Svenska

<b>"Kastar ett välbehövligt nytt ljus på tiden från folkhemmets fullbordan 1955, till dess möjliga fall kring 1985." - <i>Dagens Nyheter</i> </b><br/><br/><b>"Rafflande historia, denna berättelse om Konsum och Sverige." -<i> Sydsvenskan</i> </b><br/><br/><b>"Läs Sara Kristofferssons bok. Finstilt analyserar den varumärken, och med viss sorg i tonfallet beklagar den Konsums öde." -<i> Aftonbladet</i></b><br/><br/><b>"Kristoffersson levererar en makalöst intressant betraktelse över världens kanske tråkigaste varumärke." - <i>Göteborgs-Posten</i></b> <br/><br/><br/><br/>Vart tog Konsum vägen? Det medlemsägda företaget som närde, klädde, möblerade och uppfostrade folkhemsgenerationerna. Ett gigantiskt industrikonglomerat. En av välfärdsstatens bärande pelare. I dag en tynande dagligvarukedja kallad Coop i skuggan av ärkerivalen Ica. <br/><br/>Fallet speglar historien om det svenska 1900-talet, en resa från fattigdom till välfärd. <br/><br/>Sara Kristoffersson berättar om drömmar, folkrörelser, moral, ideologiska konflikter och existentiella kriser. Historien börjar i utopier och slutar i sorg över det förlorade paradiset.     <br/><br/><br/><br/><b>Sara Kristoffersson</b> är konstvetare, författare och kritiker. Sedan 2015 är hon professor i designhistoria på Konstfack. Hon skriver återkommande kritik för <i>Dagens Nyheter</i>. Hon kom sommaren 2022 ut med boken Hela havet stormar fallstudie inifrån en myndighet som kretsar kring den uppmärksammade Vita havet-debatten.

NOBELPRISET I LITTERATUR 2015 <br/><br/>»Jag bad dem om en enda sak: att minnas sina barnsliga ord. Sina barnsliga känslor. Att återvända till den tid då de fortfarande var änglar. För jag visste: detta kan inte berättas med andra ord.« - Svetlana Aleksijevitj <br/><br/><br/><br/>Sommaren 1941. De var barn när kriget kom. Papporna försvann till fronten, mammorna anslöt sig till partisanerna eller flydde med sina familjer, många barn som plötsligt blev föräldralösa hamnade på barnhem. Kriget på östfronten är också barnens historia, men ingen skulle nedteckna den förrän Svetlana Aleksijevitj sökte upp de överlevande och bad dem minnas. Och de mindes. En pojke hade sett grannens hund sitta och gråta på askan efter det nedbrunna huset. En flicka sprang ut för att krama en tysk soldat eftersom hon trodde att det var pappa som kom hem. En annan drömde om en ängel som övertalade henne att utstå slavarbetet i Tyskland... Här är hundra berättelser om barn i krig. <br/><br/><br/><br/>Om »Kriget har inget kvinnligt ansikte« (2012): <br/><br/>»Ett storslaget litterärt oratorium. Dokumentärjournalistik som stor konst.« - Per Svensson <br/><br/>Om »Tiden second hand« (2013): »Hennes arbete har kallats unikt och stor­slaget, och trots mörkret i det, omänskligheten och fasorna, är intrycket ljust, stort. Aldrig förut har bekännelselitteratur så exakt lyckats beskriva vad ett samhälle är.« - Ulrika Milles <br/><br/>Om »Bön för Tjernobyl« (2013): »Svetlana Aleksijevitjs monumentala bok­projekt Utopins röster liknar inget annat.« - Christian Swalander <br/><br/>Om »Zinkpojkar« (2014): »I Dostojevskijs efterföljd försöker hon formulera människans erfarenhet av det obeskrivliga.« - Kristoffer Leandoer

Läs boken som ständigt kommer i nya upplagor världen över.<br/><br/><br/>"Jag berättar om mitt liv, om min barndom och uppväxt, om gettot, om transporten i boskapsvagnarna, om selektionen, om vistelserna i Auschwitz och de olika arbetslägren, om befrielsen i Bergen-Belsen, om de vita bussarna och om vägen till paradiset i Sverige."<br/><br/>Skärvor av ett liv är en ögonvittnesskildring av livet som judisk fånge i de tyska koncentrationslägren, om förintelsen av sex miljoner judar - som vissa påstår aldrig har ägt rum. Hédi Fried är en av de få överlevande som ännu finns kvar och kan berätta sanningen om vad som verkligen hände.<br/><br/>Elie Wiesel, mottagare av Nobels fredspris 1986, skrev såhär om Hédi Frieds bok:<br/>"Denna bok är mer än en personlig dokumentation; den är ett vittnesbörd, djupt gripande och skakande."<br/><br/>Hédi Fried är författare och psykolog. Hon är engagerad i att sprida kunskap om rasism och demokrati och har föreläst mycket i skolor och internationellt. Hédi Fried utgår i böckerna<br/><em>Skärvor av ett liv, Livet tillbaka, Ett tredje liv </em>och <em>Livets pendel </em>från sina egna erfarenheter från Förintelsen. Hon föddes 1924 i staden Sighet i dåvarande Ungern (idag Rumänien). Efter att ha suttit i koncentrations- och förintelselägret i Auschwitz och koncentrationslägret i Bergen-Belsen kom hon till Sverige med Röda korsets bussar år 1945. År 1998 mottog hon regeringens medalj Illis Quorum av åttonde storleken, år 2000 mottog hon Natur &amp; Kulturs kulturpris och 2015 fick hon Raoul Wallenbergs pris. <em></em>

Titanic är idag världens mest kända fartyg. Här får vi följa den fascinerande berättelsen om det mytomspunna fartyget och ta del av svenskarnas öden. Erik Lind var en av de fyra från Sverige i första klass. Han köpte en biljett trots att han stod på ruinens brant och hans brev från fartyget ger en känsla av den osannolika lyx som mötte dessa passagerare. Vi får också möta Severin Svensson som dödsföraktande hoppade i en livbåt på väg att firas ned, Olga Lundin som skrikande och mot sin vilja kastades i en livbåt och Carl Olof Jansson som lyckades överleva mot alla odds. Boken är rikt illustrerad med många unika fotografier från Titanic och innehåller biografier över de 123 svenskarna ombord, inklusive de 34 som räddades.   <br/><br/>CLAES-GÖRAN WETTERHOLM är etnolog, författare och ledande expert på RMS Titanic som sjönk i Atlanten på sin jungfruresa 1912. Wetterholm har tidigare skrivit flera böcker om fartyget samt är ordförande i Skandinaviska Titanicföreningen. <br/><br/>"en fullödig, detaljrik och gripande skildring av de svenska människoödena på Titanic. [..]  Denna välskrivna bok kan säkert få ännu fler intresserade av mytomspunna Titanic."<br/>BTJ, BETYG

Finland 1944: Den unga nationens självständighet och demokrati står på spel. Stalins flyg bombar Helsingfors, samtidigt som Hitlers Tyskland pressar på för att hålla Finland i krig. I bakgrunden finns Storbritannien och USA, som inte förstår sig på den komplicerade balansakten. Finland står inför ett avgörande vägval. <br/><br/>Historikern Henrik Meinander skildrar de dramatiska händelserna månad för månad och redogör för de politiska, militära och diplomatiska processerna. Vi får också ta del av vittnesmål om vardagslivet bakom fronten, om matransonering och barn som evakueras till Sverige. <i>Finland 1944</i> ger en levande och insiktsfull bild av ett år som präglar Finland än idag.   <br/><br/>HENRIK MEINANDER (f. 1960) är professor i historia vid Helsingfors universitet och har i över 30 år utforskat olika aspekter av Finlands historia.   <br/><br/>"Historieprofessorn Henrik Meinander [...] lämnar i denna bok en beundransvärt heltäckande redogörelse för ödesåret 1944 månad för månad [...] Boken formar sig till en skicklig genomgång av vad som utgjorde förutsättningarna för det Finland som sedan växte fram under 1900-talets andra hälft."<br/>Populär Historia   <br/><br/>"Meinander gör en syntes av den kunskap som funnits och bidrar med egen grundforskning. Han skriver mestadels utmärkt bra, ofta essäistiskt gestaltande, och hans bok har därför alla förutsättningar att nå en bred publik."<br/>Sydsvenskan   <br/><br/>"Det är en mycket mångfacetterad och fascinerande bok [...] Meinander rör sig också utan besvär fram och tillbaka i historien för att ge nödvändig bakgrund till händelserna [...] <i>Finland 1944 </i>är ett kraftprov som genomlyser kriget ur alla tänkbara aspekter"<br/>Norrköpings Tidningar <br/><br/>"en enastående bok"<br/>Skånska Dagbladet     <br/><br/>"Stilbildande historia"<br/>Svenska Dagbladet   <br/><br/>"<i>Finland 1944 </i>är en lärorik vandring genom fortsättningskrigets sista år. Storpolitiska intriger varvas med vardagserfarenheter i berättelsen om hur Finland lyckades överleva ett krig mot Stalin som också hann bli ett krig både med och mot Hitler. Trots ämnets komplexa natur redogör Meinander för de ödesmättade månaderna så att vem som helst får utbyte av skildringen."<br/>Österbottens Tidning

På grund av en skada fick Anders Kullander från Göteborg avbryta sin tjänstgöring i svenska armén. Men istället för att ta det lugnt stack han till Amerika och blev soldat i US Army. Han landsteg på Omaha Beach i Normandie och var med om blodiga strider på väg till Berlin. Kullander tog sig ända fram till Hitlers bunker och fotograferades några meter från platsen där diktatorns lik bränts. Den bilden har ingen i Sverige sett, förrän nu.<br/>På liknande sätt är det med Per-Johan Westberg från Piteå, som ingick i en amerikansk trupp som intog Hitlers födelsestad i Österrike.<br/>Med hjälp av en mängd hittills opublicerade uppgifter och fotografier låter Lars Gyllenhaal oss följa flera dramatiska svenska öden under andra världskriget. En del "Swedes" ingick i elitförband och många av dem tjänstgjorde med stor framgång - i luften, på marken och på världshaven - i Europa, Afrika och Asien. De svenskar som stred för Hitler har fått stor uppmärksamhet. De mångfalt fler svenskarna på den andra sidan får nu upprättelse och flera insatser är häpnadsväckande, exempelvis den mot Nazitysklands V-1-robotar. <br/><br/>LARS GYLLENHAAL har skrivit en rad böcker, bland andra <i>Jan och Nordens frihet</i> och <i>Ryska elitförband och specialvapen</i> (med Joakim von Braun). Han är också ledamot i Svenska militärhistoriska kommissionen.   <br/><br/>"Bra läsning för den som är intresserad av vår historia och av andra världskriget."<br/>Clas Svahn, Dagens Nyheter   <br/><br/>"Dessa svenska krigshjältar bör lyftas fram i historien."<br/>Mats Garme, Ölandsbladet   <br/><br/>"Boken kommer säkert att glädja alla som är intresserade av militärhistoria."<br/>Norrbottens-Kuriren

<blockquote> <br/><br/>Berglunds och Sennertegs bok är en lika klargörande som obehaglig läsning om ett stycke sällsynt mörk nordisk samtidshistoria. <br/><br/><em>Borås Tidning</em> <br/><br/>Med hjälp av ögonvittnesskildringar och arkivstudier har författarna lyckats skapa ett imponerande storverk som råder bot på okunskapen. <br/><br/><em>Ingalill Mosander, Aftonbladet</em> </blockquote> <br/><br/><br/>I januari 1918, bara några veckor efter självständigheten, störtades Finland in i ett skoningslöst inbördeskrig mellan "röda" och "vita". Med 40 000 döda på bara några månader till följd av strider, mord, svält och sjukdom blev det Nordens dittills blodigaste konflikt, enbart överträffad av andra världskriget. <br/><br/>Hundra år har gått sedan denna tragedi. I Finland skapade kriget ett trauma som är kännbart än i dag. Samtidigt är det så gott som bortglömt i Sverige, trots att hundratals frivilliga svenskar reste över Östersjön för att slåss, och trots att hela den samtida svenska debatten kom att kretsa kring detta krig - ett krig som dessutom nästan fick en svensk regering att falla. <br/><br/>Med hjälp av ögonvittnesberättelser och arkiv skildras här inte bara hur detta krig kom att forma Nordens historia utan också hur åtskilliga av de svenska befäl som tjänstgjorde på den vita sidan sedermera kom att hamna på ledande positioner i Sverige, där de kunde påverka säkerhetspolitiken under andra världskriget och kalla kriget. <br/><br/><strong>Tobias Berglund</strong> är forskare i modern politisk historia vid Uppsala universitet. Han har tidigare varit verksam vid bland annat University of California i Berkeley. <br/><br/><strong>Niclas Sennerteg</strong> är författare och journalist och har skrivit flera uppmärksammade historiska böcker, senast <em>Hakkorset och halvmånen - nazister i Mellanöstern</em>. Tillsammans har de tidigare skrivit <em>Svenska koncentrationsläger i Tredje rikets skugga</em>.<br/><br/> <blockquote> <br/><br/>Niclas Sennerteg och Tobias Berglund vill ge oss den stora bilden, berätta och klargöra orsakerna bakom finska inbördeskriget, redovisa mekanismerna bakom den olyckliga upptrappningen som ledde till det extremt blodiga och brutala krig som i stort sett kom att utspela sig på vår bakgård &ndash; de blir som allra bäst när de söker sig ner på mikronivå, läser brev, dagböcker, redovisar vittnesmål från svenskar på plats, frivilliga, korrespondenter, journalister. <br/><br/><em>Johan Croneman, Dagens Nyheter</em> <br/><br/>vill råda bot på den förbryllande okunskapen om vårt grannland &hellip; Kriget sätts också in i en internationell kontext; i en värld av sönderfallande imperier växer två rörelser fram. En nationsbyggande, ett land och dess folk oavsett klass, den andra socialistisk för ett jämlikt samhälle oavsett nation &hellip; Stridernas själva förlopp skildras detaljerat och ögonvittnen till både röd och vit terror får kriget att på många vis påminna om nutida inbördeskrig; arm&eacute;er av amatörer med hatet till en demoniserad motståndare som drivkraft &hellip; Berglund och Sennerteg bemödar sig om en opartisk och nyanserad hållning, öser ur såväl äldre som nyare källor. De problematiserar den hyllande mytbildning runt de vitas ledare Mannerheim som ensidigt framhåller den röda terrorn men förnekar den vita. Och redovisar det nya - länge kontroversiella - ifrågasättandet av den historiesynen. Men den mänskliga tragedin överskuggar till slut allt. <br/><br/><em>Maria Edström, Expressen</em> <br/><br/>Välskrivet, väldokumenterat och väldisponerat ... Den främsta behållningen av Tobias Berglunds och Niclas Sennertegs bok är den detaljerade beskrivningen av hur våldet långsamt eskalerar under 1917, för att till slut förgifta hela samhället. Sakta men säkert blir situationen allt mer explosiv och hatisk. Politiska motståndare förvandlas till omänskliga fiender, till djur som ska slaktas. Det påminner om utvecklingen i Rwanda och Bosnien under senare delen av nittonhundratalet. Tobias Berglunds och Niclas Sennertegs bok blir därför en skrämmande påminnelse om hur lätt våld föder nytt våld, och om hur svårt våldet är att stoppa när det väl släppts loss. <br/><br/><em>Mattias Hagberg, Göteborgs-Posten</em> <br/><br/>Berglund &amp; Sennerteg har skrivit en bok som kronologiskt skildrar hela inbördeskriget och vars syfte är att 'förklara finska inbördeskrigets orsaker, förlopp och konsekvenser', vilket för mig också är en ambition som man på ett utmärkt sätt lyckas med. <br/><br/><em>Björn Sandmark, Dala-Demokraten</em> <br/><br/>Det är en grundlig genomgång av krigets bakgrund, förlopp och efterspel. Här skildras också den svenska hållningen under kriget och de svenska frivilliga som deltog. Författarna ger en briljant och delvis skakande skildring av ämnet, sådant det framstår i dagens forskningsläge. De bidrar själva med ny forskning i arkiv och tidens svenska och finska tidningar. <br/><br/><em>Josef Ryd&eacute;n, Jönköpings-Posten</em> <br/><br/><span style="font-size: 1.125rem;">Sätter in inbördeskriget i sitt sammanhang och ger oss detaljer ... Det är tre fotografier på sidan 334 i Berglund och Sennertegs bok om finska inbördeskriget som gör allt faktamaterial mänskligt begripligt.</span> <br/><br/><em>Dag Sandahl, Nyheterna Östra Småland</em> <br/><br/>en mycket god översikt av det finska inbördeskriget 1918. De placerar på ett utmärkt sätt inbördeskriget i sitt historiska sammanhang med utgångspunkt i det första världskriget och med bakgrund i den ryska revolutionen ... Boken är lättläst för en bred historiskt intresserad allmänhet och bidrar till att levandegöra Finlands historia för en svensk läsekrets. <br/><br/><em>BTJ</em> <br/><br/>... för den historielöse som vill ändra på sin ignorans. Men boken kan också tjäna som en slags framtidsbild av hur det kan bli igen. Ty ute i världen är det fler som dör en våldsam död inom sitt lands gränser än som dör i konflikter mellan länder. <br/><br/><em>Stig-Björn Ljunggren, Piteå-Tidningen</em> <br/><br/>För den som vill få en introduktion till det knappa halvår då den nyfödda republiken Finland för 100 år sedan höll på att slitas i stycken har Tobias Berglund och Niclas Sennerteg skrivit en kunnig och välskriven vägledning. <br/><br/><em>Lars Ericson Wolke, professor i historia vid Försvarshögskolan,<a href="http://www.clio.se/klubb/artikel/9326">i Clio</a></em> </blockquote>