Svenska

Myntboken 2025 Nr 55 Jubileumsutgåva [Bok / Häftad]

<strong>Ny bok om Raoul Wallenberg</strong><br/>Raoul Wallenbergs exceptionella insatser för att rädda ungerska judar undan Förintelsen, liksom hans ännu delvis okända öde som politisks fånge i sovjetunionen, har fortlöpande fångat massmedias intresse. I denna undersökning har Wallenbergforskaren Lars Brink kartlagt hur svensk dagspress har följt ärendet Raoul Wallenberg. Han inriktar sig på kalla krigets första skede då intresset för Raoul Wallenbergs öde stegrades genom att Raouls mor, Maj von Dardel, 1947 vädjade till svenska kvinnoorganisationer om stöd och en kampanj för frigivning startade. Kampanjen sammanföll med tidpunkten för den förmodade avrättningen av Raoul Wallenberg. Undersökningen påvisar kommunistpressens lojalitet med Sovjetunionen och ställer frågan om dagspressens agerande inverkade på sovjets hantering av den unge svenskens öde.<br/>Författaren har i det undersökta materialet inte kunnat notera någon påtaglig skillnad i intresset för Raoul Wallenbergs öde beroende på en tidnings politiska hemvist. dock påvisar han den svenska kommunistpressens absoluta lojalitet med Sovjetunionen. I boken ingår en Summary på engelska en Zusammenfassung på tyska, båda långa och redovisande. <em> Intressant </em> noterade Olle Wästberg när undersökningen förelåg i rapportform.<br/><strong>Ett urval aktuella recensioner och omdömen om boken</strong> " Lars Brinks skrift ger en intressant bild av hur Fallet Wallenberg hanterades av media och hur det påverkade bland annat politiker och diplomater " skriver Mats Dahlberg i Nya Wermlands-Tidningen, nwt.se, den 2 maj 2017. " Bra att du har undersökningens huvudpunkter i sammanfattning på tyska och engelska. Svenska mediers förhållningssätt till Fallet Raoul Wallenberg är både ett fascinerande och viktigt forskningsområde ", skriver Susanne Berger, USA:s mest kända expert på Raoul Wallenberg, den 2 maj 2017. " din fina bok läser [jag] med stort intresse ", skriver Raoul Wallenbergs syster, Nina Lagergren till författaren den 6 maj 2017. Pressen får godkänt i fallet Wallenberg , rubricerar f. chefredaktören Ulf Ivarsson, numera på Bokebackens kultursida, en lång och insiktsfull recension. UD:s misslyckande berodde i varje fall inte på pressen skriver Ivarsson. Artikeln publicerades den 19 juni och finns på http://www.bokebackenskultursida.se/brink.html <strong>Lars Brink<strong> är filosofie licentiat i etnologi och etablerad Raoul Wallenbergforskare. Han gav 2009 ut den uppmärksammade studien När hoten var starka, som till del handlade om Raoul Wallenberg, hans personliga bakgrund och insatser i Ungern. Lars Brink är medlem av Sveriges Författarförbund och har gett ut eller medarbetat i mer än 30 böcker. Han är också verksam som kulturjournalist.</strong></strong>

FN har på nytt öppnat utredningen av Dag Hammarskjölds död i en flygkrasch, i Ndola i nuvarande Zambia. Var det verkligen ett misstag av piloten som orsakade kraschen? Eller rörde det sig i själva verket om sabotage eller rent av nedskjutning?<br/><br/>Folkrättsexperten Ove Bring går igenom gåtan Hammarskjöld, pusselbit för pusselbit. Märkliga ting hände i flygledartornet i Ndola vid midnatt mellan den 17 och 18 september 1961. Den första rhodesiska haverikommissionen bortsåg från afrikaners vittnesmål. De följande utredningarna var också bristfälliga. Den nya FN-utredningen pekar mot en sammansvärjning.<br/><br/>Sveriges särskilt utsedde FN-utredare, ambassadör Mathias Mossberg, skriver en avslutande del i boken. Varför Sveriges engagemang i frågan har varierat över tid är i sig en gåta, lika oklar som frågan om vad som egentligen hände i Ndola.

<i>Nordbor</i> är en kulturhistorisk exposé över livet i norr från 1500-talet till idag. Den handlar om människan i Norden, om hur livsmiljöer och kulturer vuxit fram, förändrats och formats till en väv av historiska erfarenheter. Verkliga personer, både historiska och nu levande, har en viktig plats i berättelsen. Sverige står i centrum, men med nordiska jämförelser och globala utblickar.    <br/><br/>Boken följer och fördjupar innehållet i Nordiska museets utställning <i>Nordbor</i>. Här knyts händelser, personliga berättelser och nyare perspektiv på historien samman med utvalda föremål, bilder och arkivhandlingar ur museets samlingar. Ett femtiotal forskare och specialister medverkar som skribenter, varav hälften är medarbetare vid museet.    

<b>I slutet av 1800-talet föddes en idé som skulle få oanade konsekvenser för Mellanösterns historia &ndash; sionismen.</b> Det var en politisk rörelse som strävade efter att skapa en judisk stat där judar kunde leva i trygghet och självbestämmande. Theodor Herzl, rörelsens förgrundsgestalt, drömde om en nation präglad av demokrati och social rättvisa. Men redan från början mötte idén motstånd, och varningar höjdes om kommande konflikter i Palestina.<br/><br/>Ingmar Karlsson följer sionismens utveckling från vision till verklighet och skildrar de motsättningar och kontroverser som präglat Israels historia. Med ett skarpt och insiktsfullt perspektiv granskar han dagens utmaningar &ndash; militära övergrepp, bosättningspolitik och Israels ökade beroende av USA &ndash; och ställer den avgörande frågan: vad blev det egentligen av Herzls dröm?<br/><br/>En tankeväckande och aktuell bok för alla som vill förstå den komplexa historien bakom dagens Mellanöstern.

Berättelsen om en armés undergång. <br/><br/>Det är natten till den 28 juni 1709 och Karl XII:s karoliner har samlats vid den ukrainska staden Poltava för att överraska Peter den stores ryska armé. I stället blir det gryningen som överraskar karolinerna, och det blodiga slutet på stormaktstiden tar sin början. När slaget är över och nederlaget ett faktum har 10 000 soldater hunnit sätta livet till. <br/><br/><i>Poltava - berättelsen om en armés undergång</i> är ett av de mest lästa och omtalade historieverken som skrivits på svenska. Med en medryckande berättarkonst och ett genialt användande av de dagböcker och brev som karolinerna efterlämnat kunde Englund förnya sättet att skriva historia, vilket på senare tid kvalificerat den för omnämnanden i såväl <i>Tusen svenska klassiker </i>som <i>1001 böcker du måste läsa innan du dör</i>.  <br/><br/>Boken fyller nu 30 år och har under denna tid aldrig varit ur tryck, vilket torde vara ett rekord inom svensk sakprosa. Därför utkommer den i reviderad utgåva, med nyritade kartor och ett nyskrivet förord av författaren. <br/><br/><b>Peter Englund</b> är fil.dr. och professor. Han skrivit en rad böcker om svensk och internationell historia som i flera fall varit succéer även utomlands. Han är sedan 2002 ledamot av Svenska Akademien och var 2009 2015 dess ständige sekreterare.   <br/><br/><b>Peder Falk</b> läser berättelsen med inlevelse.

"Knivskarp. Hédi Frieds bok om Förintelsen är en blivande klassiker." - DN Vad betydde det att ha sin syster med i Auschwitz? Var man hungrig hela tiden? När förstod du att det pågick ett folkmord? Kan det hända igen? I över trettio år har Hédi Fried rest runt i svenska skolor för att tala om Förintelsen. Vittnesmålet om hur hennes familj deporterades från sin hemstad, och hur hennes föräldrar mördades i Auschwitz, har berört tusentals elever landet runt. Ofta är det i mötet med elevernas frågor som katastrofens omfattning blir som allra tydligast. Det är direkta, konkreta frågor som bottnar i en grundläggande känsla för humanism. Tillsammans hjälper de till att göra ett ofattbart skeende mer begripligt. Hédi Fried är en av få överlevande som finns kvar och kan berätta sanningen. I Frågor jag fått om Förintelsen besvarar hon ett urval av de frågor hon fått genom åren, frågor som nu för första gången samlas i en bok. Bara genom att fortsätta ställa de svåra frågorna kan vi undvika att upprepa historiens övergrepp. OM FÖRFATTAREN Hédi Fried (född 1924) är författare och psykolog. Hon är djupt engagerad i att arbeta för demokratiska värderingar och mot rasism. Hon utgår i detta arbete från sina egna erfarenheter från Förintelsen. Hon föddes i staden Sighet och kom efter befrielse från koncentrationsläger i Auschwitz till Sverige. "Diamanter av visdom." - DI Weekend "Årets viktigaste bok." - Tara "Frågorna vars svar öppnar upp hela ens sinne. En påminnelse om att det är hög tid för vår tids protester." - Kommunalarbetaren "Det här är en bok att älska ... fantastisk i sin enkelhet." - Corren "Ska du bara läsa en bok i år, läs den här." - Fokus "Bär alltid på Hédi Frieds lilla bok i fickan och läs i den ständigt. Det kan vara den viktigaste du nånsin har ägt." - Kyrkans Tidning "Få lyckas uttrycka sig så exakt som hon ... Hennes nya bok, Frågor jag fått om Förintelsen, låter titeln vända på perspektiven. Vad är det vi frågar om, vi som inte var där och inte förstår? ... Och vi behöver Hédi Fried, som är lättläst i ordets bästa bemärkelse. Hon måste ju ha svenska som andraspråk, men lyckas trots det vara en obegripligt begåvad författare med blixtrande klara formuleringar ... Frågor jag fått om Förintelsen är en pärla, en bok som förtjänar sin plats bredvid en klassiker som Viktor Frankls Livet måste ha mening (1968). Precis som han gör Hédi Fried knivskarpa iakttagelser: 'Hur klarade du dig?' säger många elever till mig. 'Jag skulle ha dött.' Man kan tro det, men det är ju så att inte ens att dö är lätt.'" Lotta Olsson, Dagens Nyheter "Bör vara obligatorisk i varje gymnasieskola för diskussion med pappa." Fredrik Virtanen, Aftonbladets ledarsida "När man öppnar denna tunna volym - tunna böcker kan vara tydligast av alla - trillar det ur diamanter av visdom ... Jag visade min 13-årige son Hédi Frieds bok och öppnade det tre sidor långa kapitlet 'Vad hjälpte dig att överleva?' En historiebok om Förintelsen hade aldrig fått honom att släppa mobilen och Netflix, men han ville läsa vad hon hade att säga." Jan Gradvall, DI Weekend "Årets viktigaste bok. Så stilla, och nästan försynt, vrålar det från boksidorna: 'Det här får aldrig hända igen!' Vi kan alla välja ondska eller godhet." Kerstin Särneö, Tara "Jag började läsa en mening, två meningar... och sedan var jag fast. Vi har hört om Förintelsen och vi har läst om den, men att läsa Hédi Fried är ändå som att få kunskapen och insikten på nytt ... frågorna vars svar öppnar upp hela ens sinne ... Min önskan är att alla, både skolbarn och vuxna, läser den här boken. Förtryck och förföljelse och klassificering av människor pågår med förnyat tryck. Hédi Fried skriver: Reaktioner mot orättvisor måste komma när dessa är i sin linda. De borde ha kommit i Tyskland i början av trettiotalet. Bara ett par år senare var det för sent. En påminnelse om att det är hög tid för vår tids protester." Catarina Berglund, Kommunalarbetaren "Det är ibland de enklaste frågorna som är de svåraste ... På ett enkelt men inte förenklat vis berättar Fried om tiden innan, hur livsutrymmet långsamt krymptes för judar, gettona och tvångsförflyttningarna ... Jag brukar inte använda ordet viktig så värst frikostigt - det finns så många andra som gör. Men den här boken ÄR viktig. Livsviktig. För vaccinet mot att liknande saker ska hända igen verkar som sagt ha passerat sitt bäst-före-datum, och snabbt går det. Läs för era barn, läs för varandra, glöm aldrig vad fascism leder till. Det får inte hända igen, i vilken form det än tar sig till en början." Rebecka Åhlund, Blekinge Läns Tidning "Vartenda högstadium och gymnasieskola borde dela ut hennes bok till sina elever." Negar Josephi, Expressen "Så oerhört många överlevde inte för att kunna berätta De som faktiskt tog sig levande från dödslägren kanske inte orkade berätta. Men Hédi Fried har klarat det, och hon har gjort det med en klarhet som väcker ...ja, beundran är väl ett alltför svagt och slitet ord." Mats Dahlberg, Nya Wermlands-Tidningen "92-åriga Hédi Fried är en av undantagsmänniskorna, de som är självlysande utan att vara flashiga ... Henne ska man lyssna på. Hon svarar så lugnt och klokt, med eftertanke men ändå konkret och gripbart. Det här är en bok att älska, en sån som man läser nästan mot sin vilja, när man väl börjat ... Hon ger så fina svar, ärliga och med lagom långa analyser ... Hédi Frieds bok är fantastisk i sin enkelhet. Läs den i skolorna, läs den hemma, låt hennes vittnesmål och kloka syn leva vidare. Hon säger att hon är hoppfull, trots allt, särskilt när hon ser på de unga hon träffar och hur de förändrats så att de nu är mer vetgiriga och intresserade, öppna i både hjärta och hjärna. Hennes svar på frågan 'Känner du igen dig i dagens flyktingar?' får vi heller aldrig glömma: 'När jag ser de skakande bilderna på rangliga, överfyllda båtar på Medelhavet ser jag mig själv sitta där.'" Åsa Christoffersson, Corren "Svaren snärtar av smärta och klarsyn. Ska du bara läsa en bok i år, läs den här." Elsa Westerstad, Fokus "För att vi ska hålla oss vakna och vaksamma behöver vi kunskap om vår historia. Men också om vår samtid och nutid. En förmåga att avslöja och ifrågasätta dem, som hävdar enkla svar på svåra frågor. Så bär alltid på Hédi Frieds lilla bok i fickan och läs i den ständigt. Det kan vara den viktigaste du nånsin har ägt." Göran Tonström, Kyrkans Tidning "Varje gång jag läser henne blir jag lika tagen av hennes värdiga och sakliga ton." Åsa Beckman, Dagens Nyheter "En kuslig, nödvändig och hoppfull bok." Birger Thureson, Dagen