Svenska

Nyhetsjournalistik I Tv - En Handbok [Bok / Häftad]

"Skilda medievärldar" undersöker mediernas roll i den politiska kommunikationen i Storstockholm. Med innehållsanalyser av både de dagliga nyhetsmedierna och de lokala gratistidningarna granskas mediernas bild av Stockholm. Via en enkät till 5000 stockholmare undersöks mediernas betydelse för politiska attityder och lokalt politiskt deltagande.

Boken beskriver hur framgångsrik mångfaldsjournalistik kan se ut och exemplifierar med medier och mediepersonligheter i Storbritannien, Tyskland, Holland och Kanada. Det är en bok för personer verksamma inom medierna, men framför allt kanske för alla som arbetar för en rättvis integration och ett harmoniskt samhälle. Boken består av fyra huvudkapitel om medier och mediepersonligheter i de ovan nämnda länderna. Under varje huvudrubrik återfinns också intervjuer, faktasammanställningar och tips. Därtill ingår ett kapitel om Muhammed-karikatyrerna i Jyllands Posten och ett kapitel om hur medierna tacklar högerextrema partier. Boken avslutas med ett stycke som är mer resonerande till sin karaktär. Ur Innehållet: Upplopp i brittiska städer, Förvrängde bilden av muslimer, Intervju med Nick Carter, chefredaktör på Leicester Mercury, Die Zeit, Intervju med regissören Silke Pollmeier, Radio Multikulti, Efter murens fall, Berlin, Journalistisk träning för kvinnor, Nödvändigt med blandad personal? Pim Fortyns politiska agenda, Hur få dem att lyssna? Kortare avstånd till lyssnarna.

Idag har miljontals människor tillgång till mer dramatik under en enda kväll än de förr skulle ha haft under ett helt år eller kanske en livstid. En kvälls underhållning är inte längre ett enda evenemang, utan ett helt flöde av komedier, dokumentärer, lekprogram, nyheter, reklam, sport, långfilmer Vi reflekterar inte över denna tingens ordning och har knappt börjat ana vilka konsekvenser den kan få. Efter en kort introduktion till televisionens historia undersöker Williams dess institutioner, för att sedan närgånget granska inslag och programtablåer. Bokens avsnitt om den tekniska utvecklingen har för denna upplaga aktualiserats av författarens son Ederyn Williams. Denna redan klassiska studie utkom på 1970-talet. Williams analys av hur televisionen genomgripande har förändrat både vår uppfattning om och syn på verkligheten är fortfarande oöverträffad, och dess idéer och slutsatser är minst lika aktuella nu som då. Raymond Williams (1921--1988) var en av 1900-talets ledande litteratur- och kulturteoretiker. Han har inspirerat såväl kulturstudier som mediekritik.

Jürgen Habermas (f. 1929) har alltsedan 1960-talet publicerat en rad filosofiska och samhällsteoretiska arbeten, som grundlagt hans ställning som Frankfurtskolans ledande gestalt under efterkrigstiden. Hans magnifika genombrottsverk Borgerlig offentlighet från 1962 är en brett upplagd historisk och sociologisk undersökning av hur den tidiga borgerligheten skapar den moderna åtskillnaden mellan "privat" och "offentligt", varvid offentligheten tilldelas rollen som kritisk granskare av statens verksamhet. Habermas visar på ett fascinerande sätt hur kapitalismens utveckling och de samhälleliga motsättningarna undergräver möjligheterna till en sådan kritisk kontroll. Samtidigt förskjuts de tidigare gränserna mellan "privat" och "offentligt" på nya och oväntade sätt. Denna bok är en självklar utgångspunkt för alla intresserade av masskommunikation och massmedier; för alla som vill förstå förutsättningarna för den moderna litteraturens uppkomst; för alla utforskare av det "offentliga rummet": stadens, gatans och torgets ideologiska budskap; för de aktuella diskussionerna om den offentliga sektorn, välfärdssamhället och socialstaten. I en utförlig inledning ger Mats Dahlkvist en klargörande presentation av bokens centrala teman.

Enbart demokratin kan trygga mänsklighetens överlev­nad. Demokratin kräver välinformerade och upplysta medborgare. Nyhetsmedier med kvalitet har därför en avgörande betydelse. Medierna behöver vägledande regelsystem. Medieetik i Europa återger i översättning ett antal medieet­iska spelregler från olika länder i Europa. Detta internationella perspektiv visar att det också i andra demokratier finns delade meningar om hur medierna bör hantera sitt etiska ansvar. Boken inleds med en sammanfattande analys av professor Claude-Jean Bertrand, som under många år undervisat och forskat om medieetik. Han presenterar en utförlig samling exempel på hur medieetiska ansvarssystem kan utformas praktiskt. Översättning: Birgitta Johansson och Kerstin Lundgren

Muhammedbilderna och Expressens löpsedel om Mikael Persbrandt har aktualiserat frågan om yttrandefrihetens gränser. Svenska medier har länge velat undvika statlig inblandning genom ett system av etisk självsanering.<br/> Dagens medier står inför stora etiska utmaningar. Inläggen i denna bok diskuterar hur dagens etiska regelsystem fungerar i praktiken. Frågan är om systemet borde reformeras och i så fall hur.<br/> Bland bokens författare finns journalister, redaktionsledare, mediechefer, organisationsföreträdare, nuvarande och tidigare pressombudsmän och andra med uppgifter inom självregleringssystemet samt jurister och forskare.<br/> Boken inleds med en aktuell översikt över vilka regler som gäller för vilka medier i dagens alltmer uppsplittrade medielandskap.