Svenska

Nyhetsjournalistik I Tv - En Handbok [Bok / Häftad]

Boken beskriver hur framgångsrik mångfaldsjournalistik kan se ut och exemplifierar med medier och mediepersonligheter i Storbritannien, Tyskland, Holland och Kanada. Det är en bok för personer verksamma inom medierna, men framför allt kanske för alla som arbetar för en rättvis integration och ett harmoniskt samhälle. Boken består av fyra huvudkapitel om medier och mediepersonligheter i de ovan nämnda länderna. Under varje huvudrubrik återfinns också intervjuer, faktasammanställningar och tips. Därtill ingår ett kapitel om Muhammed-karikatyrerna i Jyllands Posten och ett kapitel om hur medierna tacklar högerextrema partier. Boken avslutas med ett stycke som är mer resonerande till sin karaktär. Ur Innehållet: Upplopp i brittiska städer, Förvrängde bilden av muslimer, Intervju med Nick Carter, chefredaktör på Leicester Mercury, Die Zeit, Intervju med regissören Silke Pollmeier, Radio Multikulti, Efter murens fall, Berlin, Journalistisk träning för kvinnor, Nödvändigt med blandad personal? Pim Fortyns politiska agenda, Hur få dem att lyssna? Kortare avstånd till lyssnarna.

Idag har miljontals människor tillgång till mer dramatik under en enda kväll än de förr skulle ha haft under ett helt år eller kanske en livstid. En kvälls underhållning är inte längre ett enda evenemang, utan ett helt flöde av komedier, dokumentärer, lekprogram, nyheter, reklam, sport, långfilmer Vi reflekterar inte över denna tingens ordning och har knappt börjat ana vilka konsekvenser den kan få. Efter en kort introduktion till televisionens historia undersöker Williams dess institutioner, för att sedan närgånget granska inslag och programtablåer. Bokens avsnitt om den tekniska utvecklingen har för denna upplaga aktualiserats av författarens son Ederyn Williams. Denna redan klassiska studie utkom på 1970-talet. Williams analys av hur televisionen genomgripande har förändrat både vår uppfattning om och syn på verkligheten är fortfarande oöverträffad, och dess idéer och slutsatser är minst lika aktuella nu som då. Raymond Williams (1921--1988) var en av 1900-talets ledande litteratur- och kulturteoretiker. Han har inspirerat såväl kulturstudier som mediekritik.

Alla kommer vi i kontakt med symboler. Vi möter dem när vi till exempel ska resa, handla, besöka bibliotek och sjukvårdinrättningar. Om symbolerna är rätt utformade är de lätta att förstå och underlättar för oss. Eftersom bildsymboler är så vanliga i offentliga miljöer är det viktigt att alla kan förstå innebörden av en symbol. Det är en demokrati- och rättighetsfråga. Projektet "Bildsymboler för många fler" är ett nationellt utvecklings- och standardiseringsprojekt som arbetar för att offentliga symboler ska bli enhetligare och mer användbara. Symbolerna ska fungera för alla människor. Målet är en svensk standard med riktlinjer och policy för hur bildsymboler ska utformas och användas. För att få fram en formgivare till den svenska standarden utlystes en nationell designtävling "Nya bildsymboler för många fler". I katalogen presenteras tävlingsbidragen i kategorierna: Vårdcentral, Bibliotek, Resecentrum, Källsortering, Lekplats, Samlingspalts vid utrymning samt Internetcafé. Det vinnande bidraget samt de nominerade och hedersomnämnandet presenteras i sin helhet.

antologin demonstreras srpåkvetenskapliga, litteraturvetenskapliga etnologiska, filmvetenskapliga och andra infallsvinklar; och semoitiken, feminismen, populärkulturforskningen och presshistoria används för att visa att humanistiskt inriktade tolkningsmetoder har mycket att ge massmedieforskningen.

Virtuella verkligheter, cyberspace, multimedia, hypermedia, elektroniska motorvägar modetermer som Janlert gärna tar ned på jorden. Vad finns egentligen under dessa väl (eller över-) använda benämningar? En orientering om människan och datorn, och en beskrivning av ett möjligt framtida informationssamhälle.

Folkbildning har varit en väsentlig del i den svenska välfärdsmodellen. Men trots att Sverige blev ett invandrarland redan efter andra världskriget dröjde det ända till slutet av 1960-talet innan invandrarna uppmärksammades i utbildningsprogrammen. 1967 producerade skolradion den första radioserien i folkbildningssyfte som vände sig till både svenskar och invandrare. Främlingsfientlighet och intolerans betraktades i programmen som den enskilde och "enfaldige" svenskens problem - en anomali i samhället. den generella svenska invandrarpolitiken lyftes istället fram som generös, tolerant och solidarisk.