Svenska

Det här är ett läromedel framtaget för naturbruksutbildningen på gymnasienivå med syfte att introducera djurhållning för olika ändamål; kött, ägg, mjölk och ull. I fokus är lantbrukets djur, deras biologi, historia och domesticering, beteende och behov, samt samspelet mellan djur och människa. Det är också tänkt att hjälpa elever att utifrån ett vetenskapligt synsätt förhålla sig till etiska frågor så som import, orättvis konkurrens, avel, slakt och hållbarhetsfrågor. I boken introduceras även svensk djurskyddslagstiftning då yrkesområdet ställer krav på kunskaper och navigationsförmåga i olika regelverk.<br/><br/> Djur i naturbruket har en tillhörande lärarhandledning med ISBN 978-91-531-1003-3.

Det här är ett läromedel till naturbruksutbildningen på gymnasiet som omfattar delar av det centrala innehållet i kurser som naturbruk, Djuren i naturbruket, Djurhållning 1 och 2, samt Lantbruksdjur 1 och 2.<br/><br/> Här kan du läsa om nötkreaturets biologi och ursprung, från uroxen fram till de specialiserade kött-raser och högproducerande mjölkkor vi har idag. Du får lära dig om den praktiska djurhållningen, utfodring, stalldesign och vanliga sjukdomar, men också om kors etologi, känslor, personlighet, kognition och relationer.<br/><br/> I den här boken finns också information om ständigt samhällsaktuella frågor så som beteslagstiftningen, antibiotikaresistens och nötkreaturets påverkan på växthuseffekten. Ett kapitel om djurväl-färd och etik ger underlag för vidare diskussioner i klassrummet.<br/><br/> Till skillnad från många andra läromedel på gymnasienivå är all information vetenskapligt baserad och i texten hänvisas tydligt till relevant forskning som ger möjlighet till såväl faktagranskning som fördjupning.

Boken ges ut i samband med Riksskogs­taxeringens 100-års jubileum 2023 och behandlar inledningsvis taxeringens förhistoria, tillkomst och utveckling. Utifrån insamlade data beskrivs därefter den svenska skogens tillstånd och förändring under ett sekel samt hur data samlas in, bearbetas och redovisas. Därefter beskriver några forskare hur taxeringens data använts inom olika discipliner. Insamlade data används även av myndigheter, organisationer och näringsliv i sitt interna arbete, vilket beskrivs av företrädare i några kapitel. Att sia om skogen och dess användning i framtiden är svårt, men i ett avslutande kapitel beskrivs vilken trolig framtid taxeringen står inför och hur den kan mötas för att även i fortsättningen bistå med svar till stöd för samhällets ambitioner att bedriva ett hållbart skogsbruk.<br/><br/><br/><br/>Medverkar gör Jon Andersson, Svante Claesson, Jonas Dahlgren, Björn Elfving, Andreas Eriksson, Lena Gustafsson, Peter Holmgren, Björn Hägglund, Ola Inghe, Jonas Jacobsson, Jimmy Jönsson, Malin Kanth, Lars Kardell, Göran Kempe, Emma Kritzberg, Mattias Lundblad, Anders Lundström, Johanna Lundström, Annika Moss­ing, Mona Naeslund, Pekka Niemelä, Mats Nilsson, Håkan Olsson, Hans Petersson, Malin Sahlin, Mats Sandewall, Erik Sollander, Göran Ståhl, Tomas Thuresson, Erik Valinger, Mats Walheim, Sören Wulff, Hans Åkesson, Karin Öhman, Lars Östlund samt Jonas Fridman och Kjell Danell som är bokens huvudredaktörer. 

Bina är människans bästa vänner. Flitigt pollinerar de våra odlingar och trädgårdar och utför ett livsnödvändigt arbete som vi inte klarar oss utan. Men bina får det allt svårare i den värld de delar med oss. Vad kan vi göra?<br/><br/>Vi kan bjuda in dem till våra trädgårdar! Det finns många biarter och alla är det ute efter nektar som vi kan ge dem genom att odla rätt sorts blommor. Eller varför inte ta steget och bli biodlare och skaffa några kupor? Då gör du din trädgård, ja, hela omgivningen en tjänst. Som belöning ramas året in av trevliga bisysslor och varje år kan du skörda kilovis med honung att ha till matlagning, te, bakning och kanske någon salva.<br/><br/>I Bisyssla skriver Joachim Petterson om hur man tar hand om bin, om biodlaråret och de sociala binas liv i kuporna. För sju år sedan ställde han upp sina första kupor i sin alldeles vanliga villaträdgård i en förort till Stockholm. Då var han nybörjare med ett stort intresse för bin, väckt av en stark familjetradition att hålla bin i trädgården. Idag är han en erfaren biodlare som vet vad man behöver för att starta ett bisamhälle och hur man får bina att trivas.

Under de senaste åren har biodlare på flera kontinenter lidit svåra förluster, åtskilliga bisamhällen har gått under. Om man systematiskt undersöker orsakerna kan man med rätta fråga sig om dagens biodlingsmetoder har med det hela att göra? Kan den moderna biodlingens olika aspekter: kupornas utseende, ramar, vaxmellanväggar, regelbundna inspektioner, artificiell drottninguppfödning, drönarutskärning, drottninggaller, artificiell fodring, medicinering, vandringsbiodling, överetablering etc., medföra en minskning av binas vitalitet?<br/> Den här boken undersöker dessa metoder med hjälp av grundläggande forskning om binas biologi och modern apicultur, för att försöka hitta sätt att sköta bin som mer utgår från binas villkor. Den analyserar också grundläggande förhållningssätt för de val som ligger bakom olika sätt att sköta bisamhällen.<br/> Bisamhällets vaxkakor anses numera vara mycket mer än bara superorganismens skelett. Exempel ges där naturliga vaxkakor är utgångspunkten för biodling som mer respekterar honungsbinas natur genom att tillåta dem uttrycka sina artspecifika egenskaper.<br/> Bland de kupor som baserar sig på naturlika vaxkakor, presenterar författaren Èmile Warrés vertikala topplist kupa som ett praktiskt och ekonomiskt alternativ till ramkupor. Boken innehåller även konstruktionsritningar och moderna bivänliga tips på hur de kan skötas.<br/> Boken har medfört ett genombrott för Warré kupornas stora utbredning i de engelskspråkiga delarna av världen.

Kon har alltid haft en viktig mytologisk betydelse. I Norden precis som i många andra äldre civilisationer har det funnits gott om heliga kor och tjurar. Kon har varit människans följeslagare under 11000 år och spelat en avgörande roll för att bygga samhällen och kulturer. Idag har många kor förvandlats till hårt jobbande industriarbetare. Magin är borta. Kon framställs ofta som ett av planetens största hot men är snarare ett offer för kommersialiseringen av vår mat. <br/><br/>Detta förut så älskade djur har förvandlats till en enda sak: så billig mat som möjligt. I dagens klimatdebatt tas sällan hänsyn till kons fantastiska mångsidighet och hennes viktiga bidrag till ett uthålligt livsmedelssystem. Idisslarnas trumfkort, att kunna omvandla grödor som vi människor inte kan äta till näringsrika livsmedel, ses som en belastning i form av metanutsläpp och stor markanvändning. <i>Kornas planet</i> är en bok som på djupet beskriver vad kon har betytt för mänskligheten. <br/><br/>Författarna Gunnar Rundgren och Ann-Helen Meyer von Bremen menar att kon är en viktig kompanjon för att bygga en mer hållbar värld, men då måste hennes mångsidighet tas tillvara. I boken blandar författarna sina egna erfarenheter som nyblivna koägare med historia och vetenskapliga rön. Resultatet är en kärleksförklaring till kon, men också en svidande kritik av det kapitalistiska matsystem som förvandlar korna till planetskadande produktionsmaskiner. <br/><br/>Ann-Helen Meyer von Bremen är journalist och författare. Gunnar Rundgren är lantbrukskonsult, författare och skribent. Båda skriver om lantbruk, mat och miljö och är även flitigt anlitade föredragshållare. Tillsammans driver de också ett litet lantbruk, Sunnansjö Gård, med grönsaksodling och några kor.<br/><br/>"Imponerande bred, vilket gör läsningen mycket lärorik och spännande. Boken är skarp och tankeväckande." <br/>BTJ

En engagerad och faktafylld skildring av den svenska grisens kulturhistoria. Här sätts detta mångfasetterade djur in i ett större sammanhang. Och grisen och människan har en lång gemensam berättelse att erbjuda, inte bara djurets kotletter eller dess föga smickrande användning i språket. "En bok om ett av de intelligentaste djuren borde få inledas av djuret självt", skriver Martin Ragnar. Nu är icke detta möjligt, men däremot möter vi grisen i hundratals foton och illustrationer, där den plirande tittar betraktaren i ögonen eller med berättigad misstänksamhet skyggar med blicken, där den leker och bökar, umgås eller bara vegeterar. Ragnar skriver om härstamning och egenskaper, om grisens plats i religionen, om dess renlighet och nyttighet som markberedare, som jaktgris, tryffelsvin och sällskapsdjur. Grisen har likaså varit offerdjur, är både tamsvin och vildsvin, ollonsvin och skogssvin. Här möter lantraser och förädlade grisar, men samtidigt mänsklig grymhet och grishat. Naturligtvis avhandlas även grisen som köttdjur och leverantör av skinka och korvar till människans middagsbord. Därför skriver Ragnar också om slakt och köttprodukter av gris i kyldiskar och olika matvaror. Inte minst möter läsaren den svenska »urgrisen«, återuppstånden som Linderödssvinet på många ställen i denna insiktsfulla lovsång. Två välkända »gris- och matprofiler« har skrivit varsitt företal till boken uppfödaren Rolf-Axel Nordström och mästerkocken Paul Svensson. Martin Ragnar är författare, forskare och både humanist och naturvetare/tekniker med en rad böcker på den digra meritlistan. Hans två senaste matböcker är "Svensk ostkultur" och "Regional matkultur". Martin Ragnar är också ideellt engagerad i olika föreningar med mat på agendan.