Den här boken vill väcka lust och få människor att tro på sina drömmar. Den där deckaridén eller halvfärdiga kärleksromanen i skrivbordslådan kan faktiskt bli en succé om den förvaltas väl! Boken guidar läsaren från den första vaga bokidén till färdigt manus och utgivning. Stommen är intervjuer med kända författare (Jonas Jonasson, Karin Alvtegen, Jan Guillou, Katarina Mazetti, Henning Mankell, Denise Rudberg, m.fl.) förläggare och andra experter som delar med sig av sina erfarenheter. Lina Wennersten har varit bokredaktör på Stockholm City och kulturreporter på Svenska Dagbladet. Katarina Lagerwall har varit bokrecensent på Stockholm City och skriver bland annat för Dagens Nyheter och Språktidningen. Som skrivarhandledning betraktad är Konsten att skriva en bästsäljare annars grundligare och just mer lättillgänglig än det mesta i den vägen. [] Boken bjuder också på underhållande intervjuer med slagfärdiga silverryggar. Sven Olov Karlsson, Expressen Bra för nybörjaren, här är ingen fråga för konstig, och tonen är vänligt anspråkslös. Goda råd och varningar från en rad svenska författare, förläggare, forskare och andra i branschen. Lotta Olsson, Dagens Nyheter

<p>Vi kan knappt öppna ögonen utan att få syn på bokstäver. De finns på skyltar, i böcker och tidningar - du stirrar på några i detta nu. Men varför ser de ut som de gör? Vilka språkliga och kulturella manglar har de passerat på vägen hit och vad har de haft för sig på senaste tiden? Här får du följa bokstaven A:s väg från feniciskt oxhuvud till vårt latinska A fångat i en vokaldans (sedermera försett med snabel) och lära dig när pricken sattes på i, men också djupdyka i senare bokstavsfenomen. Vad är ett A-barn, och varför heter det "sätta p för något"? Vem var först med dansbands-Z? Och den eviga frågan: Hur uttalas egentligen k:et i kex?</p><p></p><p>"Sara Lövestam skriver lätt och ledigt om komplicerade historiska skeenden utan att bli varken slarvigt slängig eller långrandigt akademisk.... Fastän vi använder och ser bokstäver varje dag så tänker vi sällan på deras historia, skriver Sara Lövestam. Det borde vi. För vår tid här är kort jämfört med bokstävernas och bergens. ABC-bok för vuxna får tanken att svindla och sammanhangen att klarna."</p><p>Språktidningen</p>

<p>Berättelserna om roboten Robin och barnen Molly och Elton är både roliga och tänkvärda. Handlingen utspelar sig dels i vardagsmiljö med skola, kompisar och de problem som kan uppstå där, dels i fantasimiljöer där allt kan bli verkligt när Robin är med. </p> <p> </p> <p>Äventyren med Robin, Molly och Elton fortsätter i boken för årskurs 2, Kolla, en tidsmaskin! Mollys pappa har uppfunnit en rymdraket och skickar ut Robin i rymden. Robin berättar allt han har varit med om så Molly och Elton vill också åka med raketen. En gång håller raketen på att krascha och Robin hjälper till att laga den. Men frågan är om det blev riktigt rätt? Robin påstår plötsligt att raketen har blivit en tidsmaskin istället. Om det är sant, kan i så fall Molly och Elton med hjälp av den lösa mysteriet med den gamla tantens skatt? </p> <p> </p> <p>Grön nivå har mer text, längre meningar och fler ljudstridigt stavade ord.</p> <p> </p> <p>I Bingel kan eleverna sedan på egen hand arbeta vidare med ytterligare uppgifter kopplade till läsförståelse och språkligt arbete.</p>

<p>Schh, en hemlis! ingår i Robinböckerna och är en högläsningsbok för förskoleklassen. Boken består av 25 roliga och tänkvärda kapitel om hur Mollys pappa i största hemlighet bygger roboten Robin.</p> <p>Molly och Nikko är bästa vänner och går i samma förskoleklass. Men en dag flyttar Nikko. Molly tycker inte att det går bra att leka med den nya grannen Elton. De tänker så olika! Hon önskar sig en riktig robot, som kan vara som en kompis. Vilken tur att hennes pappa är uppfinnare!</p> <p>De humoristiska bilderna som hör till texten finns också i Robin Lärarstöd Digital, för att eleverna samtidigt ska kunna se bilderna i storformat. Till varje kapitel finns även en lyssningskod med texten inläst som läraren kan använda istället för att läsa själv. Den kan också användas för elever som kan behöva lyssna på texten enskilt eller ytterligare en gång.</p>

<p>I <b>Göteborgslexikon</b> är det <i>knôkat</i> med göteborgska ord och uttryck. Många är allmänt bekanta, som <i>a-män</i>, <i>bamba</i>, <i>dänka</i>, <i>exter</i>, <i>käckt</i>, <i>la</i>, <i>läska</i>, <i>måckli</i>, <i>svale</i>, <i>talla</i>, <i>tetig</i>, tyken, <i>å hâna</i> och <i>änna</i>. </p><p>Andra är inte kanske fullt så välkända, som <i>bôdi</i>, <i>dôna</i>, <i>flane</i>, <i>gigga</i>, <i>hånka</i>, <i>joggens</i>, <i>môla</i>, <i>parra</i>, <i>rôta</i>, <i>tjingsa</i> och <i>tjottaheiti</i>. En del är sällsynta numera, som <i>apparell</i>, <i>gojla</i>, <i>kallevanser</i>, <i>klissa</i>, <i>kombarris</i>, <i>môla</i>, <i>môsad</i>, <i>snörflôsa</i>, <i>tjala</i> och <i>ånk</i>. </p><p>Annat är så självklart att man inte tänker på det som dialekt, som att man säger <i>tissta</i> för tisdag, jämte för bredvid och <i>mårrfar</i> för morfar. Och när sa du <i>kom å knô</i> senast? </p><p><b>Göteborgslexikon</b> är med bred marginal den mest omfattande ordboken för göteborgskan. Här finns närmare tusen ord och uttryck beskrivna med betydelser, användning, uttal och ursprung. Orden lockar fram bilder och minnen av personer och situationer: Så sa vi när vi spelade boll eller lekte gömme. Så lät det när föräldrarna förmanade oss, eller fastighetsskötaren läxade upp oss. Det ordet använde alltid farmor. Det uttrycket har jag inte hört på 50 år. Och jag som trodde att det bara var i min familj vi sa så. Lexikonet är ett ordalbum för infödda och en vandring i ett nytt språkligt landskap för inflyttade.</p><p></p><p><b>Lars-Gunnar Andersson</b> är professor emeritus i modern svenska vid Göteborgs universitet och har bland mycket annat forskat om Göteborgsdialekten och beskrivit den i artiklar, språkspalter och böcker, till exempel <i>Göteborgsgrammatik</i> från 2019. Han är också en välkänd radioröst efter många år som ämnesexpert i radioprogrammet Språket.</p>

<p>Det är många som tror på språkets makt över tanken och gärna vill försöka förändra verkligheten genom valet av ord. Vi hittar gott om exempel på detta i byråkratin, i tankesmedjorna, bland aktivisterna, bland marknadsförarna och till och med i vetenskapens värld. </p><p>Ordval och språkbruk leder ofta till bråk och gräl, inte minst i sociala medier. I den här boken har två lingvister undersökt vilka ord det bråkas mest om, studerat debatten om dessa ord och de språkliga grundlagar som styr spelet om orden. </p><p>Det råder förstås ingen tvekan om att språket utvecklas, precis som våra tankar om språket. Ord som var neutrala och gångbara i går kan vara helt omöjliga i dag. Allt går dock inte i samma riktning, varken mot ökad tolerans eller mot rigidare regler. Utvecklingen går snarare kors och tvärs. Och till skillnad från positionerna i många moderna ordstrider är språket varken höger eller vänster. Men forskningen ger klent stöd åt uppfattningen att språket skulle ha makt över tanken.</p><p></p><p>Lars Melin är docent i svenska med lång erfarenhet av experimentell språkforskning. Han är dessutom populärvetenskaplig skribent, senast aktuell med <i>En enda dikt - i femtielva variante</i>r. </p><p>Mikael Parkvall är lingvist vid Stockholms universitet och författare till flera språkvetenskapliga verk, till exempel <i>Sveriges språk i siffror</i> och <i>Lagom finns bara i Sverige</i>.</p>

Ny upplaga med 30 nya uttryck!<br/><br/>Kan man ha is i magen?<br/>Och glida på en räkmacka<br/><br/>Inget av dessa uttryck bör tolkas bokstavligt. Det­samma gäller den uppsjö av uttryck som vi till vardags slänger ur oss utan att egentligen tänka på vad vi säger.<br/><br/>Alla uttryck har ett ursprung: många härrör från det gamla bondesamhället, några från sagor och fabler, och de allra flesta har sitt ursprung i Bibeln Kasta yxan i sjön, fara fram som ett Jehu och dansa efter någons pipa är bara några exempel.<br/><br/>Vem kan då skapa ett nytt uttryck i språket? Sva­ret är: vem som helst!<br/><br/>Den här boken tar i bokstavsordning upp drygt 200 av våra vanligaste svenska uttryck med dess betydelse och ursprung. Man får även veta i vilka språk motsvarande uttryck finns, och vad man sä­ger då. Följ med på en spännande upptäcktsresa i vårt språk.<br/><br/>Kerstin Johanson har tidigare gett ut ett stort antal böcker, bl a Engelska uttryck och Ordbok för tänkare samt citatserien Bra citat om...