Svenska

Hur rustar man sig som vårdpersonal för att hantera starka känslor och människor som är i sorg, kris eller har en obotlig sjukdom? Vad är viktigt att tänka på inför och under ett sådant möte? <br/><br/>Denna antologi vänder sig till den som arbetar inom vård och omsorg men också till volontärer och närstående som i sin vardag möter människor i kris och sorg och i samband med obotlig sjukdom. Det är en bok som sätter fokus på det existentiella i mötet, en dimension där det finns en kunskapslucka och där det finns en rädsla för samtal som inte rör det rent medicinska eller konkreta.  <br/><br/>Hur vi möter människor som hamnat i en krissituation? Vad behöver vi, som personal/volontärer, för att kunna och orka vara kvar i det svåra? Och hur gör vi för att inte drabbas av compassion fatigue?   <br/><br/>Medverkande skribenter har olika professioner såsom psykoterapeuter, läkare och övrig vårdpersonal. Anna Kågström som är redaktör för boken är också redaktör för tidskriften Palliativ vård. <br/><br/>Några av kapitlen i boken:  <br/><br/>Att möta patient och närstående vid obotlig sjukdom  <br/><br/>Att förmedla hopp  <br/><br/>Att möta barn som har förlorat ett syskon <br/><br/>Att möta närstående som har förlorat någon i suicid  <br/><br/>Att reflektera kring död, sorg och krishantering i personalgruppen

Antibiotika har under de senaste 100 åren räddat livet på hundratals miljoner människor och tillhör tillsammans med vacciner några av medicinens största landvinningar. En stor del av den välfärd vi har idag bygger på antibiotika. Människor (i alla fall i västvärlden) behöver inte dö eller vara långvarigt sjuka av simpla infektioner och kan också med hjälp av antibiotika genomgå avancerad sjukvård som cancerbehandlingar och transplantationer. <br/><br/>Tyvärr är vi mycket nära den post-antibiotiska eran där antibiotikaresistens snabbt sprids mellan bakterier och nya alternativ till antibiotika plågsamt sakta utvecklas. Den kan sägas vara en tyst pandemi där vi sakta men säkert tappar de möjligheter vi haft att bekämpa farliga bakterier. I denna bok berättar författaren mer om antibiotika, varifrån det kommer och varför det behövs; hur antibiotika fungerar och hur de påverkar bakterierna. Han berättar hur bakterier blir resistenta mot antibiotika och om nya (och gamla) metoder vi kan använda för att bekämpa farliga bakterier. Slutligen ger han sig in på den dysfunktionella antibiotikamarknaden och möjliga lösningar. <br/><br/>Jörgen Johansson är professor i molekylär mikrobiologi vid Institutionen för molekylärbiologi, Umeå universitet.

Vi bär alla på en inre läkare - en intelligent läkekraft som håller oss friska och förebygger sjukdomar. Boken visar hur du stärker läkekraften och skapar långsiktig hälsa. Den guidar genom åtta stärkande faktorer- från kost och rörelse till inre stillhet och närvaro. Här visas enkla och kraftfulla övningar för att minska stress och skapa inre balans. "Den inre läkaren" innehåller lärdomar från västerländsk medicin, kinesisk och tibetansk medicin, ayurveda samt afrikansk medicin.Suzanne Schönström har en master i medicinsk antropologi, är utbildad i kinesisk medicin och energimedicin och ger energimedicinska behandlingar. Hon har undervisat på Karolinska Institutet, varit konsult för WHO och gått i lära hos en medicinman i Mali.

<i>Små skimrande guldkorn som sakta vrider sig i blodets flöde, glimmande depescher från ett liv till ett annat.   </i><br/><br/>Så poetiskt beskriver författaren Niklas Rådström sin upplevelse av en stamcellstransplantation i boken Som har inget redan hänt. Han är en av de tusentals svenskar med någon form av blodcancer som under de senaste 50 åren har räddats till livet tack vare denna behandlingsmetod.   <br/><br/>Han är också en av de många patienter, donatorer, anhöriga och vårdpersonal som intervjuas i denna populärvetenskapliga jubileumsbok som uppmärksammar att den första transplantationen i Sverige genomfördes 1975.   <br/><br/>Det var atombombssprängningarna över Hiroshima och Nagasaki, med de omfattande strålningsskador som drabbade befolkningen, som ledde till utvecklingen av den revolutionerande behandlingsmetoden att ersätta skadad benmärg med hjälp av frisk benmärg från en donator.    <br/><br/>En 17-årig pojke med svår aplastisk anemi blev den första patienten i Sverige som genomgick en benmärgs- och blodcellstransplantation. Den utfördes av professor Gösta Gahrton, tillsammans med professor Carl Gustav Groth och docent Göran Lundgren på Huddinge sjukhus i Stockholm. Patienten avled efter sex månader men 1977 genomförde samma personer den första lyckade svenska transplantationen på en 52-årig man som levde i 15 år efteråt. <br/><br/>En av de tidiga barntransplantationerna utfördes vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg 1984 av professor Anders Fasth. Hans patient, en pojke med den ovanliga sjukdomen Wiskott Aldrichs syndrom, är idag en fullt frisk 54-årig man och intervjuad i boken.   <br/><br/>Professorerna Hans Hägglund och Gösta Gahrton är redaktörer och initiativtagare till boken där namnkunniga vetenskapliga pionjärer skriver om sina erfarenheter från de första försöken till dagens banbrytande immun- och cellterapier behandlingar som har botat tusentals människor från tidigare dödliga sjukdomar. Intervjuerna i boken har gjorts av vetenskapsjournalisten Evelyn Pesikan.