Böcker

Under andra världskriget kom 70 000 finska barn till Sverige för att undkomma krig och nöd i hemlandet. Ett av dessa barn var Raija Rantala, som kom från en fattig familj i södra Finland och hamnade hos den adliga och välbärgade familjen Klingspor på Hellekis säteri på Kinnekulle i Västergötland. När hon klev av tåget på Råbäcks station den 12 november 1941, 6,5 år gammal, började hennes nya liv, i en mycket annorlunda miljö. Krigsbarnet på Hellekis är Raijas personliga berättelse om sitt långa händelserika liv och erfarenheten av att vara ett finskt krigsbarn. Men det är också en beskrivning av, med en utomståendes perspektiv, hur en svensk adelsfamilj levde på 1940- och 50- talet, samt om de historiska och kulturella förhållanden som var helt avgörande för hennes liv; det svenska engagemanget för Finland under kriget, familjen Klingspor och hennes nya hembygd Kinnekulle och Lidköping. Jag träffade Raija hösten 2017 under arbetet med en utställning om jul- och luciafirande. När vi möttes berättade hon också om sin bakgrund som finskt krigsbarn och sin uppväxt hos greveparet Klingspor på Hellekis säteri. Hennes livshistoria, goda minne och intressanta berättelse om sitt liv och sin annorlunda uppväxtmiljö fascinerade mig. Därför skrev jag denna bok.

En släkthistoria: Om Dalkarlssjön i östra Värmland och dess första finska nybyggare på tidigt 1600-tal och hur de anslöt sig till bergsbruket och själva blev bergsmän och byggde sin egen hytta.<br/> Om hur senare generationer utmanövrerades av brukspatronerna för att sluta som skuldsatta arrendatorer.

Off grid i trehundra år, utan väg, men med expertkunskaper<br/> om att leva i och av skogen och med en unik byggnadsteknik<br/> som gav dem hus som höll dem varma i den kallaste vinter,<br/> så levde släkterna på finnhemmanet Spettungen. Och nu låter det<br/> som om jag talar om någon sorts eremiter. Så var det inte alls.<br/> De var aktiva samhällsmedborgare med ett rikt kontaktnät.<br/> Kvinnor och män bröt mark tillsammans.<br/> Livet på Finskogen var speciellt men svårigheterna var<br/> desamma som drabbade alla invånare i Sverige:<br/> vädret, farsoterna, de fasansfulla missväxterna och krigen.<br/> Mina förmödrar och förfäder och alla de andra som bodde på<br/> Spettungens elva gårdar förde kunskaperna vidare tills de<br/> nedvärderades och slutade vara stolta över sitt arv.<br/> Tiden när jag satt och arbetade med Spettungens historia<br/> råkade sammanfall med Corona-pandemin. Efter ett tag<br/> blev det mer och mer tydligt för mig att det som var svårt förr i tiden<br/> inte var att hämta ved och vatten, att tvätta i älven och tillverka<br/> allting själv. Det praktiska fixade man.<br/> Det svåra var osäkerheten, det oväntade. De hade inget skyddsnät.<br/> De var i helt händerna på det opålitliga, härjande sjukdomar,<br/> väder och överhetens föränderliga beslut.<br/> Ingen människa lever förr i tiden.<br/> Vi lever alla i den modernaste av tider.

Denna bok handlar om affärer och annan samhällsservice som finns eller har funnits i Torsby centrum.<br/> Järnvägsgatan går som en röd tråd genom samhället från det gula posthuset i söder förbi järnvägsstationen och till Alstigen i norr. En arbetsgrupp har försökt att fånga berättelser, uppgifter och bilder från en annan tid. En tid när vi kunde ta ut pengar på banken och ringa i en svart telefon med nummerskiva. Hänt i dag historia i morgon.<br/> Vi hoppas att du som ser eller läser denna bok känner igen något som du själv har upplevt eller någon äldre släkting har berättat.<br/> Solweig Nilsson, Anitha Rattfeldt, Ola Rattfeldt, Karin Åslund, Olle Einarsson, Berit Juhl

En släktkrönika från östra Värmlands finnmarker och bosättningarna Mortorp och Tannfallet i f.d. Gustav Adolf resp. Rämmens socken. Om hur torparnas skulder till brukspatronerna växer så, att de i praktiken blir livegna under bruket, men också om hur enstaka starka torpare som Per Jönsson i Mortorp har kraft och förmåga att i domstolen framgångsrikt hävda sin rätt mot överheten. Vi får också följa hur sonen, kraftkarlen Anders, som 50-åring i N. Tannfallet tar upp ett nytt torp som han lyckas behålla i egen ägo och arbeta upp till så stort välstånd, så att han vid sin död 1831, 96 år gammal, är smått förmögen. Hans släktingar och grannar i det väsentligt större arrendetorpet i söder blir däremot med tiden uppöver öronen skuldsatta. Vi får också se hur änklingen Anders vid 72 års ålder gifter om sig med 48 år yngre hustru och med henne får 2 söner samt hur släktkonstellationerna avlöser varandra i de tre bosättningarna på Tannfalllet.<br/> Bakgrunden i Mortorp och Tannfallet för släkterna Frykberg, Ahlén, Hellström, Dahlberg, Eriksson och Låås redovisas.

I Om det gamla som gått medan tiden led berättar Matthias Nordgren om bruksorten Björneborgs historia. Björneborgs bruk grundades vid 1600-talets mitt och runt bruket växte med tiden ett samhälle fram med som mest omkring 2 000 invånare. Befolknings- och bebyggelseutveckling, butiks- och folkrörelser, in- och utvandring är några områden som behandlas.

Eivor Lundberg föddes i Bodsjön och har i sin bok följt sin släkts förgreningar från 1700-talet fram till idag.