arvika stad.<br/><br/>Ur inledningen:<br/><i>Hus är mer än skal. Hus väcker känslor och fantasier. När Jessica målar och tankarna flyger, undrar hon ofta vad som utspelats inom dessa fyra väggar. Ett hus är som ett porträtt, så är också många mänskliga känslor inbäddade i det. Har man en gång fått upp ögonen för husens inneboende väsen har man aldrig tråkigt.<br/>Det gäller att bevara, men samtidigt förnya. Men hela tiden med varsam hand.</i><br/>.

Kärlek på Idiotiska är en naken och fri uppvisning av vild skapandeglädje och intuitiv konst och poesi som vägrar följa några normer. Här samsas kärlek, mörker, frihet och uppriktigt vansinne. Med en smärtsam rättframhet vågar Hellberg visa nakna känslor rakt igenom, han vågar älska och hata och det är omöjligt att värja sig från känslostormen, men varför skulle vi vilja det. Det finns ett instakonto med över 500 personer som har gaddat in Mange Hellbergs alster. Det borde fungera som en introduktion till konstnären, musikern och poeten. Hellbergs liv har gått från hyllad musiker med miljoner lyssningar på Spotify till att utveckla ett livslångt skapande: han ritar, målar och skriver med galenskapen som närmaste vän och fiende. När du väl stigit in i Hellbergs värld vill du inte återvända till den bleka verkligheten, kanske till och med tatuera in den för evigt. Han omfamnar alla; hemlösa, kärlekslösa, förälskade, penninglösa, rika, klasslösa, lallare och alla ni andra. Utan- och innanförskap har aldrig skildrats eller omfamnats på sättet Hellberg gör.

Tänk om det du tror om tatueringar inte är sant. För femtio år sen var det bara kriminella och sjömän som tatuerade sig. Det vet ju varenda människa. Men var det verkligen så?<br/><br/>I den här boken utforskar Helena Meyer tatueringen som fenomen ur oväntade perspektiv. Till sin hjälp tar hon arkivmaterial, tidningsartiklar och kriminologiska debatter från flera århundraden men också nutida populärkulturellla fenomen som Harry Potter och Star Wars.<br/><br/>Resultatet är en spännande och lättläst essä som både slår hål på gamla myter och väcker nya frågor. Vad är det med tatuering som fascinerar så många människor, och hur kommer AI och robotar att påverka tatuering i framtiden?

Idag betraktas textilt hantverk som något typiskt kvinnligt. Men i ett historiskt perspektiv är det viktigt att betona komplexiteten i arbetsdelningen mellan skräddare och sömmerskor. Med utgångspunkt i olika museers föremålssamlingar undersöker Pernilla Rasmussen i sin doktorsavhandling vad som hände med arbetsdelning och tillverkningsteknik när den kvinnliga modedräkten förändrades under decennierna runt sekelskiftet 1800. Perioden präglades av stora omställningar. När aristokratins tid var slut och borgerligheten tog över växte en ny syn på manligt och kvinnligt fram. Den kvinnliga modedräkten och dess tillverkning kan skrivas in i den processen.<br/><br/> Skräddaren, sömmerskan och modet ökar förståelsen för ett hantverks koppling till kulturella och samhälleliga förändringar. Boken visar hur sömnadsarbetets organisation inverkade på möjligheterna till teknisk utveckling och hur tekniken fick konsekvenser för vem som gjorde vad. Det arbete skräddaren eller sömmerskan faktiskt utförde hade också betydelse för omgivningens syn på hantverket och utövaren.

Arvikakonstnären Jessica Stuart-Beck har vid sina besök i Karlstad strövat omkring i staden och tittat på hus. Hon är en uppskattad husporträttör kanske framför allt i sin hemstad Arvika. Med sitt säkra öga för vad som är vackert, säreget och bevarandevärt har hon fastnat för vissa hus i Karlstad. Känslan, karaktären och miljön har fått bestämma urvalet. Ett trettiotal byggnader beskrivs.<br/><br/>Textförfattarna har inte lagt sig i hennes val av hus. Inger Berggrén, tidigare länsarkitekt i Värmland och Barbro Järliden, under många år konstintendent på Värmlands Museum har närmat sig konstverken från olika håll. Båda har velat beskriva karlstadshusen såväl skönhetsmässigt som historiskt och tekniskt. Ibland också med något litet intressant minne.