Svenska

Den som läser om svensk konstmusik stöter snabbt på Lennart Hedwalls skrifter. Under sin långa bana som musikforskare och skribent har han skrivit en rad av standardverken. Ord om musik innehåller 20 av Hedwalls främsta artiklar från 6 årtionden samt en nyskriven text där han blickar tillbaka på sin bana. Alla hans huvudsakliga intresseområden finns med: den svenska musikens historia från det sena 1700-talet och framåt, frågorna om interpretation och den moderna musikens estetik.

I "Mitt liv med Freestyle, Style och Christer Sandelin" berättar Tommy Ekman för första gången ocensurerat historien om den blyga killen från Östberga, som tillsammans med Christer Sandelin skapade ett av Sveriges största och mest ikoniska popband. <br/><br/>Med hits som Vill ha dej , Fantasi och Dover Calais skulle de komma att tonsätta flera generationer svenskars ungdom. 

Heavy metal märks. Och man måste lyssna på hög volym! Det menar Hartmut Rosa, tysk sociolog och hårdnackat metal-fan, som med sina teorier kring social acceleration och resonans etablerat sig som en av samtidens viktigaste tänkare. <br/><br/>Heavy metal har för länge sedan blivit medelålders, men står fortfarande stadigt i den annars så konjunkturkänsliga musikindustrin. Fansen är många och lojala. De läser smala tidskrifter, lyssnar fortfarande på hela album, köper mängder med skivor och är flitiga konsertbesökare. Många metal-fans hävdar dessutom att musiken räddat deras liv! Hur kommer det sig att denna musik kan betyda så mycket för vissa, när den av utomstående ofta uppfattas som klichéartat oljud? <br/><br/>I <i>Monstervrål och änglasång</i> använder Hartmut Rosa sin egen erfarenhet som passionerad hårdrockare. Hans livs soundtrack blir utgångspunkt när han redogör för genrens historia, hur låtarna är uppbyggda och vad som utmärker metal-kulturen bland alla änglar och demoner. Han hämtar exempel från såväl romantiken och nyare forskning som personliga berättelser om gåshudsupplevelser. Här presenteras musik inte bara heavy metal som en möjlig väg in i djup resonans och som existentiell motkraft i en alltmer stum omvärld.<br/><br/>Recensioner av den tyska utgåvan: "För metal-fans är denna bok absolut obligatorisk läsning. Inte bara för att kunna svara mer uttömmande och kompetent nästa gång frågan 'Varför lyssnar du ens på det?' dyker upp, utan också för att bättre kunna förstå sig själv och sin omgivning." <i>metal.de</i> <br/><br/>Rosa är själv tveksam till att kalla boken vetenskaplig. Men om den inte är det, hur kommer det sig att den kan bli så upplysande, inte bara om heavy metal för någon som inte kan särskilt mycket om genren, utan också om just denna samtidserfarenhet? Rosa lyckas mycket väl att belysa denna erfarenhet både existentiellt och intellektuellt just genom sin personliga historia. Ola Sigurdson, <i>Sociologisk Forskning</i><br/><br/><i></i>Mer om författaren: Hartmut Rosa, född 1965 i Lörrach, är sedan 2005 professor i allmän och teoretisk sociologi vid Friedrich Schiller-universitetet i Jena och sedan 2013 föreståndare för Max Weber Centre vid universitetet i Erfurt. Hans böcker om det moderna samhällets tidsnöd (<i>Beschleunigung</i>, 2005) och de upplevelser av alienation och förhoppningar om resonans som den innebär för människor (<i>Resonanz</i>, 2016) har fått uppmärksamhet i hela världen. 2023 erhöll Rosa det välrenommerade Gottfried Wilhelm Leibniz-priset. Han är ända sedan ungdomen ett stort heavy metal-fan och spelar keyboard i hobbyband. På svenska finns Rosas böcker <i>Acceleration, modernitet och identitet tre essäer</i> (2014) och <i>Det vi inte kan råda över om vårt förhållande till världen</i> (2020), båda utgivna av Bokförlaget Daidalos. 

<b>Ny samling av Sveriges främsta popkritiker</b> <br/><br/>Vad betyder ordet pop? Efter ett decennium byggt på minsta gemensamma nämnarens kultur är Andres Lokkos svar detsamma som det varit i fem årtionden: Allt.<br/>I en tid där störst automatiskt är synonymt med bäst, intressantast och viktigast väljer Andres Lokko en annan avfart. Under ytan gror andra alternativ: Nya orkestrar, nya subkulturer och nya fanzines. Författaren ställer sig i opposition, smooth som en Luther Vandross-ballad, mot nykonservatism och idén om att popmusik är en konstform att växa ifrån.<br/><i>Andres Lokko 2020-2024</i> innehåller ett rikt urval texter från de senaste fem åren, där landets mest inflytelserika musikkritiker - nu i Ryuichi Sakamoto-färgad mittbena - sträcker sig bort från streamingtjänsternas algoritmer. <br/><br/>ANDRES LOKKO [f. 1967] är kritiker, journalist och dramatiker. I över trettiofem år har han skrivit om kultur, i synnerhet om popmusik. I dag verkar han bland annat som krönikör för <i>Svenska Dagbladet</i>. Han är bosatt i Bandhagen, strax söder om Stockholm. <i>Andres Lokko 2020-2024</i> är den fjärde volymen samlade texter av Andres Lokko som utkommer på Modernista.