Böcker

Allt hände på 1960-talet. Vietnamkriget, Kulturrevolutionen i Kina, Pragvåren, gruvstrejken vid LKAB, morden på president John F. Kennedy, Robert Kennedy och Martin Luther King i USA. Ett antal länder i Afrika gjorde sig fria. Och inte minst revolterade studenter runt om i Europa. I Sverige putsades folkhemmet allt prydligare och statsministern hette sedan 1946 Tage Erlander. När de som föddes åren efter andra världskriget närmade sig slutet av tonåren förändrades landet totalt. Allt fler fick möjlighet att studera vid universiteten. Gamla unkna moralbud föll och vi fick en sexuell frigörelse, inte minst sedan p-pillret släppts fritt i maj 1964. I bakgrunden fanns hela tiden popmusiken. Det började med att fyra unga män från Liverpool, Beatles, lät håret växa och började skriva egna låtar. Den rikt illustrerade <i>Vi minns 60-talet</i> ingår i en serie med spännande återblickar på Sveriges kultur och samhälle. Tidigare har <i>Vi minns 40-talet</i> och <i>Vi minns 50-tale</i>t utgivits.<br/><br/><br/><br/>"Boken är mycket mer än bilder med en korttext, det mest intressanta får man veta mer om. En härlig nostalgitripp!" Expressen

Det oförklarliga frodas som aldrig förr. I skuggan av en skenbart prosaisk vardag lurar spöken och demoner och ibland Fan själv. Det är nog ett misstag att intala sig att vetenskapen gjort oss immuna mot allt oförklarligt. Vi gör bäst i att tänka om, för det finns nog mer mellan himmel och jord än vi kan ana.  I <i>Hemsökt</i> får läsaren stifta bekantskap med långt över hundra hemsökta platser. Författaren har varit där, läst på, informerats av folk och själv forskat.  <br/><br/>Nu svämmar poddar, bloggar, videokanaler och till och med böcker över av sådana märkliga fenomen. Skaran av spökjägare har utökats sedan första upplagan av denna bok utkom 2015.  Det okända är lockande. Jag har än idag inte en aning om huruvida det verkligen finns någonting sådant som spöken, men nu liksom då är jag övertygad om att de vid det här laget ganska många människor jag intervjuat om deras lika märkliga som oförklarliga och många gånger kusliga upplevelser varit fullkomligt uppriktiga när de öppnat sig för mig   <br/><br/><b>Om författaren  </b><br/><br/><b>Petter Inedahl</b>, bosatt i Stockholm, är författare till en rad uppmärksammade böcker. Han är sedan många år dessutom en mycket uppskattad guide vid Skokloster slott i Stockholm.

Stämmarsund på Blidö i Stockholms skärgård har spelat en viktig roll i Blidös historia och har betytt mycket för kommunikation, handel, skutsjöfart och kultur, både för Blidö och omkringliggande öar.<br/><br/> Boken är en bildberättelse om Stämmarsunds historia från mitten av 1800-talet till våra dagar.

De ansågs finnas överallt omkring oss och de kunde uppträda i alla tänkbara former och med olika uppsåt. Det handlar om folktrons väsen och så som de framstår i folklorens fantastiska och brokiga värld av berättelser och föreställningar. Folkloristen Tora Wall berättar i detta bildrika praktverk om den nordiska folktrons många olika väsen. Vi får bland annat möta lockande skogsrån med ihåliga ryggar, irrande lyktgubbar, svarta hundar från Bohuslän, asagudar, maror, spöksvin, lindormar och gastar. Bered dig på magisk läsning med anor från bondesamhällets folktro samt vikinga- och medeltidens föreställningsvärldar.

Att det funnits barn som vuxit upp inne på Karlsborgs fästning är idag tämligen okänt. Boken skildrar upplevelserna från några av barnen som växte upp där under 40- och 50-talet. <br/><br/>Dessa barn levde i vad de själva har beskrivit som en egen skyddad värld samtidigt som de alla vittnar om en barndom full av äventyr och en enorm frihetskänsla. De sprang i fästningens hemliga gångar som på den tiden var öppna, och kunde fritt utforska platser som idag till stor del är skyddade och begränsade områden. Deras både gemensamma och enskilda berättelser kompletteras med foton från privata fotosamlingar tillsammans med fotografens nytagna foton från Karlsborgs fästning. <br/><br/>Boken <i>Fästningsbarn </i>ger läsaren en unik inblick i ett stycke svensk kulturhistoria som inte tidigare dokumenterats - med barnens perspektiv i fokus - en värld så olik någon annan i Sverige.<br/><br/><i>Karlsborgs fästning, som grundades av Karl XIV Johan, är den enda svenska fästningen av sitt slag då den fungerade som en stad i staden och bland annat byggdes för att kunna agera som Sveriges reservhuvudstad i krigstid. Den skulle dessutom axla rollen som säte för kungahus, regering, riksdag och Sveriges guldreserv. På fästningen fanns allt från tjänstebostäder för de anställda och deras familjer till andra förnödenheter såsom kyrka, sjukhus, telegraf, skola, bank och affärer vilket innebar att det inte fanns någon anledning för de boende att söka sig utanför fästningsområdet.</i><br/><br/><i></i><br/><br/><b>Chris Rinzén</b> är utbildad kriminolog men har de senaste åren arbetat som bildkonstnär med uppdrag både i Sverige och utomlands. Hon har alltid haft ett stort fotointresse och en förkärlek för att fånga och förmedla känslor genom kameran oavsett om motiven är människor eller miljöer. Chris har tidigare skapat fotoutställningen Fästningsbarn - dåtidens barn i dagens ljus och debuterar nu som författare med boken <i>Fästningsbarn</i>.

Under andra världskriget kom 70 000 finska barn till Sverige för att undkomma krig och nöd i hemlandet. Ett av dessa barn var Raija Rantala, som kom från en fattig familj i södra Finland och hamnade hos den adliga och välbärgade familjen Klingspor på Hellekis säteri på Kinnekulle i Västergötland. När hon klev av tåget på Råbäcks station den 12 november 1941, 6,5 år gammal, började hennes nya liv, i en mycket annorlunda miljö. Krigsbarnet på Hellekis är Raijas personliga berättelse om sitt långa händelserika liv och erfarenheten av att vara ett finskt krigsbarn. Men det är också en beskrivning av, med en utomståendes perspektiv, hur en svensk adelsfamilj levde på 1940- och 50- talet, samt om de historiska och kulturella förhållanden som var helt avgörande för hennes liv; det svenska engagemanget för Finland under kriget, familjen Klingspor och hennes nya hembygd Kinnekulle och Lidköping. Jag träffade Raija hösten 2017 under arbetet med en utställning om jul- och luciafirande. När vi möttes berättade hon också om sin bakgrund som finskt krigsbarn och sin uppväxt hos greveparet Klingspor på Hellekis säteri. Hennes livshistoria, goda minne och intressanta berättelse om sitt liv och sin annorlunda uppväxtmiljö fascinerade mig. Därför skrev jag denna bok.

<i>Nordbor</i> är en kulturhistorisk exposé över livet i norr från 1500-talet till idag. Den handlar om människan i Norden, om hur livsmiljöer och kulturer vuxit fram, förändrats och formats till en väv av historiska erfarenheter. Verkliga personer, både historiska och nu levande, har en viktig plats i berättelsen. Sverige står i centrum, men med nordiska jämförelser och globala utblickar.    <br/><br/>Boken följer och fördjupar innehållet i Nordiska museets utställning <i>Nordbor</i>. Här knyts händelser, personliga berättelser och nyare perspektiv på historien samman med utvalda föremål, bilder och arkivhandlingar ur museets samlingar. Ett femtiotal forskare och specialister medverkar som skribenter, varav hälften är medarbetare vid museet.