2011

Adeles debutalbum "19" innehöll hits som "Chasing Pavements" och "Cold Shoulder", toppade Englandslistan och har sålt över två miljoner ex. Hon nominerades till Mercurypriset och vann två amerikanska Grammys.<br/><br/>Uppföljaren "21" är till största delen inspelad i Malibu med den legendariske producenten Rick Rubin samt i London med Paul Epworth. "21" är utan tvekan ett av 2011 års största album.<br/><br/>"...Adele har döpt sina album efter hur gammal hon var när de spelades in: debuten "19" följs nu av "21". Medan "19" tyvärr gick spårlöst förbi i Sverige växte ryktet om den i framförallt USA där Adele fick två Grammy. Det är även amerikanskt musikliv, med sin organiska blandning av soul, blues, country, jazz och gospel, som präglat uppföljaren. Rick Rubin har också producerat fyra spår.<br/> <br/>Om man ska hitta album med lika jämnstarkt låtmaterial får man gå tillbaka till album som Carole Kings "Tapestry" och Elton Johns "Goodbye Yellow Brick Road". Precis som på Norah Jones debut är också arrangemang och produktion själva essensen av amerikansk musikprofessionalism, med den skillnanden att tempot och energin hos Adele är det dubbla.<br/> <br/>Och Adeles röst, herregud. Jag kan nästan bli avundsjuk på den som fortfarande har kvar upplevelsen att höra sånger som "Turning tables" för första gången."<br/> <br/>Jan Gradvall - DI Weekend 2011-01-28

GATEFOLD SLEEVE<br/>HIGH QUALITY

180 gram vinyl.

Sheeran Ed: + [Vinyl LP]

Ternheim Anna: The night visitor [Vinyl LP]

In 1996 Social Distortion released their 5th album, "White Light, White Heat, White Trash." The line-up featured new drummer Chuck Biscuits (*Black Flag/Danzig* and many more). "White Light, White Heat, White Trash" was the last album with Dennis Danell on guitar (he sadly died in February 2000).

Efter succén med "Who's Next" från 1971 återvände Pete Townshend till rockopera-konceptet som föddes med "Tommy" från 1969. Resultatet blev den ambitiösa dubbel-LPn "Quadrophenia" - en berättelse om ett mods, Jimmy, och hans utmaningar för att växa upp under mitten av 60-talet. Jimmy är en desillusionerad grabb som tillbringar den mesta av tiden med att festa, knapra tabletter och slåss mot rockers i ett motorcykelgäng. Hans fyra olika personligheter representerar de fyra medlemmarna i gruppen: tuffingen (sångaren Roger Daltrey), galningen (trummisen Keith Moon), romantikern (basisten John Entwistle) och hycklaren (Townshend själv). <br/>Än i dag anser Townshend att detta är det album som han är mest stolt över.