Svenska

<i>Nordbor</i> är en kulturhistorisk exposé över livet i norr från 1500-talet till idag. Den handlar om människan i Norden, om hur livsmiljöer och kulturer vuxit fram, förändrats och formats till en väv av historiska erfarenheter. Verkliga personer, både historiska och nu levande, har en viktig plats i berättelsen. Sverige står i centrum, men med nordiska jämförelser och globala utblickar.    <br/><br/>Boken följer och fördjupar innehållet i Nordiska museets utställning <i>Nordbor</i>. Här knyts händelser, personliga berättelser och nyare perspektiv på historien samman med utvalda föremål, bilder och arkivhandlingar ur museets samlingar. Ett femtiotal forskare och specialister medverkar som skribenter, varav hälften är medarbetare vid museet.    

Detta är berättelsen om en nioårig faderlöspojke som ärvde och utvecklade stora egendomar i Sörmland men även fastigheter i centrala Stockholm. Hans förfäder Gustaf och Ulric Celsing hade instiftat ett fideikommiss under slutet av 1700-talet. Innan Lars Gustaf fick ta över det, sköttes bruken och egendomarna av hans mor, majorskan Fredrika, en av många osynliga kvinnliga brukspatroner. Samtidigt fostrade hon sonen målinriktat till att bli en duglig brukspatron, godsägare och aktör i den svenska eliten. Lars Gustaf tog också aktiv del i den sjudande samhällsutvecklingen under 1800-talet.<br/><br/>Anna-Sophia von Celsing är med. dr. och Brukspatronens barnbarns barnbarn. Hon växte upp på det då Celsingska fideikommisset Biby, har tidigare medverkat i boken Biby ett fideikommiss berättar och arbetar med det innehållsrika släktarkivet.  <br/><br/>Ragnar Boman är civilekonom, var under många år bosatt i den Celsingska bruksorten Hälleforsnäs, och har tidigare författat boken Spår av ett bruk om företagets 1900-talshistoria. 

Denna bok handlar om byn Uddetorps historia från 1600-talet och fram till dag. Uddetorp ligger i Ale kommun i Västsverige. Jag har själv bott i byn under ungefär 20 år.<br/><br/> Jag har till boken forskat fram vilka som har bott i gårdar och torp från slutet av 1600-talet. Jag och min man har gått runt i byn och han har fotograferat många platser för boken.<br/><br/> Jag har intervjuat gamla bybor för att få reda på så mycket som möjligt om byns historia.

Göteborgs hjärta och stolthet, Sveriges mest populära resmål och en av de bästa nöjesparkerna i hela Europa det är Liseberg!<br/><br/>Den grönskande oasen mitt i stan har erbjudit glädje och eufori i hundra år, och 2023 är det dags att fira jubileum. Då passar Liseberg på att presentera en bok som berättar om parkens stolta historia, årtionde för årtionde, med start i Jubileumsutställningen 1923.<br/><br/>De flesta svenskar har minnen från Liseberg, kanske i form av en hisnande färd i Svingoplan eller FlumeRide eller en oförglömlig konsert med Elton John, Sonya Hedenbratt eller Håkan Hellström. I <i>L</i><i>iseberg: Glädje tillsammans sedan 1923</i> får vi möta artisterna och profilerna, till exempel parkens grundare Herman Lindholm, revypappan Sten-Åke Cederhök, varietéartisten Carl-Einar Häckner och allsångsledaren Lotta Engberg.<br/><br/>Massor av spännande fotografier har plockats fram ur arkiven och kompletterats med matnyttiga texter. Här finns allt från fartfyllda karusellbilder och kändisporträtt till gamla affischer och åkpass. Nöjesparkens historia är en berg-och-dalbana i sig själv och den lekfullt eleganta boken beskriver både toppar och dalar. Vid sidan av människorna lyfts bland annat musiken, trädgården och de unika Lisebergsbyggnaderna fram, liksom förstås attraktionerna somliga succéer, andra floppar.<br/><br/>Här finns något för alla, såväl den historieintresserade som den som vill uppleva Liseberg hemma i fåtöljen.

Frihetstiden satsade stort på en svensk textilindustri. Fabriker växte upp med statligt stöd över hela landet, från Skåne i söder till Medelpad i norr. I Stockholm fanns de flesta, små som stora.<br/>I boken Från kläde till silkesflor ges för första gången en utförlig illustration till vad man tillverkade. Främst var det vardagsvara inte kunglig prakt.<br/>Boken återger tre stora textilprovsamlingar från 1700-talet i sin helhet. Den äldsta och första samlingen är från 1740 42 med prover från Göteborg, Malmö och en lång rad svenska småstäder.<br/>Den andra samlingen, som är störst och vackrast, från Stockholms fabriker 1751. I den finns exempelvis prover av ylle från Barnängens textilmanufaktur på östra Södermalm, den fabrik som Per Anders Fogelström förevigat i romanen Vävarnas barn.<br/>Den tredje samlingen är sammanställd år 1766 av Adolph Modéer, sekreterare i Kungliga Patriotiska Sällskapet. Den var tidigare okänd, och innehåller provbitar av siden och ylle.<br/>Tillsammans innehåller dessa tre böcker 1500 typrover från 1700-talets storhetstid för svenskt konsthantverk. Proverna är små men ofta försedda med uppgifter om benämning, var de är gjorda samt om vävens bredd och pris. De bildar en unik kunskap om vad man tillverkade i landet och förstklassiga fotografier ger en visuell upplevelse av de tyger som så samvetsgrant finns bokförda i arkiven.<br/>Modeskapare, formgivare och inredare kan inspireras av historiska mönstertraditioner och färgval. Forskare ges möjlighet att tolka äldre texter där textiler nämns. Provsamlingarna är en guldgruva för alla textilintresserade!<br/>Antologins huvudförfattare, docent Elisabet Stavenow-Hidemark är en känd kulturhistoriker med bakgrund som ansvarig för Nordiska museets textilsamlingar.<br/>Redaktören och medförfattaren Klas Nyberg är ekonomihistoriker och professor i modevetenskap vid Stockholms universitet och bl.a. ledamot av Nordiska museets forskningsråd.<br/>Övriga medverkande är förre landsarkivarien i Uppsala Lars Otto Berg och fil. lic. Martin Ciszuk, verksam vid Textilhögskolan i Borås.<br/><br/>Boken Från kläde till silkesflor omfattar hela 384 sidor och är inbunden med dubbla märkband i s.k. halvklot i det imponerande formatet 245 x 340 mm.

Denna bebyggelsehistoria utspelas under åren 19201957, framförallt i Stockholm. I fokus står byggmästare Ernst Wohlin och hans idoga byggande, först som anställd hos byggnadsfirman Zetterberg, sedan som sin egen. Mycket av det som är det moderna Stockholm formades och bebyggdes under dessa nästan fyra decennier. Det är en kunnig och inträngande skildring av denna tid, alla dessa storartade och omfattande byggnationer t ex Kungl. Patent och registreringsverket, Ahlströmska skolan, Chinateatern, Marmorhallarna, en rad bostadsområden på bl a Gärdet. Här får läsaren följa folkhemmets etablerande. Allt skildras i text och ett rikhaltigt bildmaterial i form av foton, ritningar etc. Även världens händelser, krig och oro finns med som bakgrund liksom byggmetodernas förvandling från hantverk till iordningställd produktion. Hans Wohlin är arkitekt, tekn. lic och tidigare bl a stadsbyggnadsdirektör i Stockholm.

Tvärvetenskapligt trebandsverk från forskningsprojektet "Tid, minne, representation", om historia och minne, etik och ansvar, medier och materialitet. Ur volymernas gemensamma förord: Men varför "historiens hemvist"? Uttrycket skickar en serie frågor i retur. Vad menas med hemvist? Har historien verkligen en sådan? Är det inte just hemvist den saknar? Eller snarare: är det inte just denna illusion hos tidigare mänskligheter som "vi" nu lämnat bakom oss, när historien visat oss att alla föreställningar om ursprung och hemmahörighet är konstruerade och imaginära berättelser med vilka en utkastad och exilerad mänsklighet fåfängt och kanske övermodigt inrättat sig i tiden? Situationen är dock mer komplicerad än vad en konventionell "konstruktivism" vill göra gällande. Om det historiska betecknar ett existentiellt rum till vilket människor är förvisade och där de söker och förväntar sig att finna sig själva också i sin historicitet och historisering, så gäller det idag att lära sig bebo detta rum på ett tänkande sätt. Det är vad som aktualiserar frågan om historiens hemvist i båda de betydelser som den dubbeltydiga genitivkonstruktionen tillåter, där den riktar blicken mot såväl var historien hör hemma som mot hur vi finner oss själva i historien och gör den till en hemvist för oss.