Svenska

I Mest kränkt vinner undersöker reportern Lars Åberg den upplevelse av kränkthet, som allt fler människor tycks ge uttryck för idag.<br/><br/>»Alla är kränkta, alla kan bli kränkta. Möjligheterna att känna sig kränkt tycks vara fler än möjligheterna att känna sig lycklig. Allt förändras så snabbt, många är bittra. Detta är en bok om vilsenhet, men också om saknad. Om att känna sig missnöjd och förorättad, och om hur den känslan kan utnyttjas för att vinna fördelar. Om hur kränktheten ersatt tilliten och tagit sig in i våra liv och i alla vrår i samhället. I Mest kränkt vinner stöter jag på de kränkta lite över allt, i öknar och regnskogar, i kulturen, politi­ken och religionen, och i min egen släkt. Den verkliga radikalismen finner man numera i besvikelsen. Den stora kränkningen ligger i känslan av förlust. Det är detta saknaden ytterst handlar om: att inte tappa bort sådant man minns.« LARS ÅBERG<br/><br/>Lars Åberg är journalist och författare. Han har tidigare utgivit över 20 böcker. Bland annat de tre uppmärksammade och hyllade böckerna om hur migrationen har förändrat Sverige, Framtidsstaden (2017), Landet där vad som helst kan hända (2018) och All Inclusive (2019). <br/><br/>Om Framtids­staden (2017):<br/><br/>»En av de viktigaste böckerna som jag har läst på mycket länge.« Widar Andersson <br/><br/>»... angelägen ­läsning för var och en som vill förstå sig på ­Sveriges tredje största stad.« Heidi Avellan <br/><br/>»Åberg kallar en spade en spade ... Framför allt beskriver han inte problem som utmaningar. Det känns på något sätt ­journalis­tiskt.« Johannes Nesser <br/><br/>Om Landet där vad som helst kan hända (2018):<br/><br/>»Sylvass kritik mot felen i svensk integrationspolitik. Åberg går på djupet ... vilken journalist och skribent!« Sakine Madon <br/><br/>»När jag läser Lars Åbergs bok frammanas i mitt inre  två andra böcker. Den ena är Evelyn Waughs En för­­lo­rad värld, den andra George Orwells Vägen till Wi­gan Pier [det är] en sökande bok. Det gör den inte mindre läsvärd ... ett mikrodestillat från och på ett Sverige som söker sig självt.« Jens Stilhoff Sörensen <br/><br/>Om All Inclusive (2019):<br/><br/>»Lars Åberg är utrustad med det mod som skiljer intressanta skriben­ter från mindre intressanta. Han skriver med den auktoritet som erfarenheten ger Han är och förblir en outsider, en murvel, the lonely rider som inte  får plats på litteraturbåten: han skulle ju kunna förstöra stämning­en.« Anders Sundelin <br/><br/>»[Åberg] borde få Stora Journalistpriset för sin ny­an­­se­rade och 20-åriga granskning av den största socia­la för­ändring som Sverige genomgått sedan Amerikaemi­gra­­tio­nen.« Mats Edman <br/><br/>»[Lars Åberg] borde ha prenumererat på Stora Journalist­priset de senaste åren ... Ett scoop är en sak, men att ges­talta de stora skeendena är större och viktigare än all dags­sländejournalistik.« Per Brinkemo <br/><br/>»Lars Åbergs trilogi är ett berömvärt pionjärarbete. Allt för många har låtit misstagen i integrationspolitiken fort­gå och blundat för problemen. Det har Lars Åberg rättat till.« Bengt Albons

Under de senaste femtio åren har kvinnors makt i ­Sverige stärkts på ett dramatiskt sätt. Från att tidigare ha varit det generellt underordnade könet har kvinnor idag rentav en ­ledande ställning på många centrala områden. Viktiga yrken och samhälls­institutioner som tidigare dominerats av män domineras idag av kvinnor.<br/><br/>I Den mjuka staten undersöker Erik J. Olsson och Catharina Grönqvist Olsson, utifrån aktuell forskning från flera vetenskapliga fält, vad denna omvälvande demografiska utveckling innebär och vad den fått för konsekvenser. De behand­lar även vad som kan komma att ske om maktbalansen mel­lan könen fortsätter att förskjutas i den riktning den gör för närvarande.<br/><br/>Sammantaget ger boken en unik belysning av ett nytt och angeläget men sällan diskuterat samhälls­fenomen: den ­ökande feminiseringen av stat och samhälle. Särskild ­beto­ning ligger på skolan och andra delar av den offentliga ­sektorn.<br/><br/>Författarna driver tesen att kvinnors ökade inflytande inte bara har fått odelat positiva effekter, utan även är en viktig faktor bakom att Sverige idag kan kategoriseras som en mjuk stat. Termen myntades av ­nationalekonomen ­Gunnar Myrdal för att beskriva stater som på grund av ­bristande lagstiftning eller regelefterlevnad lider av social oordning.<br/><br/>OM FÖRFATTARNA<br/>Erik J. Olsson är professor i teoretisk filosofi vid Lunds universitet. Hans senare forskning är tvärvetenskaplig och behandlar bl.a. jämställdhet och offentlig styrning. Han har publicerat ett tiotal fackfilosofiska böcker samt många tidskrifts­artik­lar. Erik J. Olsson är ordförande i Academic Rights Watch som värnar den akademiska friheten. Catharina Grönqvist Olsson har mång­årig erfarenhet av att arbeta inom offentlig sektor med inriktning på arti­ficiell intelligens, digitalisering och arkiv- och informa­tionshantering. Hon är utbildad arkivarie och legi­timerad sjuk­sköterska med undervisningsuppdrag på Lunds univer­sitet.<br/><br/>FÖRFATTARNA OM BOKEN<br/>Det svenska samhället har sedan 1960-talet blivit allt mjukare och snäl­lare; vi har gått från att vara vänliga men bestämda (kind) till att vara snälla och undfal­lande (nice).<br/><br/>Den nya mjukheten tar sig även uttryck i plattare, mindre hierarkiska organisationer. Medan kraven på prestation har minskat har kraven på att omfatta de värderingar som anses goda ökat. Tre typfall är: polisens defensiva strategi vid upplopp och kravaller; den mer toleranta synen på offentliganställda som begår fel i tjänsten; skolans mjukare hållning där prestationskraven på eleverna är lägre och otydligare och där lärarna inte har samma auktoritet som tidigare.<br/><br/>Att samhället och staten blivit mjukare och snällare är det få som förnekar. Frågan är vad det beror på och huruvida det alltid är önskvärt.<br/><br/>Enligt den moraliska kompasshypotesen är orsaken att mjuka värderingar är objektivt riktiga och att vi har blivit bättre på att inse detta. Hypotesen är emellertid svår att upprätthålla i ljuset av de problematiska konsekvenserna av samhällets mjukhet men även på grund av filosofiska och kunskapsteoretiska svårigheter.<br/><br/>Enligt den könsdemografiska hypotesen är ­orsaken till det mjukare samhället en demografisk förändring som lett till stor kvinnlig majo­ritet i skolan och på andra samhällsområden i kombination med psykologiska könsskillnader, där kvinnor utmärker sig genom ett mjukare förhållningssätt.<br/><br/>I vår bok argumenterar vi för att samhället behöver ta den könsdemografiska hypotesen på allvar.<br/><br/><br/><br/>SAGT OM BOKEN <br/><br/>»Det här är en bok som kommer att få många att grunna över de livsval som gjorts och varför livet egentligen blev som det blev.« Gunilla Kindstrand i Svenska Dagbladet <br/><br/>» intressanta perspektiv och frågeställningar och många av de frågor som diskuteras, såsom problem med måluppfyllelse inom skolan, är väl värda att reflektera kring. Detta oavsett om läsaren håller med om grundtesen eller inte. Helhetsbetyg: 4 av 5.« Elin Forsgren i BTJ <br/><br/>»... en alternativ historia om föregångslandet Sverige, berättad i 13 kapitel med fotnoter, litteraturförteckning och mycket statistik. Det är ett imponerande pionjärarbete. Det vore en gåva om Den mjuka staten kunde ges ut på danska så att fler kunde läsa den innan den danska välfärdsstaten utsätts för samma förstörelse inifrån.« Mikael Jalving i Kontrast (Danmark) <br/><br/>» bokens stora problem är inte vetenskapligt utan moraliskt: Författarna nyttjar vilseledande metoder för att dra slutsatser som misstänkliggör kvinnor som grupp. Det kan bara betraktas som en del av en målmedveten kamp mot deras plats och inflytande i samhället. Kvinnorna ska kuvas.« Jesper Ahlin Marceta i Göteborgs-Posten <br/><br/>»Den mjuka staten handlar alltså om den ökande feminiseringen i skola och offentlig sektor. Svenska kyrkan platsar väl in, men det skriver inte författarna mycket om. Jag fattar i alla fall! Konsekvensen fattar jag också: Ett samhälle som inte håller samman, men väl riskerar att falla samman.« Dag Sandahl <br/><br/>»Ett fantastiskt arbete, long overdue. Detta borde verkligen kunna bli ett tändande spån för en debatt som Sverige borde haft sedan decennier, men som vi nogsamt undvikit.« Guy Madison, professor i psykologi, Umeå universitet <br/><br/>»Ett utmärkt arbete, en viktig bok, kanske en av de viktigaste för att förstå den samtid vi lever i.« Klaus Solberg Söilen, professor i företagsekonomi, Högskolan i Halmstad

<b>Andrev Waldens bästa texter.</b><br/><br/>Andrev Walden tilldelades Augustpriset 2023 för sin romandebut <i>Jävla karlar</i> men hans säregna språk är äldre än så. Som krönikör och essäist har han nominerats till Stora Journalistpriset för sin stilistik och sina oväntade perspektiv på det mänskliga tillståndet. Här samlar han sina bästa texter från Dagens Nyheter åren 2019-2023 i en volym som rymmer allt från den dova klangen av en tiokrona i dammsugaren till den förbjudna drömmen om att hitta ett lik. Och en ovanligt arg gubbe.<br/><br/>ANDREV WALDEN är journalist och illustratör, och arbetar idag som skribent på Dagens Nyheter och driver podden Helvetet med Parisa Amiri. 2018 släpptes hans bokdebut, krönikesamlingen <i>Ditt lilla mörker i ljuset</i>.<br/><br/><i>"Andrev Walden är en unik röst i den svenska litteraturen."</i> DN <br/><br/><i>"Andrev Walden är en briljant stilist, som behandlar valfritt ämne med essäistens skärpa parat med den drivne kåsörens sinne för oväntade vändningar."</i> Jönköpings-Posten <br/><br/><i>"Det är spänstigt och vitalt, och välskrivet, briljant helt enkelt." </i>BTJ

I <i>Konservatismer. En antologi om den politiska konservatismens nyanser</i> samlar redaktörerna Tony Gunnarsson och Hugo Fiévet över tjugo svenska författare ur olika fack som i sina essäer tolkar konservatismens olika gestaltningar. <br/><br/>Konservatismen utgörs, likt de flesta politiska rörelser, av en mängd olika tankeriktningar vilka inte sällan tycks stå i kontrast till varandra. Ändå finns i bakgrunden en gemensam grunduppfattning om världen. <br/><br/>I de olika essäerna avhandlas såväl konservatismens historia som dess politiska riktningar, och andra aspekter av samhällslivet där konservatismen gör tydliga avtryck, jämte den konservativa rörelsens olika facetteringar i världen i övrigt. Här berörs bland annat kulturkonservatism, liberalkonservatism, socialkonservatism, religiös konservatism, kalla krigets konservativa rörelse och radikalkonservatism men såklart också många andra aspekter. <br/><br/>Tony Gunnarsson (red.) är statsvetare och skribent &amp; Hugo Fiévet (red.) är historiker och skribent.

I Hybris försöker den säkerhets­poli­tiske forskaren Ola Tunander reda ut och besvara några av de mest centrala frågorna om kriget i Ukraina:<br/><br/>Varför startade kriget?<br/><br/>Vad handlar det om?<br/><br/>Vad säger folkrätten?<br/><br/>Hur kommer kriget att sluta? <br/><br/>Andra aspekter av kriget han tar upp är bland annat händelserna på Majdan i Kiev 2014, socialdemokratins säkerhetspolitiska kursomläggning, sprängningen av Nord Stream och massmedias roll som maktpolitiskt instrument.<br/><br/><br/><br/>Ola Tunander är research professor emeri­tus vid PRIO (Peace Research Institute Oslo) i Norge, där han under flera år ledde programmet för utrikes- och säkerhetspolitik. Han har forskat och skrivit om säkerhetspolititiska frågor ­­­sedan 1980-­talet. År 1989 disputerade han på en avhandling om USA:s maritima stra­tegi i norra Europa. Hans böcker har ­använts  på militärhögskolor i Sverige och USA. Författa­rens senast utgivna ­böcker är Navigationsexperten: Hur Sverige lät sig bedras av U 137 (2021), Det svenska ubåtskriget (2019) och Libyenkrigen: Bru­ken av retorikk och bedrag for å ødelegge en stat (2018). Han har även publicerat många artiklar i internatio­nella facktidskrifter. <br/><br/><br/><br/>OLA TUNANDER:<br/>»Vad som har förbryllat mig som säkerhets­politisk forskare är att allt det vi lärt oss de senaste 50 åren nu är glömt. Vad som förr var en självklarhet för varje forskare var att förstå hur motparten, "den andra" eller fien­den, ­tänker. Men idag beskrivs den som för­söker göra det som en "Putinversteher" en tysk benämning för någon som "förstår Putin".<br/><br/>Dagens generation har till synes inte haft något behov av att förstå motparten. Och det gäller inte bara forskare utan också flertalet politiker och jour­nalister i väst. De agerar som om de representerar sanningen och är moraliskt överlägsna. De blandar samman världen med väst­världen.  Denna hybris har varit utmärkande för dem som stått i spetsen för USA:s eller västvärldens krig sedan 1990-talet. Den har ­varit osmaklig. Länder som Irak och Libyen blev lagda i ruiner, men det var trots allt möjligt att besegra dem på slagfältet. <br/><br/>När det gäller försöket att besegra Ryssland i Ukraina är dock detta inte möjligt, dels därför att Ryss­land har en betydande militär kapacitet inklusive kärnvapen, dels därför att man, på samma vis som under andra världskriget, uppfattar kriget som "existentiellt".«

I<em>Omvärldskunskap &ndash; grundläggande NO och SO på lätt svenska</em> ges ämneskunskaper inom biologi, geografi, historia, religion och samhällskunskap till elever som har knäckt läskoden. Eleverna utvecklar sin svenska och får samtidigt grundläggande ämneskunskaper i NO- och SO-ämnena. Boken tar upp områdena kroppen, världen, Sverige, naturen, skolan, politik, historia och religion. <br/><br/>Målsättningen är att eleverna ska få hjälp att sätta svenska ord på den kunskap de redan har, samtidigt som de lär sig mer inom ämnet. De ska också få stöd via modersmålet samt lära sig strategier för hur man kan använda modersmålet i inlärningen. Genom arbetet får eleven också läsförståelsestrategier. Det handlar om att hitta nyckelorden, lära sig sammanfatta, återberätta och aktivt ställa frågor tills man förstår. Eleven bygger också upp förmågan att göra antaganden om vad som kommer härnäst i texten med hjälp av rubriker och bilder. <h3>Innehållsrik lärarhandledning</h3> <br/><br/>Den webbaserade lärarhandledningen innehåller lärarinstruktioner, ljudfiler och ett stort antal kopieringsunderlag. Licensen gäller för en lärare i 12 månader.

När en våldsvåg sveper över Sverige får polis och åklagare navigera efter en helt ny brottskarta. Gängens mordräder och bombdåd planeras nu från utlandet och läggs ut på barnsoldater. Ett mordkommando leds av gängpro?len "Louise Gucci", som driver på ?era barn att åka och skjuta med automatvapen. Gängens och barnens vardag ?yter samman med mobiltelefonerna som länk. Chattarna har nu en ny natur: från stängda i gängens kärna till gruppslingor där brutalitet och underhållning glider in i varandra.<br/><br/><br/><br/>I denna inifrånskildring berättar åklagaren Lisa dos Santos om ett samhälle som reagerat för sent och förväntar sig att någon annan ska lösa problemen, och förtvivlan när en 13-åring avrättas som ett led i Sveriges största nätverkskon?ikt.<br/><br/><br/><br/>Lisa dos Santos nominerades till Augustpriset 2023 i den facklitterära klassen och 2024 tilldelades hon förlaget Natur & Kulturs debattbokspris för sin bok "Älskade bror".