Svenska

Kärnkraften: destruktiv och riskfylld, men också produktiv och hjälpsam. Så var det på 1970-talet, och så är det idag. Drömmen om ren och stabil atomkraft dök upp redan i det tidiga 1900-talets science fiction-litteratur, och under den västerländska atomåldern såg fiktionen ut att bli verklighet. Kärnkraftens bidrag till energiförsörjningen växte i rasande fart, och Sverige blev ett av de länder i världen som investerade mest i storskalig kärnkraftsutbyggnad.   <br/><br/>De senaste decennierna har kärnkraften stagnerat och antalet reaktorer minskar stadigt. Ändå hoppas många på att kärnkraften ska göra comeback. Kärnkraften har blivit säkrare -- men också dyrare.   <br/><br/>Riksbankens Jubileumsfond publicerar under 2024 en samling essäer på temat <i>Misslyckat?</i> Teknikhistorikern Per Högselius diskuterar kärnkraften som hot och möjlighet.   <br/><br/>Per Högselius är professor i teknikhistoria vid Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm. Hans forskning rör främst energi, naturresurser och infrastrukturer i ett historiskt perspektiv, med fokus på internationella trender. På dessa teman har han bland annat publicerat <i>Red Gas: Russia and the Origins of European Energy Dependence</i> (2013), <i>Energy and Geopolitics</i> (2019) och <i>The Soviet Nuclear Archipelago: A Historical Geography of Atomic-Powered Communism</i> (medförfattare, 2024).   <br/><br/>Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) publicerar årligen en samling texter på ett aktuellt tema. Ambitionen är att ge en bild av kvaliteten och bredden i dagens forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. År 2024 bidrar sex forskare med texter på temat <i>Misslyckat?</i> i form av häften som samlas i en box.

Vad är ett rättvist straff? Allt sedan antiken har det funnits en koppling mellan rättmätiga straff och uppfattningen om ett rättvist samhälle, en balans som symboliserats av rättvisegudinnan Dikes våg och svärd.   <br/><br/>Straff och vedergällning har fyllt flera funktioner: skydd, avskräckning och hämnd. Förhållandet mellan rättvisa och straff är komplicerat och förändras över tid, men strävan efter balans är konstant. Här diskuteras straff och rättvisa, från grekiska <i>Orestien</i>, Dantes skärseld och franska revolutionen till Donald Trumps vurm för tortyr.   <br/><br/>Riksbankens Jubileumsfond publicerar under 2025 en samling essäer på temat <i>Rättvisa</i>. Kriminologen Magnus Hörnqvist skriver om rättvisa straff.     <br/><br/>Magnus Hörnqvist är professor i kriminologi vid Stockholms universitet. Hans forskning rör sig i skärningspunkterna mellan filosofi och samhällsvetenskap, vilket återspeglas i böcker om Foucault, klass och makt. Senaste boken är <i>The Pleasure of Punishment</i> (2021). Just nu brinner han allra mest för att utveckla kritisk teori i en skandinavisk kontext.<br/><br/>*   <br/><br/>Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) publicerar årligen en samling texter på ett aktuellt tema. Ambitionen är att ge en bild av kvaliteten och bredden i dagens forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. År 2025 bidrar sex forskare med texter på temat <i>Rättvisa</i> i form av häften som samlas i en box.

Världen är orättvis, men blir orättvisan större eller mindre med tiden? Här undersöks mått på livslängd, fattigdom, inkomstklyftor och demokrati, globalt, mellan länder och mellan grupper i enskilda länder. Livslängden ökar, fattigdomen minskar, allt tycks bli bättre. Åtminstone fram till det senaste millennieskiftet, sedan syns tecken på nedgång.   <br/><br/>Är den framgång för demokratin vi upplevt de senaste femtio åren en parentes? Svaret beror bland annat på den tidsserie som mäts: hur lång behöver den vara för att påvisa en säker trend? Och upplevs jämlikhet alltid som rättvis, eller finns det en rättvis ojämlikhet? Siffrorna ger svar och väcker många nya frågor.   <br/><br/>Riksbankens Jubileumsfond publicerar under 2025 en samling essäer på temat <i>Rättvisa</i>. Andreas Bergh, forskare i nationalekonomi, skriver om hur rättvisa kan mätas.     <br/><br/>Andreas Bergh är välfärdsforskare och docent i nationalekonomi vid Lunds universitet och Institutet för Näringslivsforskning (IFN). Hans forskning rör välfärdsstaten, sociala normer, globalisering och institutionell ekonomi. I forskargruppen SoeTech vid Lunds universitet forskar han om hur ny teknik påverkar ekonomi och samhälle. Han har tidigare bland annat gett ut <i>Den kapitalistiska välfärdsstaten</i> (5 uppl. 2022) om hur Sverige blev rikt och jämlikt, samt serieboken <i>Hjälpas åt: Om marknader och människor</i> (2021). Tillsammans med Joakim Wernberg diskuterar han teknik, ekonomi och samhälle i podden <i>Bergh &amp; Wernberg</i>.<br/><br/>*   <br/><br/>Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) publicerar årligen en samling texter på ett aktuellt tema. Ambitionen är att ge en bild av kvaliteten och bredden i dagens forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. År 2025 bidrar sex forskare med texter på temat <i>Rättvisa</i> i form av häften som samlas i en box.  

En hälsosam miljö är en universell mänsklig rättighet. Det slog FN:s generalförsamling fast 2022. Men har miljön själv rättigheter existerar det en rättvisa för naturen? Det finns flera exempel, särskilt utanför Europa och USA, där enskilda floder och berg, eller hela "Moder jord", har tilldömts rättigheter. Frågan kvarstår om det är ett rättvist eller ens möjligt sätt att skydda naturen på.    <br/><br/>Många invändningar har rests, både av forskare och politiker. Här bemöts en rad av dessa invändningar. Det går att erkänna och införa rättigheter för naturen som gör mer än lägger nya lagar till traditionella miljölagar -- som skyddar naturen för dess egen skull, inte bara för den nytta den ger människan.   <br/><br/>Riksbankens Jubileumsfond publicerar under 2025 en samling essäer på temat <i>Rättvisa</i>. Yaffa Epstein, forskare i miljörätt, skriver om rättvisa för naturen och hur den kan uppnås.    <br/><br/>Yaffa Epstein är docent i miljörätt vid Uppsala universitet och Pro Futura Scientia Fellow vid Swedish Collegium for Advanced Study. Förutom naturens rättigheter är hon intresserad av skärningspunkten mellan naturvetenskap och juridik och hur vetenskaplig kunskap kan omsättas i lagstiftning och politik. Bland hennes artiklar i dessa ämnen kan nämnas "Science and the legal rights of nature" (<i>Science</i>, 2023), "Animals and nature as rights holders in the European Union" (<i>Modern Law Review</i>, 2023) och "A rights revolution for nature" (<i>Science</i>, 2019), samtliga skrivna tillsammans med medförfattare. Hon blev invald i Sveriges unga akademi 2023.<br/><br/>*   <br/><br/>Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) publicerar årligen en samling texter på ett aktuellt tema. Ambitionen är att ge en bild av kvaliteten och bredden i dagens forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. År 2025 bidrar sex forskare med texter på temat <i>Rättvisa</i> i form av häften som samlas i en box.