Böcker

"Ett omfattande litterärt och intellektuellt mästerverk, till glädje för alla som är intresserade av människor, beteenden och relationer." BTJ 11/2023<br/><br/>Vissa leker med makten och förlorar allt på ett ödesdigert misstag. Vissa går för långt eller inte tillräckligt långt. Andra tar alla de rätta stegen och kan erövra makt med en nästan övermänsklig skicklighet. <br/><br/>Amoralisk, listig, hänsynslös och lärorik. Makt de 48 lagarna är ett måste för alla som är intresserade av att få, observera eller försvara sig mot makt. Det här är en<i> förkortad utgåva</i> av det bästsäljande originalet som destillerar visdomen från stora tänkare som Machiavelli, Sun-tzu och Carl von Clausewitz, och arvet från statsmän, krigare, förförare och bedragare genom tiderna. <br/><br/>Makt de 48 lagarna är den definitiva guiden till modern manipulation. Det kan vara en av de mest underhållande och användbara böckerna du någonsin kommer att köpa.      

Skogen utgör i denna essä symbolen för ett nytt frihetsanspråk, i ruinerna efter det andra världskriget. När <i>Skogsvandringen</i> utkom 1951 gällde denna fråga på ett plan hela Tysklands öde - moraliskt, militärt och politiskt en bruten nation, som nu fann sig lämnad i skiljelinjen mellan massdemokratins och folkrepublikernas rustade världsmakter i öst och i väst. Samtidigt är det ett motståndsmanifest för den enskilda människan, bortom gränsernas och de olika statsskickens tvingande inskränkningar. Den som väljer skogsvandrarens väg finner sig ställd inför en maktordning som i förening med tekniken reser totala anspråk. Dess framträdande kräver en ny form av frihet, och för att tyda dess symboler och kulisser krävs ett perspektivskifte. Likt partisanen väljer skogsvandraren att lämna detta samhälle bakom sig för att i skogen grunda sin frihet på ett djupare inre plan. Först då blir det återigen möjligt att handla.<br/><br/>Ernst Jünger (1895-1998) har som ingen annan kommit att betraktas som en uttolkare av hela 1900-talets malströmmar och dynamiska potential. <i>Skogsvandringen</i> anknyter till flera teman i hans författarskap, inte minst den enskilda människans trotsiga försök att hävda sin frihet i en teknisk-titanisk tidsålder.

Språk är ytterst centralt för oss människor i nästan allt vi gör. Hur är förhåller sig matematik till språk? Man kan med fog hävda att matematik är ett ämne med ett stort antal språkliga sidor. I denna bok tar sju personer från skilda områden upp matematikens språkligheter ur sina respektive perspektiv. Resultatet är ett brett och fascinerande landskap, där matematik som rent räknande är en smal och porlande rännil. Författarna som beskriver sin syn på matematikens språkliga kvaliteter är: Christer Kiselman, professor i matematik, Uppsala universitet; Håkan Lennerstad, docent i tillämpad matematik, Blekinge Tekniska högskola; Lars Mouwitz, matematiklärare och doktor i teknologi och yrkeskunnande, Nationellt Centrum för Matematikutbildning, Göteborg; Madeleine Löwing, doktor i matematikdidaktik, Göteborgs universitet; Bo Göranzon, professor i yrkeskunnande och teknologi, Kungliga Tekniska Högskolan, KTH i Stockholm; Östen Dahl, professor i lingvistik, Stockholms universitet; Christer Bergsten, docent i matematikdidaktik, Linköpings universitet

Michel Foucault är en central gestalt i den europeiska intellektuella diskussionen genom sina framställningar av vansinnets, fängelsets och sexualitetens historia. Hans första stora arbete var just Vansinnets historia (Histoire de la folie à l'âge classique). Det franska originalet publicerades 1961 och boken är nu tillgänglig i en sjätte svensk ombruten och översedd upplaga. Foucault vill visa hur uppfattningen om vansinne och vad som är "normalt" beteende har förändrats över tiden liksom samhällets sätt att hantera vansinnet i olika institutioner. Han sammanbinder dessa förändringar med de grundläggande civilisationsuppfattningar som format det europeiska tänkandet sedan medeltiden. Sune Sunesson ger i sin inledning en insiktsfull presentation av Foucaults arbeten och utveckling.

Sokrates försvarstal, Kriton, Euthyfron, Laches, Den mindre Hippias, Gästabudet, Faidon, Gorgias I Jan Stolpes lovordade översättning kommer nu Platons Skrifter: Bok 1 i storpocket. Det finns få texter som har haft lika stort inflytande över det västerländska tänkandet. I den här volymen förekommer bland annat Sokrates försvarstal, där Platon återger sin läromästares argument för sitt liv efter att denne dömts till döden. Även Sokrates sista tid i fängelset gestaltas, men det är inte bara hans bittra öde som finns här. I Gästabudet hålls tal till kärleken.

Vad gör vi egentligen när vi tänker? Tänker vi främst med hjälp av de ord och begrepp som traderats till oss, eller är vår inre föreställningsvärld också en form av tänkande? Tänker vi i bilder? Eller tänker bilderna åt oss? Kanske är vårt tänkande i själva verket för undflyende och gåtfullt för att beskrivas utifrån det redan tänktas kategorier.<br/><br/>Filosofin har alltsedan antiken definierats som ett begreppsligt vetande och således skiljts från bildens värld. Om filosofin och det begreppsliga vetandet ofta betraktats som ett sätt att få grepp om det verkliga genom abstraktionens konst, har konstens bilder betraktats som verklighetsfrånvänd fiktion.<br/><br/>Både begrepp och bild kan således sägas närma sig verkligheten genom att ta avstånd ifrån densamma. Skillnaden är att medan filosofin med sina begrepp har ansetts söka sanningen, har konsten och fiktionen ansetts stå för lögn. Samtidigt rymmer såväl filosofin som konsten helt andra möjligheter att förstå hur begrepp och bild är förbundna med varandra och hur tänkandet - bildens och begreppets - förhåller sig till verkligheten. Cavalcante Schuback följer dessa spår och skissar samtidigt det ännu otänktas kartor.<br/><br/>I <i>Att tänka i skisser</i> möter filosofer som Schelling, Husserl, Foucault och Heidegger konstnärer som Rembrandt, van Gogh, Klee och Beuys. Vad händer när konstnärens blick möter filosofens? Cavalcante Schuback placerar sig mittemellan dessa blickar och i skärningspunkten uppstår ett sällsynt djärvt tänkande.<br/><br/>"Bland flera som på senare år försökt att tänka nytt kring vårt förhållande till bilden utmärker sig denna höst på svenska Marcia Sá Cavalcante Schuback [...] I boken <i>Att tänka i skisser</i> [...] erbjuder hon en rad intressanta reflexioner som inte endast präglas av hennes filosofiska expertkunnande om exempelvis fenomenologin. Hon förmedlar också genomgående ett intresse för de kvaliteter i (vårt möte med) bilder som innebär ett blivande i stället för något statiskt och i den meningen utgör en del av det mänskliga om man så vill." (Ulf Eriksson, Dixikon)

Poppers personliga skildring av sin filosofiska och vetenskapliga utveckling. Vi får följa hans liv från Wienkretsen till professuren vid London School of Economics. Biografin publicerades första gången i serien Library of Living Philosophers. I denna serie har 1900-talets mest kända filosofer blivit ingående analyserade och diskuterade. Volymerna inleds alltid med filosofens egen beskrivning av sin intellektuella utveckling. I volymen skriver Imre Lakatos: Poppers idéer står för den viktigaste utvecklingen i filosofin under det tjugonde århundradet; de ansluter till traditionen efter Hume, Kant eller Whewell och ligger på samma nivå som deras prestationer.