Litteraturvetenskap

Öland: en rik mylla för författarskap alltsedan Linné 1741 besökte och skrev om ön, och superskalden Stagnelius växte upp i Gärdslösa prästgård. Ölands författare: Skrivande och landskap är den första bok tar ett samlat grepp om författare på Öland och visar på den stora bredden i genre och stil. Boken samlar tjugotvå högst aktuella, etablerade författare, både nutida och historiska, i lättillgängliga, personligt skrivna intervjutexter med vackra foton. Läs om Lennart Sjögren, Barbro Lindgren, Johan Theorin, Tove Folkesson, Hanna Hallgren, Anna Rydstedt och många fler. En coffeetable-bok för den kultur- och litteraturintresserade, eller att ge bort i present. Utförligare reportage om Lennart Sjögren, Elisabeth Öhman, Charlotte Sirc, Jenny Clevström, Johan Theorin, Katarina Carlshamre, Grethe Rottböll, Erik Johan Stagnelius, Tove Folkesson, Anna Winberg Sääf, Barbro Lindgren, Anders Johansson, Thorsten Jansson, Sofia Hedman, Louise Körnung, Margit Friberg, Nina Lekander, Anna Rydstedt, Katarina Bjärvall, Johanna Mo, Hanna Hallgren, Kristina Sjögren. Dessutom kortare texter om Abraham Ahlqvist, Thekla Engström, Hugo Hultenberg, Bengt Berg och Bertil Palm.

<b>En av de stora 1900-talsmemoarerna i ny inbunden utgåva</b><br/><br/><b></b>Stefan Zweigs självbiografiska <i>Världen av igår </i>- som i dag räknas till genrens klassiker - är skriven både som en tidskapsel av hågkomster och som ett memento för framtida generationer. Här återkallas det litterära Wiens guldålder, dess skenbara beständighet, löften, och dess förödande fall. Med levande och färgstarka skildringar av sina resor till Paris, London och Berlin och möten med sin tids stora författare och konstnärer når Zweig in till hjärtat av den europeiska kulturen.<br/>Manuset till <i>Världen av igår</i> skickades till förlaget bara en dag innan Zweig tog sitt liv 1942, efter att hans böcker bränts på bokbål av nazisterna och Zweig som både intellektuell och jude tvingats gå i exil.<br/>I översättning av Hugo Hultenberg.<br/><br/>STEFAN ZWEIG [1881-1942] föddes i Wien i dåvarande Österrike-Ungern. Han debuterade som poet 1901 och publicerade därefter en mängd romaner, noveller, essäer och levnadsteckningar. 1942 tog han sitt liv i Rio de Janeiro

"I några år under sextiotalet injicerade jag Preludin, Maxiton forte, medicinskt morfin och hemkörda preparat som ibland kallades morfinbas, ibland morfinkristaller. Jag injicerade råopium, åt en meskalinkaktus och svalde sockerbitar med LSD. I nio års tid rökte jag gräs som påstods komma från Marocko, ljusgrönt hasch som sades ha sitt ursprung i Libanon och svart hasch från Afghanistan. Jag letade ständigt bland hyllorna i gatans apotek. Vilken sjukdom som skulle botas och vilken smärta som skulle lindras visste jag inte. <br/><br/>Bäst tyckte jag om de olika cannabispreparaten. Hög som ett hus sov jag bra och innan jag somnade hade jag skrattat mycket. Gapskratten var viktiga, ty den som skrattar kan tro sig vara glad. <br/><br/>Jag var arton år och olycklig när jag började stoppa i mig de olika preparaten. Om den svenska narkotikapolitikens fader, Nils Bejerot, fått veta vad jag höll på med skulle han ha ropat 'knarkare' och kallat på polis. <br/><br/>Den svenska narkotikapolitiken är en katastrof. Människor som borde erbjudas hjälp med känslomässiga sår och sociala svårigheter jagas av rättsväsendet. Hundratals dör av tung narkotika, år efter år. Att jag själv överlevde ter sig gåtfullt." <br/><br/>Mats Wahl är författare till ett stort antal böcker för barn och unga, fackböcker, filmmanus och teaterpjäser. Författarskapet har belönats med bland annat Augustpriset för barn och unga, Deutscher Jugendliteraturpreis, Janusz Korczakpriset, Kungliga Dramatiska Teaterns pris för bästa pjäs för barn och unga samt Gustav-Heinemann-Friedenspreis für Kinder- und Jugendbücher.<br/><br/>------------------------------<br/><br/>"Inte sedan jag läste Tove Ditlevsens 'Gift' på 70-talet och Birgitta Stenbergs 'Apelsinmannen' in på 80-talet, har jag fått mig till livs en missbrukares inre liv som väcker samma intresse och sympati som nu i Mats Wahls självbiografiska roman 'Medicinmannen'." Cecilia Hector, Tidskriften Psykoterapi

Författaren till den här annorlunda Parisboken är inte ensam om sin beundran för den berömde kommissarie Maigret, en ­polis fjärran från dagens fysiskt utlevande kollegor. Maigret var psykologins mästare, problemlösaren mer intresserad av människan i mördaren, bedragaren eller tjuven än i brottslingen. Han föredrog bussen framför bilen, taxin framför piketen. Hans vapen var ordet, lyssnandet, intuitionen. Maigrets miljö utgjordes av Paris dimmiga kajer, förfallna industrikvarter, barer och vindoftande hak i lindrig belysning, bistroer med stampublik, nattklubbar med gäster som uppskattade natten mer än dagen. Hans värld genom ett oändligt antal böcker var de centrala delarna av Paris. Där puffade han på sin pipa, tog promenader med sin kloka hustru, svepte ett otal glas vitt eller rött vin, spisade genuin husmanskost, piggade upp sig med ett eller annat glas calvados eller några stop öl. Denne franske polis stod mer på den svages sida än på den starkes, han kallsvettades av obehag inför egenkära aristokrater, snorkiga åklagare och domare, liksom inför förslagna och bestickliga advokater. Han rörde sig hemvant i missbrukarnas och de prostituerades värld. Han skuggade små och stora ­bedragare. Han kände staden som sin egen ficka.

Pixiboken 70 år!<br/><br/><br/><br/>Detta älskade lilla bokformat hyllas här i en jubileumsutgåva som rymmer pixiomslag från starten 1955 till nu.<br/><br/>Generationer av barn har läst, tummat och kanske sölat ner dessa kvadratiska godbitar till böcker.<br/><br/><br/><br/>Följ med på en nostalgisk resa tillbaka till bandomens högläsningsstunder. Många har sin egen personliga favorit som skjutsar en rakt tillbaka till barndomens sulky och högläsningsstunder.<br/><br/><br/><br/>Bläddra och njut av denna härliga färggranna kavalkad av pixiomslag. Utöver bokomslagen finner du ett nostalgidoftande förord av radiomakaren och författaren Kalle Lind samt ett faktakapitel där pixiforskaren Maria Nilsson tecknar formatets något brokiga historia. Boken är även strösslad med intressant pixikuriosa - dyk in i en del av litteraturhistorien med fenomenet Pixi!

<b>»En exemplariska biografi.« | CRISTER ENANDER, VLT</b><br/><br/>I Staffan Bergstens bok om Erik Axel Karlfeldt porträtteras en av den svenska poesins giganter. Elegant och engagerat lägger Bergsten fram de teman som bestämde Karlfeldts poetiska gärning. Läsaren får också följa med i de spår i skaldens liv - inte minst kärlekens - som kom att prägla diktningen.<br/>Vi kommer också nära Karlfeldts erfarenhet i hans dubbla roll som poet och ständig sekreterare i Svenska Akademien, i vilken Karlfeldt en gång kom till den märkliga situationen att behöva undanbe sig Nobelpriset i litteratur.<br/><br/>STAFFAN BERGSTEN [f. 1932] är författare och litteraturhistoriker. Han har förutom om Karlfeldt skrivit om diktare som T S Eliot, Erik Johan Stagnelius, Gustaf Fröding, Tomas Tranströmer, Katarina Frostenson, Ann Jäderlund och Birgitta Lillpers.<br/><br/>»Inte sedan fyrtiotalet har det utkommit några arbeten om Karlfeldt med heltäckande ambitioner, även om framför allt Karl-Ivar Hildeman ägnat honom en imponerande forskargärning. Men nu utkommer Staffan Bergsten med en stor Life and letter -studie som har samma ambitionsnivå som Thorsten Fågelqvists och Jöran Mjöbergs klassiska arbeten från 1941 respektive 1945.« | MAGNUS WILLIAM-OLSSON, Aftonbladet<br/><br/>»Bergsten läser skickligt Karlfeldts biografi i hans dikter och lyfter med rätta fram vad man skulle kunna kalla miljöskalden Karlfeldt och kan därmed locka unga läsare.« | HANS HOLMBERG, Kristianstadsbladet<br/><br/>»För litteraturvetaren är väl Karlfeldts dikt det viktigaste, för mången annan läsare måhända hans liv. För båda utgör Bergstens bok stimulerande läsning.«<br/>| ULF MALM, Samlaren

I Selma Lagerlöfs anda heter det i statuterna för priset, en anmodan som förstås kan tolkas på olika sätt och ger möjlighet till vitt skilda beskrivningar. Men att den djupt humanistiska och medmänskliga källådern strömmar genom Lagerlöfs böcker är väl något att ta fasta på.<br/><br/><br/>Som en vit atlantångare står Mårbacka där i den friska, värmländska grönskan. Men när Selma Lagerlöf återköpte gården var den ännu målad i falurött och belägen lite närmre marken. Mårbacka är värt sin egen historia och även den finns att ta del av i författarskapet. Ett berättelsens trofasta nav har Mårbacka varit, liksom en magnet för ständiga återkomster för en litteraturintresserad allmänhet. Litterära seminarier, program och allehanda marknader har funnit en både genuin och storslagen miljö här i hjärtat av Fryksdalen.<br/><br/>År 1984 delades Stiftelsen Selma Lagerlöfs litteraturpris ut för första gången och då till Birgitta Trotzig. Många, totalt 38 författare är de som tilldelats priset till och med 2021 som tilldelades Niklas Rådström. I "Kära Selma"! återges samtliga tacktal som hållits, det med undantag från ett fåtal författare som inte hållit några tal.<br/><br/>Pristagarna vars tal återges i "Kära Selma!"<br/>Sara Lidman, Göran Tunström, Lars Ahlin, Kerstin Ekman, Lars Andersson, Lars Gyllensten, Tove Jansson, Georg Henrik von Wright, Ulla Isaksson, Rolf Edberg, Per Olov Enquist, Göran Palm, Kristina Lugn, Torgny Lindgren, Agneta Pleijel, Peter Englund, PC Jersild, Sigrid Combüchen, Birgitta Stenberg, Lars Jacobson, Barbro Lindgren, John Ajvide Lindqvist, Lars Gustafsson, Ellen Mattson, Klas Östergren, Kjell Johansson, Lotta Lotass, Stewe Claeson, Sara Stridsberg, Lars Norén, Carola Hansson, Kristina Sandberg, Monika Fagerholm, Niklas Rådström