Böcker

Enligt 2024 års demokratirapport från Göteborgs Universitet lever 71% av jordens befolkning i icke-demokratier. För tio år sedan var den siffran 48%.<br/><br/><br/><br/>Den historiska bilden av en autokrati stämmer dåligt överens med vår tid. Numera styrs autokratier av professionella propagandister och sofistikerade, globala nätverk. Till skillnad från militära och politiska allianser kan de här nätverken snabbt anpassa sina relationer så att de obehindrat kan röra sig över ideologiska, geografiska och kulturella gränser. De har alla ett övergripande mål; att göra motstånd mot det demokratiska systemet och på det sättet underminera våra demokratiska värderingar.<br/><br/>Kampen mot denna samhällssyn - som den demokratiska världen oavsiktligt bidragit till att befästa - är ämnet för denna bok.

Per Lindebergs granskning av da Costafallet är en av det senaste decenniets mest uppmärksammade svenska böcker. Nu kommer den som nyutgåva med ett nyskrivet förord. <br/><br/>Året var 1984. I tidningar, radio och tv lärde vi känna dem, de skrämmande gestalterna Obducenten och Allmänläkaren. Under rituella former hade de styckat en prostituerad kvinna på rättsläkarstationen i Solna, sedan hon utsatts för bisarra sexuella våldshandlingar i närvaro av ett litet barn. I vad som har kallats århundradets svenska brottmålsrättegång förklarades de två läkarna skyldiga till styckningen, men kunde trots detta lämna rättssalen som fria män. Rättegången tycktes vara ett bevis för att etablissemanget skyddar sina egna; att den svenska rättvisan gör skillnad mellan uppsatta män och utsatta kvinnor. <br/><br/>I <i>Döden är en man</i> granskas den moderna myt om styckmordsfallet och de två onda männen, som skapades i massmedierna och som utgick från den bild av mordutredningen, som polisen läckte till journalisterna. Här skildras också de försök som gjorts att förhindra en ny rättslig prövning av den påstådda bevisningen i målet. Boken ger en bakgrund till den förnyade juridiska prövning av rättsövergreppen mot Teet Härm och Thomas Allgén, som väntas ta sin början under 2025, drygt fyrtio år efter den första polisinsatsen. Den har även varit en viktig utgångspunkt för Dan Josefsson och Johannes Hallboms uppmärksammade dokumentärserie <i>Det svenska styckmordet</i> som visats under vintern 2024 på SVT. <br/><br/>PER LINDEBERG (f. 1938) är vetenskapsjournalist. Han har tidigare bland annat arbetat med mediefrågor vid ett statligt forskningsråd och särskilt intresserat sig för granskningen av den form av förtäckt opinionsbildning, som kan förekomma i mediernas skenbart objektiva nyhetsrapportering. <br/><br/>"Han lyckas på 650 sidor sticka dolken i samtliga makthavare i det svenska etablissemanget, från politiker, åklagarväsendet, advokaterna, kvinnorörelsen, massmedia till kulturetablissemang."<br/>Per Olov Enquist, Expressen <br/><br/>"Ett journalistiskt storverk av ett slag som saknar motstycke eller ens något att jämföra med."<br/>Jan Guillou, Aftonbladet

Slopade föreningsstöd och svagare fackförbund. Slakt på studieförbund och klåfingrig kulturpolitik. Tidningsdöd och mer regeringslojal public service. Minskad autonomi för universiteten. Förstatligat bistånd. Angiverilag och Tidölöner. Näringsförbud för oppositionen. Tillbakadragna medborgarskap. <br/><br/>Den svenska folkrörelsedemokratin är resultatet av trehundra års utveckling från envälde till folkstyre. Men när Sverigedemokraterna dikterar regeringens dagordning hotas våra demokratiska grundvalar. Vad händer när det fria samtalet tystnar och de kritiska rösterna blir allt färre? Vad är nästa steg? <br/><br/><i>Angreppet: Så urholkar Tidöregeringen vår demokrati</i> är en granskning av hur Sverige blev en del av en internationell auktoritär trend, med inspiratörer som Viktor Orbán och Donald Trump. Samtidigt är boken en maning till motstånd mot krafter som vill förändra vårt land i grunden. <br/><br/><br/><br/>"Nu är det allvar. Demokratin hotas på viktiga samhällsområden. Det är SD som styr både i regeringskansliet och när Tidöpartierna möts. Om detta kan du läsa i denna bok. Men nöj dig inte med att vara åskådare. Ställ upp i kampen mot högerextremismen för frihet, jämlikhet och solidaritet. Alla kan göra en insats. Det är viktigt att vi är många." - Ingvar Carlsson, tidigare statsminister och före detta partiordförande för Socialdemokraterna <br/><br/><br/><br/>Peter Gustavsson är redaktör för tidningen <i>Rörelsen</i> och frilansande journalist i bland annat <i>Aftonbladet</i>, <i>Arbetarbladet</i>, <i>Dagens Arena</i> och <i>Dala-Demokraten</i>.

<b>Aldrig har en sann historia känts så mycket som en spänningsroman.</b><br/><br/>Pablo Escobar var knarkkungen vars kriminella kokainimperium höll en hel nation som gisslan; ett skräckvälde som endast kunde få ett slut med Escobars död.<br/><br/>I en intensiv och närgången berättelse avslöjar den prisbelönte journalisten Mark Bowden detaljerna om den amerikanska operationens sexton månader långa jakt på den colombianske drogkungen. Genom intervjuer med soldater, fältagenter och ämbetsmän, och med hjälp av sin insyn i topphemliga dokument och transkriptioner av Escobars telefonsamtal, skapar Bowden en gripande dokumentär berättelse.<br/><br/><i>Killing Pablo Escobar</i> har utnämnts till bästa faktabok av Overseas Press Club. Escobars liv har även aktualiserats i den populära Netflix-serien Narcos.<br/><br/><i>En psykotisk safari.</i> Daily Mail<br/><i>Ett mästerverk inom undersökande journalistik.</i> The Times<br/><i>Mäktigt skriven och bra research.</i> Independent on Sunday

<b>NOMINERAD TILL AUGUSTPRISET 2023</b><br/><br/><i>»Det finns inga bevis. Vad finns att bråka om? Tror du att jag skulle ha kunnat mörda någon för 25 år sedan utan att det finns några offer, några lik, några namn?«</i><br/><br/><i>Sundsvallsoligarken</i> är berättelsen om Oleg Deripaska. En karatekunnig, två meter lång yogautövare som gillar ridning och simning. En av världens rikaste män, ofta beskriven som en av Rysslands mest intelligenta industriledare. En man som går på balett och citerar Tolstoj, och vars fester i Davos är berömda bland världsledare.<br/><br/>Det är också en berättelse om en värld där ryska pengar banat väg för påverkan och inflytande i hela Europa, även i Sverige. Pengar som fått väst att acceptera miljardinvesteringar med ursprung i penningtvätt, utpressning, stöld och mord. Inte minst handlar <i>Sundsvallsoligarken</i> om den ryska regimens operationer, och hur de håller oss gisslan så till den grad att Sveriges regering mitt under ett krig i Europa främjar en putinnära oligarks intressen.<br/><br/><i>»Väl berättad och väl dispositionerad, så vill man veta något om brottslighet som så att säga rör sig på en världspolitisk nivå, då kan man med fördel ta och läsa den här.«</i><br/><b>Leif GW Persson</b><br/><br/><i>»Som en James Bond-film fast på riktigt.«</i><br/><b>Sydsvenskan</b><br/><br/><i>»Storligen imponerad.«</i><br/><b>Expressen</b><br/><br/>*<br/><br/><b>Knut Kainz Rognerud</b> är norsk-svensk granskande ekonomijournalist, författare och dokumentärfilmsproducent. Han har i snart tre decennier granskat maktinstitutioner inom ekonomi och politik. Vid fem tillfällen har han nominerats till Guldspaden som han vann 2005, och han har också nominerats till Stora Journalistpriset och tv-festivalen i Monte Carlos Nymphes D´or.

Priserna på livsmedel skjuter i höjden. Köerna till matutdelningarna blir längre och längre. <br/><br/>Barnen går till skolan med tomma magar. I Facebook-grupper ber folk om hjälp för att kunna köpa lunch, medan andra shoppar matkassar på kredit. <br/><br/>Ändå handlar den politiska diskussionen mindre om resursfördelning och mer om repression och bestraffning - om att peka ut vissa individer som moraliskt tvivelaktiga. <br/><br/>Allt fler länder stänger gränserna för de hungriga med löftet om att mätta sin egen befolkning. Politiska företrädare över hela Europa har dragit upp en tydlig konfliktlinje: Ät eller bli uppäten. <br/><br/>Motståndet har samtidigt blossat upp över hela kontinenten: folk säger upp sig, strejkar och vägrar betala krisen som skapats av de som alltid har mat på bordet. Arbetare inom livsmedelsindustrin kräver bättre villkor, samtidigt som civilsamhället organiserar sig för att mätta sina medborgare. <br/><br/>I det politiska reportaget <i>Alla ska äta: Om mat, makt och moral </i>bryter Elina Pahnke bröd med de som inte blivit inbjudna till middagsbordet, för att förstå vår tids hunger. Genom att följa kosten blottlägger hon samtidens konfliktlinjer - vilka som har makten att tillgodose människor med mat, och vilka som blir förvägrade det allra mest basala. <br/><br/><i>Alla ska äta</i> skiftar fokus - från människors bordsskick, till vad som faktiskt serveras. Elina Pahnkes bok börjar i en sorts hunger - hos de vars tallrikar är tomma, för att sluta i en annan sorts aptit: begäret, längtan efter en annan sorts ordning, som utgår ifrån människors behov. Kort sagt: ett samhälle där alla ska äta.<br/><br/><i></i>Med maten som tråd fogar Pahnke olika orättvisor till en sammanhängande berättelse /.../ Det är ett genialt grepp, och dessutom väl genomfört. Expressen, Joel Halldorf   <br/><br/>För den som känner att den dominerande diskursen och dess många uttryck sköljer syret ur lungorna finns frisk luft att hämta i Elina Pahnkes bok Alla ska äta Dagens Nyheter, Roland Paulsen<br/><br/>Det är en bok med stort patos och stora anspråk, skriven med ett slags hårt kontrollerad vrede. Svenska Dagbladet, Josefin de Gregorio   <br/><br/>En mästerlig skildring av det rasifierade klassamhället Flamman, Ella Petrini<br/><br/>Pahnkes röst sticker ut och bidrar med en sannare sanning. Fokus, Sara Abdollahi   Ilskan smittar av sig Sydsvenskan, Annina Rabe   <br/><br/>"Alla ska äta är en passionerad stridsskrift som belyser klassamhället genom mat och matproduktion" BTJ, Henrik Wiktor

»när du beskriver byn så beskriver du världen«<br/><br/>Överkalix hör till de norrländska tätorter som upplevt en brant avfolkning sedan mitten av förra seklet. I takt med att skogsindustrin automatiserades och den lokala servicen urholkades flyttade de flesta av bygdens invånare därifrån. Fyrtio år senare kommer en av dem tillbaka.<br/><br/>Genom möten med dem som stannade kvar berättar sociologen Stefan Svallfors om uppväxtorten han lämnade, det röda fäste där Sverigedemokraterna på senare år gjort sina framstötar. Det är en berättelse om vad som händer i en människa som återvänder, om klass och rotlöshet, och om det välfärdsland som också övergavs när flyttlassen gick från Överkalix.