Litteraturvetenskap

I Selma Lagerlöfs anda heter det i statuterna för priset, en anmodan som förstås kan tolkas på olika sätt och ger möjlighet till vitt skilda beskrivningar. Men att den djupt humanistiska och medmänskliga källådern strömmar genom Lagerlöfs böcker är väl något att ta fasta på.<br/><br/><br/>Som en vit atlantångare står Mårbacka där i den friska, värmländska grönskan. Men när Selma Lagerlöf återköpte gården var den ännu målad i falurött och belägen lite närmre marken. Mårbacka är värt sin egen historia och även den finns att ta del av i författarskapet. Ett berättelsens trofasta nav har Mårbacka varit, liksom en magnet för ständiga återkomster för en litteraturintresserad allmänhet. Litterära seminarier, program och allehanda marknader har funnit en både genuin och storslagen miljö här i hjärtat av Fryksdalen.<br/><br/>År 1984 delades Stiftelsen Selma Lagerlöfs litteraturpris ut för första gången och då till Birgitta Trotzig. Många, totalt 38 författare är de som tilldelats priset till och med 2021 som tilldelades Niklas Rådström. I "Kära Selma"! återges samtliga tacktal som hållits, det med undantag från ett fåtal författare som inte hållit några tal.<br/><br/>Pristagarna vars tal återges i "Kära Selma!"<br/>Sara Lidman, Göran Tunström, Lars Ahlin, Kerstin Ekman, Lars Andersson, Lars Gyllensten, Tove Jansson, Georg Henrik von Wright, Ulla Isaksson, Rolf Edberg, Per Olov Enquist, Göran Palm, Kristina Lugn, Torgny Lindgren, Agneta Pleijel, Peter Englund, PC Jersild, Sigrid Combüchen, Birgitta Stenberg, Lars Jacobson, Barbro Lindgren, John Ajvide Lindqvist, Lars Gustafsson, Ellen Mattson, Klas Östergren, Kjell Johansson, Lotta Lotass, Stewe Claeson, Sara Stridsberg, Lars Norén, Carola Hansson, Kristina Sandberg, Monika Fagerholm, Niklas Rådström

Marguerite Duras dog den 3 mars 1996. Tre dagar tidigare hade hon avslutat sin sista bok, Det är allt, en dagbok som delvis tar formen av en dialog mellan Duras och Yann Andréa Steiner, hennes följeslagare i slutet av livet. Boken är ett sällsynt naket mänskligt dokument, en stram men intensiv reflektion över livet och författarskapet och en desperat protest mot döden. Texten har översatts och försetts med ett efterord av Kennet Klemets.

Vad ska man tänka på när man skriver för barn? Är det andra saker än när man skriver för vuxna? Vad är ens en barnbok? Och hur blir de riktigt bra?<br/><br/><i>Konsten att skriva barnböcker</i> är en essäbok som djupdyker i det specifika i att skriva för barn: Vad man bör och inte bör och inte kan låta bli att tänka på. Utifrån sina egna erfarenheter och tankar och en hel del efterforskningar närmar sig författarna svaret på frågan: <i>Men hur gör man då?</i><br/><br/>Det är en bok för dig som läser, skriver, vill skriva eller bara bryr dig om böcker för barn och unga. Läs från pärm till pärm eller hoppa fram och tillbaka mellan de olika delarna, hitta svaren som passar just dig. Att skapa barnböcker är ingen exakt vetenskap, det är en konst och ett hantverk, som vilket annat skrivande som helst. Bara lite roligare.<br/><br/>Sara Ohlsson skriver böcker för barn och ungdomar i olika åldrar och Klara Bjelkenäs har varit redaktör för en stor mängd barn- och ungdomsböcker, bland annat böcker som Sara har skrivit. Tillsammans har de skrivit <i>Konsten att skriva barnböcker</i>, med omslag och illustrationer av Lisen Adbåge.<br/><br/><i>Konsten att skriva barnböcker</i> ingår i bokserien <i>Böcker om böcker</i>. Det är böcker för vuxna om barnlitteratur, av de som själva skapar den.

J R R Tolkiens <em>Ringarnas herre</em> är en klassiker som antagit mytiska proportioner. Idag refererar många till boken som om man talade om en av mänsklighetens skapelseberättelser. I mörka tider vänder sig människor till verket för tröst.<br/><br/><br/><br/>2023 är det 50 år sedan Tolkien dog och hans verk är mer läst och omtalat än någonsin.<br/><br/><br/><br/><em>Ringens återkomst </em>samlar texter av skarpa skribenter och Tolkienprofiler som skärskådar vad verkets lyskraft består i, och varför det ständigt tycks återaktualiseras. Det handlar om böckernas inspirerande förmåga att finna hopp i det hopplösa och om högerrörelsernas annektering av Tolkiens symbolvärld. Om Tolkiens språkskapelser och hur de ger förståelse för exilens villkor, om Tolkien som teolog och om Tolkien som traumatiserad av första världskrigets skyttegravar.<br/><br/>Inger Edelfeldt minns också tiden som Tolkien-illustratör och Finn Zetterholm berättar om fadern Tore Zetterholm och hans översättning av den första svenska Tolkienutgåvan: <em>Hompen</em>.<br/><br/><em>Ringens återkomst</em> är en bok för alla som fascineras av J R R Tolkiens värld.

Apollonios Rhodios föddes omkring 290 före vår tideräkning i Alexandria och dog 75 år senare på Rhodos. Han är den som tillsammans med Kallimachos återupplivar den episka diktningen efter Homeros. <i>Argonautika</i> är det viktigaste, och enda överlevande verket, från den hellenistiska episka dikningen. Verket berättar om den resa som hjälten Iason och argonauterna gav sig ut på för att finna det gyllene skinnet. <i>Argonautika</i> är en av den västerländska litteraturhistoriens mest inflytelserika äventyrsberättelser. I ett av dess mest berömda avsnitt återges Medeias lidelsefulla kärlek till Iason, en beskrivning vars intensitet har få motstycken i litteraturhistorien. <br/><br/>Detta är den enda fullständiga översättningen av verket till svenska. Ingvar Björkeson har översatt och Sture Linnér står för efterordet. Till denna utgåva har författaren Maxim Grigoriev skrivit ett nytt efterord.

En dagbok där du skriver upp allt du läser. Du anteckar författare, titel, datum och gör egna anteckningar. Boken har en inledning av Aidan Chambers som anser att det aldrig är för sent att börja med en läsdagboken och kallar den för "En guldgruva för minnet". Boken har plats för många bokminnen.

En vacker fotobok om författaren, poeten och nobelpristagaren Verner von Heidenstams konstnärshem Övralid. <br/><br/>Det var det här hemmet han längtade till i sina dikter och som han till sist ritade själv och placerade på en andlöst vacker plats utanför Motala, med hög utsikt över Vättern, hans barndoms sjö.<br/><br/>I boken får vi följa med från rum till rum; hemmets hjärta biblioteket, arbetsrummet med stora skrivbordet, hallen där hans galoscher fortfarande står kvar. Esteten Heidenstam ritade själv en hel del inredning och möbler, och lät placera böckerna i biblioteket efter färgen på bokryggarna. Själv kallade han sitt drömhus för en sammansmältning av en italiensk villa och en svensk herrgård. <br/><br/>Huset stod färdigt 1925 och Verner von Heidenstam bodde där till sin död 1940. Det är numera ett museum och förvaltas av Stiftelsen Övralid, som varje år delar ut ett av landets största litterära priser, Övralidspriset.<br/><br/><i>Aldrig har jag trivts som här. Har suttit på terrassen i timmar. Det är bara så synd att man måste dö. </i> Verner von Heidenstam<br/><br/>"<i>Tilltalande nog ges stor plats åt von Heidenstams bibliotek, men hela huset faller i god belysning. /.../ Karlsvärd och Christoffersson svarar för en lättläst och trivsamt illustrerad guide till von Heidenstams värld."</i><br/>Helhetsbetyg: 4 BTJ-häftet nr 9, 2025. Lektör Gert-Ove Fridlund<br/><br/><b>Mia Karlsvärd</b>, fotograf och skribent, som under flera år dokumenterat Övralid med kameran. Efter över 40 år i mediebranschen delar hon nu sin tid mellan jobbet som journalist, författare och som adjungerad universitetslärare i bildjournalistik vid Södertörn. Flerårig ordförande för Pressfotografernas klubb Sverige samt ledamot för Svenska Journalistförbundets yrkesetiska nämnd. Har tidigare givit ut barnboken<i> Fokus fotograferar</i> (Speja förlag) och fotoboken <i>Ur spättans synvinkel</i>.<br/><br/><b>Åsa Christoffersson</b>, journalist och redaktör, som under 40 år arbetat på Östgöta Correspondenten, bl a som kulturredaktör. Har tilldelats biskop emeritus Martin Lönnebos kulturpris och Linköpings kommuns honnörsstipendium. Vidare är hon ordförande i Samfundet Linköpings Stiftsbiblioteks Vänner och har medverkat i flera böcker, bl a <i>Mer än tusen ord, 50 år med Correns bilder</i> och Östergötlands museums årsbok