Svenska

<strong>Ny bok om Raoul Wallenberg</strong><br/>Raoul Wallenbergs exceptionella insatser för att rädda ungerska judar undan Förintelsen, liksom hans ännu delvis okända öde som politisks fånge i sovjetunionen, har fortlöpande fångat massmedias intresse. I denna undersökning har Wallenbergforskaren Lars Brink kartlagt hur svensk dagspress har följt ärendet Raoul Wallenberg. Han inriktar sig på kalla krigets första skede då intresset för Raoul Wallenbergs öde stegrades genom att Raouls mor, Maj von Dardel, 1947 vädjade till svenska kvinnoorganisationer om stöd och en kampanj för frigivning startade. Kampanjen sammanföll med tidpunkten för den förmodade avrättningen av Raoul Wallenberg. Undersökningen påvisar kommunistpressens lojalitet med Sovjetunionen och ställer frågan om dagspressens agerande inverkade på sovjets hantering av den unge svenskens öde.<br/>Författaren har i det undersökta materialet inte kunnat notera någon påtaglig skillnad i intresset för Raoul Wallenbergs öde beroende på en tidnings politiska hemvist. dock påvisar han den svenska kommunistpressens absoluta lojalitet med Sovjetunionen. I boken ingår en Summary på engelska en Zusammenfassung på tyska, båda långa och redovisande. <em> Intressant </em> noterade Olle Wästberg när undersökningen förelåg i rapportform.<br/><strong>Ett urval aktuella recensioner och omdömen om boken</strong> " Lars Brinks skrift ger en intressant bild av hur Fallet Wallenberg hanterades av media och hur det påverkade bland annat politiker och diplomater " skriver Mats Dahlberg i Nya Wermlands-Tidningen, nwt.se, den 2 maj 2017. " Bra att du har undersökningens huvudpunkter i sammanfattning på tyska och engelska. Svenska mediers förhållningssätt till Fallet Raoul Wallenberg är både ett fascinerande och viktigt forskningsområde ", skriver Susanne Berger, USA:s mest kända expert på Raoul Wallenberg, den 2 maj 2017. " din fina bok läser [jag] med stort intresse ", skriver Raoul Wallenbergs syster, Nina Lagergren till författaren den 6 maj 2017. Pressen får godkänt i fallet Wallenberg , rubricerar f. chefredaktören Ulf Ivarsson, numera på Bokebackens kultursida, en lång och insiktsfull recension. UD:s misslyckande berodde i varje fall inte på pressen skriver Ivarsson. Artikeln publicerades den 19 juni och finns på http://www.bokebackenskultursida.se/brink.html <strong>Lars Brink<strong> är filosofie licentiat i etnologi och etablerad Raoul Wallenbergforskare. Han gav 2009 ut den uppmärksammade studien När hoten var starka, som till del handlade om Raoul Wallenberg, hans personliga bakgrund och insatser i Ungern. Lars Brink är medlem av Sveriges Författarförbund och har gett ut eller medarbetat i mer än 30 böcker. Han är också verksam som kulturjournalist.</strong></strong>

I begynnelsen var hushållet -- inte staden. När människan slog sig ner, gjorde man det på gårdar, som på sin höjd bildade byar. Men en stad är något mer än en samling hus eller en handelsplats. Till de första städerna drogs kultur, folk och handel, här frodades möten och konflikter. Vi vet i dag vad som utgör en stad, men vad var det för behov och tankar som fanns bakom de första skandinaviska stadsbildningarna? De kom först under medeltiden, vilket var långt senare än nere på kontinenten. Varför uppstod de då? Och på vilka platser uppstod de? I detta häfte diskuterar Mats Roslund hur livet levdes i Skandinaviens första städer. Han har analyserat stadslivet och vad det betydde att bo i en stad.  <br/><br/>Mats Roslund är professor i historisk arkeologi vid Lunds universitet. Han forskar på social identitet och uppkomsten av gemenskaper i det förflutna. Detta teoretiska utgångsläge har lett till studier av slaviska, östersjöfinska, kontinentala och bysantinska förbindelser med Skandinavien under medeltiden. Trälar i det tidigmedeltida samhället, järnåldersboplatsen Uppåkra och Sicilien under bysantinsk-islamisk tid är andra forskningsområden.  <br/><br/>Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) publicerar sedan 2008 en årsbok. Ambitionen med årsböckerna är att ge en bild av kvaliteten och bredden i dagens forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. Varje bok behandlar ett övergripande tema med utgångspunkt i den forskning stiftelsen stödjer. År 2020 består årsboken av sex häften, essäer på temat Staden, som tillsammans utgör en årsbox. <i>Staden växer fram</i> är sjätte och sista häftet i boxen.  

Den ryska revolutionens långa ekon ingår i en serie essäer om vänsterns idéarv. Timbro förlags essäserie presenterar nya och gamla svar på eviga frågor om människan, samhället och politiken. Nya svenska originaltexter varvas med översättningar.

<b></b><br/><br/><br/><br/>ÅRHUNDRADETS BROTT - snart som serie med Leonardo DiCaprio och Martin Scorsese<br/><br/>1893 öppnade en spektakulär världsutställning i Chicago. Statyer och konstverk hade fraktats från jordens alla hörn och världens första pariserhjul tronade över konstgjorda sjöar och arkitektoniska underverk i bländande vitt. Tanken var att rädda stadens usla rykte men bara några kvarter utanför utställningsområdet hade mannen som skulle bli känd som USA:s förste seriemördare byggt ett hotell med lönnrum och kremeringsugnar.    <br/><br/><b><i>DJÄVULEN I DEN VITA STADEN</i></b> är detaljerad och uppslukande true crime - om tillblivelsen av en lika häpnadsväckande som otursförföljd världsutställning, och jakten på en skoningslös bedragare och mördare. Hur H. H. Holmes lyckades tortera, mörda och dölja sina offer är trots alla bevis lika obegripligt som fascinerande.   <br/><br/>Erik Larsons flerfaldigt belönade faktaklassiker har sålt över 5 miljoner exemplar och fått mer än 100 000 femstjärniga läsarbetyg.   <br/><br/>Larson balanserar skickligt de makabra detaljerna med världsutställningens katastrofala konsekvenser. <i>USA Today</i><br/><br/>"Ytterst givande läsning. En briljant bok." <i>Boston Globe</i> <br/><br/>"Larson skriver historia på ett så underhållande sätt att det blir lika dramatiskt som en roman." <i>New York Times</i><br/><br/>"En fantastisk historia: kunnig, underhållande och skarpsinnigt berättad." <i>New York Daily News</i>

Vladimir Putin, en före detta militär och KGB-spion som valdes till Rysslands premiärminister 1999 och president ett år senare, har länge varit den västerländska pressens favorit. Han har lyckats marknadsföra sig själv som en upplyst ledare stadigt placerad vid Europas östra gräns.<br/> Journalisten Anna Politkovskaja håller inte med om den beskrivningen. I sin nya bok avslöjar hon både personen och varumärket Putin. Hon hävdar att han är det makthungriga resultatet av sin egen historia inom säkerhetstjänsten och att han därför ständigt vill slå ner alla tecken på uppror eller oroligheter inom landet.<br/> Boken är emellertid inte bara en biografi eller en analys av Putins agerande som president. Politkovskajas författarskap är känt för sin medmänsklighet och sin känsla, och för hennes sätt att fokusera på enstaka personer och deras historier. Som hon själv säger är boken »mina känslomässiga reaktioner, antecknade i marginalen till dagens ryska tillvaro. ... Jag lever och noterar vad jag ser.«<br/> Hennes läsare får så ta del av avslöjanden om maffians affärer och skandaler i provinserna, korruptionen inom militären och rättsväsendet, och sanningen bakom gisslandramat på teatern i Moskva.

<span>År 1940 kom Hermann Rauschnings bok ut för första gången på svenska. Utgivningen väckte genast stor uppståndelse på grund av det politiska innehållet och kritiken mot nazisterna. Även om sanningshalten idag är ifrågasatt, är boken ett viktigt kapitel i svensk förlagshistoria. Utgivningen, och debatten runt den, ger en delvis ny bild av frågan om hur Sveriges regering och svenska medier förhöll sig till den tyska ledningen. Pocketutgåvan innehåller både ett nyskrivet förord och en skildring av hur den svenska regeringen försökte stoppa utgivningen av boken under kriget.</span>

Camorran i Neapel är Italiens äldsta maffia. Camorran mördar fler människor än den sicilianska maffian och krigen mellan dess olika klaner är intensivare och mer explosiva än maffiastriderna på Sicilien. Den egendom som staten beslagtar av camorran betingar större ekonomiska värden och fler döms för maffiabrott i Neapelregionen än på Sicilien. På senare tid har camorran moderniserats och lyckats bli en stark kraft i den globaliserade världsekonomin. Den är dessutom en del av den offentliga kulturen camorran vill synas och höras.<br/><br/> I Camorra en bok om maffian i Neapel analyseras camorran. Spåren leder tillbaka till antikens slaveri och gladiatorkamper i Neapelområdet, men också till kriminella ikoner som Scarface och Gudfadern. Boken skildrar kvinnornas ofta betydande roll i klanerna, katolska kyrkans relation till camorran, samt likheter och skillnader med maffian på Sicilien. Som en röd tråd löper kampen om egendom i ett ojämlikt klassamhälle.<br/><br/> TOMAS LAPPALAINEN Tomas Lappalainen (f. 1958) är författare. Han har tidigare skrivit titlar som Maffia, Italien samt Se Neapel och sedan dö.<br/><br/> Pressröster om boken:<br/><br/> "spännande och väldokumenterat men samtidigt isande kusligt "<br/> Mats Gellerfelt, Svenska Dagbladet<br/><br/> "Med en obruten nyfikenhet fördjupar sig Lappalainen i rövarnas mått och steg."<br/> Anders Ehnmark, Expressen