Böcker

Hur lever man det bästa livet? Vad skulle det innehålla? Kan vem som helst leva ett sånt liv? I så fall - lever du det livet? Det här är några av de frågor som den framstående kanadensiske filosofen Thomas Hurka ställer sig i denna bok. Svaren formulerar han med hjälp av både klassiska tänkare som Aristoteles och Nietzsche och samtida kollegor som Derek Parfit och Thomas Nagel. Lite mer oväntat är kanske att han även tar hjälp av Wayne Gretzky, Shakespeare och Tiger Woods, för att nämna några. Resultatet är en ovanligt livfull modern analytiskfilosofisk bok om det goda livet och hur man kan leva det. Thomas Hurka är professor emeritus i filosofi vid universitetet i Toronto, ledamot vid Royal Society of Canada och har i flera decennier påverkat den moralfilosofiska diskussionen med sina originella perspektiv. Bland hans böcker märks även Perfectionism (1993), Virtue, Vice, and Value (2001) och British Ethical Theorists from Sidgwick to Ewing (2015).

<i></i><br/><br/><i>Den glada vetenskapen </i>är en av Friedrich Nietzsches vackraste och mest personliga böcker. <br/><br/>Den är ett mikrokosmos av allt det som Nietzsche brukar förknippas med: aforismer och storslagna diskussioner av filosofiska problem, etik och kunskapsteori, reflektioner om konst och Guds död, den eviga återkomsten och Zarathustra.<br/><br/><br/><br/>"Oaktat sina ursinnigheter är den mera samtida än de flesta böcker som råkar vara skrivna nu."  (Horace Engdahl, DN)

"Den mest läsvärda svenska filosofen just nu." (Arena)<br/><br/>Genom Gilles Deleuzes mångfacetterade verk löper frågan om vad det innebär att definiera såväl tänkandet som världen utifrån blivandet. Samma perspektiv präglar också denna boks fyra tematiska delar: tänkande, kropp, subjektivitet och blivande. När Fredrika Spindler lånar sin röst till Deleuze låter hon samtidigt sin egen röst bli en annan, och närmar sig därmed det blivande som är det filosofiska.<br/><br/>Fredrika Spindler är filosof, verksam vid Södertörns Högskola. Hon har tidigare givit ut bland annat <i>Spinoza - multitud, affekt, kraft</i> och <i>Nietzsche - kropp, konst, kunskap</i>.

A structural philosophical essay exploring how freedom can emerge recursively within deterministic systems, inspired by thinkers like Harris, Sapolsky and Gödel.

Skogen utgör i denna essä symbolen för ett nytt frihetsanspråk, i ruinerna efter det andra världskriget. När <i>Skogsvandringen</i> utkom 1951 gällde denna fråga på ett plan hela Tysklands öde - moraliskt, militärt och politiskt en bruten nation, som nu fann sig lämnad i skiljelinjen mellan massdemokratins och folkrepublikernas rustade världsmakter i öst och i väst. Samtidigt är det ett motståndsmanifest för den enskilda människan, bortom gränsernas och de olika statsskickens tvingande inskränkningar. Den som väljer skogsvandrarens väg finner sig ställd inför en maktordning som i förening med tekniken reser totala anspråk. Dess framträdande kräver en ny form av frihet, och för att tyda dess symboler och kulisser krävs ett perspektivskifte. Likt partisanen väljer skogsvandraren att lämna detta samhälle bakom sig för att i skogen grunda sin frihet på ett djupare inre plan. Först då blir det återigen möjligt att handla.<br/><br/>Ernst Jünger (1895-1998) har som ingen annan kommit att betraktas som en uttolkare av hela 1900-talets malströmmar och dynamiska potential. <i>Skogsvandringen</i> anknyter till flera teman i hans författarskap, inte minst den enskilda människans trotsiga försök att hävda sin frihet i en teknisk-titanisk tidsålder.

Språk är ytterst centralt för oss människor i nästan allt vi gör. Hur är förhåller sig matematik till språk? Man kan med fog hävda att matematik är ett ämne med ett stort antal språkliga sidor. I denna bok tar sju personer från skilda områden upp matematikens språkligheter ur sina respektive perspektiv. Resultatet är ett brett och fascinerande landskap, där matematik som rent räknande är en smal och porlande rännil. Författarna som beskriver sin syn på matematikens språkliga kvaliteter är: Christer Kiselman, professor i matematik, Uppsala universitet; Håkan Lennerstad, docent i tillämpad matematik, Blekinge Tekniska högskola; Lars Mouwitz, matematiklärare och doktor i teknologi och yrkeskunnande, Nationellt Centrum för Matematikutbildning, Göteborg; Madeleine Löwing, doktor i matematikdidaktik, Göteborgs universitet; Bo Göranzon, professor i yrkeskunnande och teknologi, Kungliga Tekniska Högskolan, KTH i Stockholm; Östen Dahl, professor i lingvistik, Stockholms universitet; Christer Bergsten, docent i matematikdidaktik, Linköpings universitet

René Girard är en av vår tids mest storslagna och kontroversiella tänkare. Sedan början av 60-talet har han utvecklat en teori, med grund i skönlitteratur, myter och antropologi, som försöker förklara kulturens uppkomst i människans rivalitet och begär. Utstötningoch offer är ett sätt att stabilisera samhället, där våldet avleds genom heliga riter. Det kristna evangeliet och den stora litteraturen - som hos Shakespeare, Dostojevskij och Proust - kan avslöja det våld som den offentliga kulturen täcker över.