Svenska

<b>"Kastar ett välbehövligt nytt ljus på tiden från folkhemmets fullbordan 1955, till dess möjliga fall kring 1985." - <i>Dagens Nyheter</i> </b><br/><br/><b>"Rafflande historia, denna berättelse om Konsum och Sverige." -<i> Sydsvenskan</i> </b><br/><br/><b>"Läs Sara Kristofferssons bok. Finstilt analyserar den varumärken, och med viss sorg i tonfallet beklagar den Konsums öde." -<i> Aftonbladet</i></b><br/><br/><b>"Kristoffersson levererar en makalöst intressant betraktelse över världens kanske tråkigaste varumärke." - <i>Göteborgs-Posten</i></b> <br/><br/><br/><br/>Vart tog Konsum vägen? Det medlemsägda företaget som närde, klädde, möblerade och uppfostrade folkhemsgenerationerna. Ett gigantiskt industrikonglomerat. En av välfärdsstatens bärande pelare. I dag en tynande dagligvarukedja kallad Coop i skuggan av ärkerivalen Ica. <br/><br/>Fallet speglar historien om det svenska 1900-talet, en resa från fattigdom till välfärd. <br/><br/>Sara Kristoffersson berättar om drömmar, folkrörelser, moral, ideologiska konflikter och existentiella kriser. Historien börjar i utopier och slutar i sorg över det förlorade paradiset.     <br/><br/><br/><br/><b>Sara Kristoffersson</b> är konstvetare, författare och kritiker. Sedan 2015 är hon professor i designhistoria på Konstfack. Hon skriver återkommande kritik för <i>Dagens Nyheter</i>. Hon kom sommaren 2022 ut med boken Hela havet stormar fallstudie inifrån en myndighet som kretsar kring den uppmärksammade Vita havet-debatten.

NOBELPRISET I LITTERATUR 2015 <br/><br/>»Jag bad dem om en enda sak: att minnas sina barnsliga ord. Sina barnsliga känslor. Att återvända till den tid då de fortfarande var änglar. För jag visste: detta kan inte berättas med andra ord.« - Svetlana Aleksijevitj <br/><br/><br/><br/>Sommaren 1941. De var barn när kriget kom. Papporna försvann till fronten, mammorna anslöt sig till partisanerna eller flydde med sina familjer, många barn som plötsligt blev föräldralösa hamnade på barnhem. Kriget på östfronten är också barnens historia, men ingen skulle nedteckna den förrän Svetlana Aleksijevitj sökte upp de överlevande och bad dem minnas. Och de mindes. En pojke hade sett grannens hund sitta och gråta på askan efter det nedbrunna huset. En flicka sprang ut för att krama en tysk soldat eftersom hon trodde att det var pappa som kom hem. En annan drömde om en ängel som övertalade henne att utstå slavarbetet i Tyskland... Här är hundra berättelser om barn i krig. <br/><br/><br/><br/>Om »Kriget har inget kvinnligt ansikte« (2012): <br/><br/>»Ett storslaget litterärt oratorium. Dokumentärjournalistik som stor konst.« - Per Svensson <br/><br/>Om »Tiden second hand« (2013): »Hennes arbete har kallats unikt och stor­slaget, och trots mörkret i det, omänskligheten och fasorna, är intrycket ljust, stort. Aldrig förut har bekännelselitteratur så exakt lyckats beskriva vad ett samhälle är.« - Ulrika Milles <br/><br/>Om »Bön för Tjernobyl« (2013): »Svetlana Aleksijevitjs monumentala bok­projekt Utopins röster liknar inget annat.« - Christian Swalander <br/><br/>Om »Zinkpojkar« (2014): »I Dostojevskijs efterföljd försöker hon formulera människans erfarenhet av det obeskrivliga.« - Kristoffer Leandoer

Läs boken som ständigt kommer i nya upplagor världen över.<br/><br/><br/>"Jag berättar om mitt liv, om min barndom och uppväxt, om gettot, om transporten i boskapsvagnarna, om selektionen, om vistelserna i Auschwitz och de olika arbetslägren, om befrielsen i Bergen-Belsen, om de vita bussarna och om vägen till paradiset i Sverige."<br/><br/>Skärvor av ett liv är en ögonvittnesskildring av livet som judisk fånge i de tyska koncentrationslägren, om förintelsen av sex miljoner judar - som vissa påstår aldrig har ägt rum. Hédi Fried är en av de få överlevande som ännu finns kvar och kan berätta sanningen om vad som verkligen hände.<br/><br/>Elie Wiesel, mottagare av Nobels fredspris 1986, skrev såhär om Hédi Frieds bok:<br/>"Denna bok är mer än en personlig dokumentation; den är ett vittnesbörd, djupt gripande och skakande."<br/><br/>Hédi Fried är författare och psykolog. Hon är engagerad i att sprida kunskap om rasism och demokrati och har föreläst mycket i skolor och internationellt. Hédi Fried utgår i böckerna<br/><em>Skärvor av ett liv, Livet tillbaka, Ett tredje liv </em>och <em>Livets pendel </em>från sina egna erfarenheter från Förintelsen. Hon föddes 1924 i staden Sighet i dåvarande Ungern (idag Rumänien). Efter att ha suttit i koncentrations- och förintelselägret i Auschwitz och koncentrationslägret i Bergen-Belsen kom hon till Sverige med Röda korsets bussar år 1945. År 1998 mottog hon regeringens medalj Illis Quorum av åttonde storleken, år 2000 mottog hon Natur &amp; Kulturs kulturpris och 2015 fick hon Raoul Wallenbergs pris. <em></em>

Titanic är idag världens mest kända fartyg. Här får vi följa den fascinerande berättelsen om det mytomspunna fartyget och ta del av svenskarnas öden. Erik Lind var en av de fyra från Sverige i första klass. Han köpte en biljett trots att han stod på ruinens brant och hans brev från fartyget ger en känsla av den osannolika lyx som mötte dessa passagerare. Vi får också möta Severin Svensson som dödsföraktande hoppade i en livbåt på väg att firas ned, Olga Lundin som skrikande och mot sin vilja kastades i en livbåt och Carl Olof Jansson som lyckades överleva mot alla odds. Boken är rikt illustrerad med många unika fotografier från Titanic och innehåller biografier över de 123 svenskarna ombord, inklusive de 34 som räddades.   <br/><br/>CLAES-GÖRAN WETTERHOLM är etnolog, författare och ledande expert på RMS Titanic som sjönk i Atlanten på sin jungfruresa 1912. Wetterholm har tidigare skrivit flera böcker om fartyget samt är ordförande i Skandinaviska Titanicföreningen. <br/><br/>"en fullödig, detaljrik och gripande skildring av de svenska människoödena på Titanic. [..]  Denna välskrivna bok kan säkert få ännu fler intresserade av mytomspunna Titanic."<br/>BTJ, BETYG

Under perioden 1570-1660 koloniserades de stora barrskogsområdena i mellersta Skandinavien av skogsfinnar från det inre av Finland. De hade med sig sin speciella kultur och en annorlunda odlingsteknik. De bosatte sig i områden som kom att kallas finnskogar, finnmarker eller finnbygder. Den skogsfinska kulturen levde länge kvar i många områden, där vardagsspråket var den egna finska dialekten och de traditionstyngda släktnamnen ännu användes. Denna kultur och dess folk skulle komma att uppmärksammas av den finske Carl Axel Gottlund. Gottlund företog en resa genom de värmländska och norska finnskogarna under 1821. Resan skulle resultera i en av de främsta källorna till kunskapen om finnskogen som vi känner den idag - hans resedagbok, här i sin oförkortade version. Gottlunds syfte var att beskriva de skogsfinska ättlingarnas utbredning, bosättningar och släktförbindelser för att under resans gång allt mer sätta deras samtida livsvillkor i fokus. Hans resa får därigenom ett politiskt och konkret syfte, till styrelsemakternas oro, då knappt sju år förflutit sedan Norge tvingats till union med Sverige. När Gottlund blir underrättad om den hårda behandling de skogsfinska ättlingarna utsatts för av handelsmän, brukspatroner och ämbetsmän väcks hans önskan att i gränsområdet i Värmland i Sverige och Innlandet i Norge skapa ett skogsfinskt härad. Ett resultat av hans resa och gärning är denna resedagbok som är en för oss idag ovärderlig källa. Under de 200 år som förflutit sedan han företog sina vandringar har intresset för dess kultur varierat men ständigt fascinerat och förundrat. Det är därför en ny återutgivning av dagboken kan främja forskningen och ytterligare uppmuntra till förkovran i det skogsfinska kulturarvet. Redaktörer: Anna Ø. Forsberg Fil. mag. i kultur- och litteraturvetenskap. Tidigare antikvarie vid Torsby Finnkulturcentrum och arkivarie vid Länsmuseet Gävleborg. Aktiv forskare i den skogsfinska befolkningens etnologi. Driver förlaget Veidarvon. Niclas Persson Tenhuinen Fil. kand. i social och etnisk historia med inriktning mot finsk-ugrisk kultur. Tidigare antikvarie vid Torsby Finnkulturcentrum. Aktiv forskare i den skogsfinska befolkningen och dess historia.

Finland 1944: Den unga nationens självständighet och demokrati står på spel. Stalins flyg bombar Helsingfors, samtidigt som Hitlers Tyskland pressar på för att hålla Finland i krig. I bakgrunden finns Storbritannien och USA, som inte förstår sig på den komplicerade balansakten. Finland står inför ett avgörande vägval. <br/><br/>Historikern Henrik Meinander skildrar de dramatiska händelserna månad för månad och redogör för de politiska, militära och diplomatiska processerna. Vi får också ta del av vittnesmål om vardagslivet bakom fronten, om matransonering och barn som evakueras till Sverige. <i>Finland 1944</i> ger en levande och insiktsfull bild av ett år som präglar Finland än idag.   <br/><br/>HENRIK MEINANDER (f. 1960) är professor i historia vid Helsingfors universitet och har i över 30 år utforskat olika aspekter av Finlands historia.   <br/><br/>"Historieprofessorn Henrik Meinander [...] lämnar i denna bok en beundransvärt heltäckande redogörelse för ödesåret 1944 månad för månad [...] Boken formar sig till en skicklig genomgång av vad som utgjorde förutsättningarna för det Finland som sedan växte fram under 1900-talets andra hälft."<br/>Populär Historia   <br/><br/>"Meinander gör en syntes av den kunskap som funnits och bidrar med egen grundforskning. Han skriver mestadels utmärkt bra, ofta essäistiskt gestaltande, och hans bok har därför alla förutsättningar att nå en bred publik."<br/>Sydsvenskan   <br/><br/>"Det är en mycket mångfacetterad och fascinerande bok [...] Meinander rör sig också utan besvär fram och tillbaka i historien för att ge nödvändig bakgrund till händelserna [...] <i>Finland 1944 </i>är ett kraftprov som genomlyser kriget ur alla tänkbara aspekter"<br/>Norrköpings Tidningar <br/><br/>"en enastående bok"<br/>Skånska Dagbladet     <br/><br/>"Stilbildande historia"<br/>Svenska Dagbladet   <br/><br/>"<i>Finland 1944 </i>är en lärorik vandring genom fortsättningskrigets sista år. Storpolitiska intriger varvas med vardagserfarenheter i berättelsen om hur Finland lyckades överleva ett krig mot Stalin som också hann bli ett krig både med och mot Hitler. Trots ämnets komplexa natur redogör Meinander för de ödesmättade månaderna så att vem som helst får utbyte av skildringen."<br/>Österbottens Tidning

På grund av en skada fick Anders Kullander från Göteborg avbryta sin tjänstgöring i svenska armén. Men istället för att ta det lugnt stack han till Amerika och blev soldat i US Army. Han landsteg på Omaha Beach i Normandie och var med om blodiga strider på väg till Berlin. Kullander tog sig ända fram till Hitlers bunker och fotograferades några meter från platsen där diktatorns lik bränts. Den bilden har ingen i Sverige sett, förrän nu.<br/>På liknande sätt är det med Per-Johan Westberg från Piteå, som ingick i en amerikansk trupp som intog Hitlers födelsestad i Österrike.<br/>Med hjälp av en mängd hittills opublicerade uppgifter och fotografier låter Lars Gyllenhaal oss följa flera dramatiska svenska öden under andra världskriget. En del "Swedes" ingick i elitförband och många av dem tjänstgjorde med stor framgång - i luften, på marken och på världshaven - i Europa, Afrika och Asien. De svenskar som stred för Hitler har fått stor uppmärksamhet. De mångfalt fler svenskarna på den andra sidan får nu upprättelse och flera insatser är häpnadsväckande, exempelvis den mot Nazitysklands V-1-robotar. <br/><br/>LARS GYLLENHAAL har skrivit en rad böcker, bland andra <i>Jan och Nordens frihet</i> och <i>Ryska elitförband och specialvapen</i> (med Joakim von Braun). Han är också ledamot i Svenska militärhistoriska kommissionen.   <br/><br/>"Bra läsning för den som är intresserad av vår historia och av andra världskriget."<br/>Clas Svahn, Dagens Nyheter   <br/><br/>"Dessa svenska krigshjältar bör lyftas fram i historien."<br/>Mats Garme, Ölandsbladet   <br/><br/>"Boken kommer säkert att glädja alla som är intresserade av militärhistoria."<br/>Norrbottens-Kuriren