Svenska

År 1990 försvann ett land. Under de föregående 41 åren hade det existerat i västerlänningars sinnen som metafor snarare än som plats - mer som en grå kommunistisk massa än som ett land med verkliga människor med familjer, arbetsplatser och bostäder. När Tyskland återförenades blev historien om DDR förenklad och politiserad. Den reducerades till Stasiagenter, centralstyre och Berlinmuren. Den prisbelönta historikern Katja Hoyer ser bortom dessa föråldrade föreställningar och ger en mer heltäckande bild, som både ser till gränsvakter, hemlig polis och brutal repression, så väl som en omfattande välfärd och oöverträffad jämlikhet mellan könen. Det fanns de som blev tystade, men också sådana som kände att de för första gången hade fått en röst. Båda sidor förtjänar att bli hörda idag. Boken bygger på omfattande ny forskning, och Hoyer presenterar DDR:s historia på ett nytt sätt som ett kalejdoskop av perspektiv, erfarenheter och berättelser. Detta är den definitiva historiken över det andra Tyskland, det bortom muren.<br/><br/>KATJA HOYER är tysk-brittisk historiker och journalist. Hon verkar vid King s College London och är styrelseledamot i Royal Historical Society. Hon föddes i Östtyskland och bor nu i Storbritannien.<br/><br/>"Katja Hoyers bok är lärd, relevant och ifrågasättande på samma gång." <br/>Barometern<br/><br/>"[...] [N]]ödvändig läsning för att förstå inte bara liv och död i DDR utan också den del som lever vidare i de tidigare medborgarnas sinnen."<br/>Lea Ypi författare av <i>Fri en uppväxt vid historiens slut</i> (2022)<br/><br/>"En fantastisk, gnistrande bok, fylld med insikter."<br/>Peter Frankopan, författare av <i>Sidenvägarna en ny världshistoria</i> (2017)

Året är 1975. Den 24 april klockan 23:46 exploderar tredje våningen på Västtysklands ambassad i Stockholm. Det blir slutet på ett tolv timmar långt drama som dittills skördat tre dödsoffer. Sex unga västtyskar från gruppen Kommando Holger Meins hade fram till dess hållit 13 ambassadanställda som gisslan. Deras krav: 26 fångar från terrorgruppen Röda Arméfraktionen, (den s.k. Baader-Meinhofligan) skulle friges ur västtyska fängelser. <br/><br/>Nu ges <i>Ambassaddramat</i> ut i en uppdaterad och utökad utgåva. Dan Hansén och Jens Nordqvist, båda med lång erfarenhet av ämnet terrorism, berättar den dramatiska historien om ambassadockupationen för exakt 50 år sedan. <br/><br/>I ett nyskrivet avsnitt skildrar författarna dessutom terrorismens nutida historia och jämför gårdagens militanta vänsterrörelser med dagens islamistiska terrorgrupper.<br/><br/><br/><br/><i>"Dramat beskrivs utförligt och de autentiska skildringarna har likheter med en gripande spänningsroman. Vad hände egentligen? (...) Det nyskrivna kapitlet om terrorismens utveckling sedan 11 september 2001 är förträffligt."</i> BTJ, Ines Lohr

Nissan - 20 mil lång - rinner från ett område söder om Jönköping ner till Halmstad och ut i Kattegatt. Vattenkraften i Nissans olika forsar drog till sig företagsamma personer som tog initiativ till att anlägga verksamheter baserade på kraft via vattenhjul. Till en början kvarnar/sågverk, mindre järnbruk, senare massa och pappersbruk och därefter industrier i allehanda branscher. Boken skildrar den här utvecklingen i ett fågelperspektiv från 16 - 1700-talen fram tills nu.

Benshi är ett projekt som sedan 2008 bestått i en kultursajt. Nu presenterar sig kulturjournalistikkollektivet Benshi för första gången i bokform. I Benshi antologi # 1 skriver Malene Jensen om kritiken som ett kriterium för demokrati och för en dialog med Radioteaterns chef Stina Oscarson. Christopher Rosenqvist-Cutlip diskuterar kultur utifrån begrepp som ideologi, historiesyn och kulturarv. Petter Ericsson undersöker dagens ekonomiska och kreativa villkor för svensk dokumentärfim och samtalar om glesbygd med Peter Stormare. Mark Andersson resonerar om varumärkets ikoniska betydelse i vardagslivet. Caroline Thörnholm i sin tur betraktar varuplaceringens historia i Hollywood. Fedja Borcak introducerar den bosniska poeten Mak Dizdar för svenska läsare. Erik Lövmo Jonsson talar om fenomenet Sub Pop och Jonn Palmér Jeppsson följer på nära håll banden Abandon och Raubtier. Förordet till Benshi antologi # 1 är skrivet av Magnus Eriksson. Han är en av landets ledande musik- och litteratrurkritiker och är verksam på Svenska Dagbladet sedan 1988. Namnet Benshi är hämtat från den japanska stumfilmseran. Benshi var den skådelspelare eller artist som satte ord på handlingen och simultant till filmen berättade dess historia. "en snygg avskalad volym" skrev Svenska Dagbladet (111102) om Benshi antolig # 1.

När prostitutionen på 1800-talet i de nordiska länderna skulle reglementeras och göras mindre samhällsfarlig var det enbart mot kvinnorna som åtgärderna riktade sig. Registrering och läkarundersökningar, utegångsförbud på vissa tider och platser, förbud mot vissa kläder: allt visar att det var en kontrollerad, osynlig, ofarlig prostitution som eftersträvades. I antologin SEDLIGT, RENLIGT, LAGLIGT. Prostitution i Norden 1880-1940 (red. Anna Jansdotter & Yvonne Svanström) berättar sex nordiska historiker om Dubbelmoral och reformvilja, kvinnobild och sexualsyn hos de makthavare som förordade prostitutionskontrollen och de radikala grupper som kritiserade den.

Familjelivets utveckling var länge ett blankt blad i nordisk historieskrivning. Med David Gaunts bok fick ämnet sin ingående och levande belysning och boken blev snabbt ett standardverk. Den utges nu i en utökad utgåva. I ett par nyskrivna kapitel angriper författaren romantiseringen av de äldres villkor i de traditionella kulturerna. Vidare diskuterar han synen på släkt och familj i det moderna samhället.<br/><br/>David Gaunts studie omfattar tiden från vikingatid till nutid. Den belyser en rad förhållanden som präglat människornas familjevardag genom tiderna: ekonomi, kärlek, könsroller, hushållsstrukturer, släktskapsförhållanden, incest och födelsekontroll. Till grund för framställningen ligger ett rikt källmaterial, hämtat från olika håll i Norden.<br/><br/>David Gaunt är forskningsledare vid Stockholms forsknings- och utvecklingsbyrå. Han är docent i historia och tidigare universitetslektor vid Umeå universitet.

"Man träffar ofta på Nya Uraniborg i reseskildringar och beskrivningar av olika slag genom århundrardena. Oftast har dessa personer besökt Hven i syfte att studera lämningarna av Uraniborgs slott och nämner bara i förbigående Uraniborgs Kungsgård. Den tidigaste reseberättelsen från Hven efter astronomens afvärd är gjord av en fransk lärd, Pierre Daniel Huet, som i samband med en längre vistelse i Sverige, dit han kallats av drottning Kristina, besökte Hven under maj månad 1652. Huet berättar till sin förvåning att inget fanns kvar av borgen och att han märkligt nog ej kunde få besked vare sig om Tycho Brahe eller hans byggnader. I förbigående omtalar Huet att det "Nya Uraniborg eller Kungsgården, som byggts under Christian IV:s tid, uppfördes av stenen från Tycho Brahes byggnad."