Svenska

<b>Finns det kulturella resurser och kunskaper i periferin som inte syns från centrum?  </b><br/><br/>Denna antologi undersöker och utgår från periferins perspektiv med fokus på fem kommuner i Bergslagen: Avesta, Norberg, Fagersta, Skinnskatteberg och Sala. Boken visar hur landsbygdsbor kan utveckla lokal kultur och kunskap kopplat till deras plats och situation och vilka hinder det finns.<br/><br/>Syftet är att utforska landsbygdens utsatthet som en resurs för självständighet och bredda synen på kulturella uttryck och kunskaper utifrån landsbygdens egna förutsättningar.<br/><br/>Antologin bygger på forskningsprojektet Insatt eller utsatt i Bergslagen? och innehåller bidrag från forskare, bybor, lokal­utvecklare och tjänstemän.

Karl Popper (1902 - 1994) var en av 1900-talets ledande och mest inflytelserika filosofer. Hans arbeten spänner över åtskilliga kunskapsområden. Det unika med Poppers arbeten är förutom inflytandet över såväl vetenskapssamhället som politiken den helhet som de bildar. Hans teorier begränsar sig inte till den politiska filosofin eller kunskaps- och vetenskapsfilosofin utan placerar och förankrar dessa inom en ontologisk filosofisk grund om människans plats i vårt fysiska universum. Popper ger ett filosofiskt fundament åt liberalismen.  <br/><br/>När en dominerande del av det kulturella och politiska samtalet i vår samtid har en kollektivistisk utgångspunkt i form av populism, nationalism och identitetspolitik finns behov av att lyfta fram en filosof som Karl Popper och hans liberalism. Popper försvarar en liberal upplysningstradition som han också kraftfullt bidrar till att utveckla.    <br/><br/>När den politiska debatten fokuserar på en retorik som handlar om en svartvit beskrivning av verkligheten och enkla och snabba lösningar behövs Poppers stegvisa reformism och tilltro till den vetenskapliga metoden. Framför allt behövs hans betoning av det kritiskt rationella samtalet; att trots våra olika hållningar och åsikter kan vi tillsammans genom ett kritiskt rationellt samtal som jämlikar närma oss sanningen.

Handbok För Hemlösa [Bok / Kartonnage]

Att tillskriva Axel Oxenstierna faderskapet till den svenska statsförvaltningen är ingen underdrift. Den grund han lade i början av 1600-talet finns i stora delar kvar. <br/><br/>De största lagstiftningsförändringarna i modern tid är organisatoriska övergångarna från ståndsriksdag 1867 till tvåkammarriksdag och sedan till enkammarriksdag 1971. Sverige har varit konservativt när det gäller förändringar i konstitutionen. Trots det anser vissa att den nuvarande förvaltningsmodellen, som den fått utvecklas i praktiken, är motsatsen till Oxenstiernas vision. Många debattörer det senaste seklet har menat att byråkratin blivit ett eget maktcentrum som drivs av egna intressen. <br/><br/>Debatten är i högsta grad levande idag, under 2020-talet. I Sverige diskuterades Folkhälsomyndighetens roll under Covid-pandemin och i USA ifrågasätts myndigheterna starkt under president Trumps andra ämbetsperiod. Kan vår förvaltningsmodell fungera i en tid av stora förändringar eller riskerar den att bli ett hot, inte bara mot vår förmåga till anpassning till klimathot och geopolitiska förändringar, utan rent av mot demokratin? <br/><br/>Slutsatsen i boken är att Axel Oxenstierna sannolikt hade utformat sitt system lite annorlunda idag. Men skälen för att överge den nästan 400 år gamla modellen skulle inte vara maktfullkomliga förvaltningar som hotar demokratin. Utan något mycket allvarligare och farligare.