Svenska

Förebyggande arbete framhålls ofta som något nytt, positivt och rationellt. Det rättfärdigar insatser som annars skulle ifrågasättas. Samtidigt som statsmakten framhåller brottspreventionens värde har dock en rad verksamheter och förhållanden som förebygger brott skurits ned eller avvecklats. Ingrid Sahlin diskuterar i boken brottspreventionens historiska rötter och uttryck, liksom den människosyn och samhällsvision som dagens brottsprevention bygger på. Hon hävdar att valet av preventionsmodell är politiskt och att det påverkar vår syn på brottslighetens orsaker. Slutsatsen är att brottspreventionen bör betraktas och studeras som en del av samhällets ideologiproduktion, snarare än som rationella åtgärder för att motverka kriminalitet.

Människors typiska beteende är ofta en mask eller ett önsketillstånd - vårt rätta jag visar sig i det som inte är typiskt.<br/> I avvikelsen.<br/> Och ibland hamnar människor i så avvikande situasioner eller blir vittne till så mystiska händelser att inget annat återstår.<br/> Än att ringa polisen.<br/> Lyssna till deras röster.<br/> Våra röster.

Idag förhandlar man inom stat och kommuner om löner och andra anställnings- och arbetsvillkor på ungefär samma sätt som i det privata näringslivet, även om vissa skillnader fortfarande kvarstår. I denna bok behandlas hur arbetsrätten, anställningsskyddet och medbestämmandet har utvecklats inom stat och kommuner. Reformeringen av arbetsrätten knyts till samhälleliga skeenden som den offentliga sektorns expansion och omstrukturering samt den fackliga organiseringen och aktiviteten. Vidare diskuteras betydelsen av faktorer som byråkratisk styrning, professionell makt samt olika lojaliteter hos de anställda.

Ekonomisk brottslighet är ett sentida samhällsfenomen, som på allvar började uppmärksammas i Sverige på 1970-talet. Stora insatser sattes in för att kartlägga dess omfattning och karaktär, mycket av detta arbete havererade dock genom det årgärdspaket mot ekonomisk brottslighet som föreslogs av 1984 års offentliga utredning. Frågan politiserades mellan det socialistiska och borgerliga blocket. Kartläggningen av fenomenet gick i stå fram till mitten av 1990-talet man nu har frågan åter kommit upp på dagordningen.<br/><br/> Motiv eller tillfälle? är en av de senaste årens mest omfattande studier av den ekonomiska brottsligheten i restaurangbranschen. Undersökningen bygger på ett omfattande intervjumaterial med krögare och myndighetspersoner från Stockholm, Göteborg och Malmö. Titeln syftar på en principiell frågeställning inom forskningen kring ekonomisk brottslighet, nämligen vilken grundläggande syn samhällsvetenskapen skall inta till den ekonomiske brottslingens drivkraft att begå brott. Är det de okontrollerade tillfällena som vägleder denne i brottsgärningen? Författarens kontroversiella slutsats är att den ekonomiska brottsligheten i restaurangbranschen är ett strukturellt beteende, som för många krögare byggts in som en "naturlig" del i deras förhållningssätt till verksamheten. För vissa är det till och med en förutsättning för att få verksamheten att bära sig.

I boken presenteras offentlighets- och sekretesslagens snåriga regler för socialtjänstområdet. Här finns lättillgänglig information om vilka sekretessregler som gäller i olika situationer. Författarna går igenom bestämmelser för sekretessprövning, sekretess mellan olika myndigheter, sekretessbrytande regler, anmälningsplikt, partsinsyn m.m. Tydliga hänvisningar till aktuella lagrum och ett omfattande sakregister gör boken till en utmärkt hjälpreda både för verksamma inom socialtjänsten och för studerande i juridik och socialt arbete.<br/><br/> Om författarna:<br/> Therése Fridström Montoya är jurist, socionom och doktorand i offentlig rätt vid Uppsala universitet. Jesper Ekroth är docent i konstitutionell rätt vid Örebro universitet. Båda författarna har mångårig erfarenhet av att undervisa om de frågor som de innefattas i denna bok.

Det är viktigt, både för medborgarna och för samhällsekonomin, att offentligt finansierade välfärdstjänster håller hög kvalitet. Därför finns lagstiftning och föreskrifter för hur produktionen av dessa tjänster ska kontrolleras. Tillståndsgivning, tillsyn och uppföljning är verktyg som bidrar till kvalitetssäkringen. Regelverken för olika typer av tjänster har utvecklats stegvis, parallellt och delvis i skilda riktningar. Den här rapporten presenterar en unik kartläggning av regelverk och praxis för ett antal centrala välfärdstjänster i Sverige: sjukvård: primärvård, somatisk och psykiatrisk specialistvård, tandvård samt hemsjukvård äldreomsorg: hemtjänst och särskilt boende stöd och service till personer med funktionsnedsättning: särskild service för vuxna respektive barn samt personlig assistens hem för vård och boende för barn och ungdomar skola: förskola, grundskola och gymnasium. I rapporten redogörs för motiveringar och resonemang som förts i utredningar och av lagstiftare under arbetet med att stifta de lagar som gäller. Är den rådande regleringen ändamålsenlig? Hur och varför skiljer sig reglerna mellan olika tjänster och privata respektive offentliga utförare? Syftet med rapporten är att underlätta analyser av de regleringar som omgärdar välfärdstjänsterna och göra det möjligt att jämföra vad som gäller för olika tjänster och typer av utförare. Förhoppningen är att detta i sin tur kan bidra till en konstruktiv diskussion om hur regelverken kan utvecklas vidare. Författare är Eva Hagbjer, doktorand i företagsekonomi vid institutionen för redovisning och finansiering, Handelshögskolan i Stockholm.

Den 1 januari 2015 trädde Patientlagen (PL) (2014:821) i kraft. Det är alltså först nu som regler som riktar sig till patientkollektivet har skapats. Författaren undersöker PL:s reglers konstruktion och funktion med utgångspunkt från frågeställningarna om möjligheten att bli patient, dvs få patientstatus och vilka möjligheter som står till buds när man har erhållit patientstatus. Innehållet i kraven på "god vård", "vård på lika villkor" och "fördelning efter behovsangelägenhetsgrad" analyseras med hjälp av verktygen "rättssäkerhet" och "rättvisa". Även spörsmål som val mellan olika behandlingsalternativ, möjligheterna till "second opinion" och patientsäkerhet berörs. <br/><br/>Den tredje upplagan är uppdaterad med anledning av den nya hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) och landstingens övergång i regioner.<br/><br/>Boken är lämplig som lärobok på kurser i förvaltningsrätt, socialrätt och medicinsk rätt på både juristutbildningar och socionomutbildningar och på läkar- och sjuksköterskeutbildningar.