Svenska

<i>Nordbor</i> är en kulturhistorisk exposé över livet i norr från 1500-talet till idag. Den handlar om människan i Norden, om hur livsmiljöer och kulturer vuxit fram, förändrats och formats till en väv av historiska erfarenheter. Verkliga personer, både historiska och nu levande, har en viktig plats i berättelsen. Sverige står i centrum, men med nordiska jämförelser och globala utblickar.    <br/><br/>Boken följer och fördjupar innehållet i Nordiska museets utställning <i>Nordbor</i>. Här knyts händelser, personliga berättelser och nyare perspektiv på historien samman med utvalda föremål, bilder och arkivhandlingar ur museets samlingar. Ett femtiotal forskare och specialister medverkar som skribenter, varav hälften är medarbetare vid museet.    

Detta är berättelsen om en nioårig faderlöspojke som ärvde och utvecklade stora egendomar i Sörmland men även fastigheter i centrala Stockholm. Hans förfäder Gustaf och Ulric Celsing hade instiftat ett fideikommiss under slutet av 1700-talet. Innan Lars Gustaf fick ta över det, sköttes bruken och egendomarna av hans mor, majorskan Fredrika, en av många osynliga kvinnliga brukspatroner. Samtidigt fostrade hon sonen målinriktat till att bli en duglig brukspatron, godsägare och aktör i den svenska eliten. Lars Gustaf tog också aktiv del i den sjudande samhällsutvecklingen under 1800-talet.<br/><br/>Anna-Sophia von Celsing är med. dr. och Brukspatronens barnbarns barnbarn. Hon växte upp på det då Celsingska fideikommisset Biby, har tidigare medverkat i boken Biby ett fideikommiss berättar och arbetar med det innehållsrika släktarkivet.  <br/><br/>Ragnar Boman är civilekonom, var under många år bosatt i den Celsingska bruksorten Hälleforsnäs, och har tidigare författat boken Spår av ett bruk om företagets 1900-talshistoria. 

Göteborgs hjärta och stolthet, Sveriges mest populära resmål och en av de bästa nöjesparkerna i hela Europa det är Liseberg!<br/><br/>Den grönskande oasen mitt i stan har erbjudit glädje och eufori i hundra år, och 2023 är det dags att fira jubileum. Då passar Liseberg på att presentera en bok som berättar om parkens stolta historia, årtionde för årtionde, med start i Jubileumsutställningen 1923.<br/><br/>De flesta svenskar har minnen från Liseberg, kanske i form av en hisnande färd i Svingoplan eller FlumeRide eller en oförglömlig konsert med Elton John, Sonya Hedenbratt eller Håkan Hellström. I <i>L</i><i>iseberg: Glädje tillsammans sedan 1923</i> får vi möta artisterna och profilerna, till exempel parkens grundare Herman Lindholm, revypappan Sten-Åke Cederhök, varietéartisten Carl-Einar Häckner och allsångsledaren Lotta Engberg.<br/><br/>Massor av spännande fotografier har plockats fram ur arkiven och kompletterats med matnyttiga texter. Här finns allt från fartfyllda karusellbilder och kändisporträtt till gamla affischer och åkpass. Nöjesparkens historia är en berg-och-dalbana i sig själv och den lekfullt eleganta boken beskriver både toppar och dalar. Vid sidan av människorna lyfts bland annat musiken, trädgården och de unika Lisebergsbyggnaderna fram, liksom förstås attraktionerna somliga succéer, andra floppar.<br/><br/>Här finns något för alla, såväl den historieintresserade som den som vill uppleva Liseberg hemma i fåtöljen.

Frihetstiden satsade stort på en svensk textilindustri. Fabriker växte upp med statligt stöd över hela landet, från Skåne i söder till Medelpad i norr. I Stockholm fanns de flesta, små som stora.<br/>I boken Från kläde till silkesflor ges för första gången en utförlig illustration till vad man tillverkade. Främst var det vardagsvara inte kunglig prakt.<br/>Boken återger tre stora textilprovsamlingar från 1700-talet i sin helhet. Den äldsta och första samlingen är från 1740 42 med prover från Göteborg, Malmö och en lång rad svenska småstäder.<br/>Den andra samlingen, som är störst och vackrast, från Stockholms fabriker 1751. I den finns exempelvis prover av ylle från Barnängens textilmanufaktur på östra Södermalm, den fabrik som Per Anders Fogelström förevigat i romanen Vävarnas barn.<br/>Den tredje samlingen är sammanställd år 1766 av Adolph Modéer, sekreterare i Kungliga Patriotiska Sällskapet. Den var tidigare okänd, och innehåller provbitar av siden och ylle.<br/>Tillsammans innehåller dessa tre böcker 1500 typrover från 1700-talets storhetstid för svenskt konsthantverk. Proverna är små men ofta försedda med uppgifter om benämning, var de är gjorda samt om vävens bredd och pris. De bildar en unik kunskap om vad man tillverkade i landet och förstklassiga fotografier ger en visuell upplevelse av de tyger som så samvetsgrant finns bokförda i arkiven.<br/>Modeskapare, formgivare och inredare kan inspireras av historiska mönstertraditioner och färgval. Forskare ges möjlighet att tolka äldre texter där textiler nämns. Provsamlingarna är en guldgruva för alla textilintresserade!<br/>Antologins huvudförfattare, docent Elisabet Stavenow-Hidemark är en känd kulturhistoriker med bakgrund som ansvarig för Nordiska museets textilsamlingar.<br/>Redaktören och medförfattaren Klas Nyberg är ekonomihistoriker och professor i modevetenskap vid Stockholms universitet och bl.a. ledamot av Nordiska museets forskningsråd.<br/>Övriga medverkande är förre landsarkivarien i Uppsala Lars Otto Berg och fil. lic. Martin Ciszuk, verksam vid Textilhögskolan i Borås.<br/><br/>Boken Från kläde till silkesflor omfattar hela 384 sidor och är inbunden med dubbla märkband i s.k. halvklot i det imponerande formatet 245 x 340 mm.

Denna bebyggelsehistoria utspelas under åren 19201957, framförallt i Stockholm. I fokus står byggmästare Ernst Wohlin och hans idoga byggande, först som anställd hos byggnadsfirman Zetterberg, sedan som sin egen. Mycket av det som är det moderna Stockholm formades och bebyggdes under dessa nästan fyra decennier. Det är en kunnig och inträngande skildring av denna tid, alla dessa storartade och omfattande byggnationer t ex Kungl. Patent och registreringsverket, Ahlströmska skolan, Chinateatern, Marmorhallarna, en rad bostadsområden på bl a Gärdet. Här får läsaren följa folkhemmets etablerande. Allt skildras i text och ett rikhaltigt bildmaterial i form av foton, ritningar etc. Även världens händelser, krig och oro finns med som bakgrund liksom byggmetodernas förvandling från hantverk till iordningställd produktion. Hans Wohlin är arkitekt, tekn. lic och tidigare bl a stadsbyggnadsdirektör i Stockholm.

Gunnel Hedberg, En ny teknik gör entré. Stentryckets etablering i Sverige. Lund 2018. Akademisk avhandling. 530 s. Stentryck eller litografiskt tryck infördes i Sverige i början av 1800-talet. Dåvarande kronprinsen Karl Johan, från februari 1818 kung Karl XIV Johan, bjöd in två tyska litografer (Friedrich Ludwig Fehr och Carl Müller) att starta ett stentryckeri i Stockholm, vilket skedde 1818. Detta första stentryckeri skulle snart få en rad efterföljare.      <br/><br/>Avhandlingen En ny teknik gör entré. Stentryckets etablering i Sverige kartlägger pionjärtiden för stentryckerierna i Stockholm: från starten 1818 fram till 1830; vilka de var, hur de finansierades och organiserades. I några fall följs enskilda stentryckares vidare livsöden.      <br/><br/>Stentryckstekniken var när de två första stentryckarna kom, redan känd i Sverige. Kännedom om möjligheten att trycka från sten hade spridits genom små notiser i tidningar och rapporter till vetenskapliga akademier. Praktiska försök hade ägt rum i Stockholm 1811 och Lund 1816/1817.      <br/><br/>Fehr &amp; Müller anställde lärlingar enligt den ordning som traditionellt gällde för boktryckerierna och hantverkskråna. Härutöver anställdes unga flickor för kolorering av bilder. Som första yrkesmässigt bedrivna stentryckeri i landet blev Fehr &amp; Müller/Carl Müllers stentryckeri en viktig förebild när det gällde utbildning av arbetskraft för efterföljande stentryckerier.                   <br/><br/>Fehr &amp; Müller/Carl Müllers stentryckeri var i första hand ett beställningstryckeri med varierad produktion. Beställarna kunde vara bokhandlare, boktryckare, statliga myndigheter eller enskilda. Stentryckets möjligheter demonstrerades således redan från början. Tryck som tidigare graverats och därmed varit förbehållna det fåtal som hade råd att köpa dem, kunde efter stentryckets inträde förvärvas av en större allmänhet. Viss direktförsäljning från stentryckeriets lokal skedde i mindre omfattning.      <br/><br/>Sammantaget startade ett tjugotal stentryckerier fram till 1830. Det var dels beställningstryckerier eller mindre stentryckerier fogade som stöd till annan verksamhet, vanligen bok- och musikhandel. Namn som Schéele, Gjöthström, Ebeling. Dreyer återfinns på deras tidiga tryck.      Intjäningsnivån för ett stentryckeri kunde ge en lön till sin ägare motsvarande något mer än lönen för en musiker i hovkapellet. Vad var det då som gjorde att flertalet stentryckerier under 1820-talet fick ekonomiska problem?      <br/><br/>En allt hårdare konkurrens stentryckerierna emellan på en redan utsatt tryckmarknad var flera av stentryckeriägarnas egna förklaringar. Konkurrensen medförde att åtgärder vidtogs för att utöka verksamheten eller anskaffa ny teknik åtgärder som krävde nya kostsamma investeringsbeslut eller ökad specialisering. Avhandlingen har visat på den oväntat stora mängd (ett tjugotal) av stentryckeriföretag som bildades under pionjärtiden. Det stora antalet beror delvis på att flera försök gjorts av samma personer.

Sörmland är ett av våra mest omväxlande landskap. Det har också en lång och innehållsrik historia. Björn Gidstam fångar lyhört landskapets själ, dess unika natur och rika kulturbygd i text och finstämda akvareller och teckningar. Bakom detta mästerliga landskapsporträtt ligger år av resor, vistelser, studier och samtal. Under 45 år har konstnären och författaren Björn Gidstam skildrat en stor del av landet Sverige och det gamla försvinnande svenska kulturarvet genom sina tolv vackra och fullmatade böcker, ett livsprojekt som uppskattas av många. 1993 erhöll han LRF:s kulturpris, det så kallade Ragnar Oldbergsstipendiet, för sin dokumentation av svenska kulturbygder. 1993 erhöll han också det nyinstiftade Linnépriset, utdelat av Smålands Akademi.