Svenska

Hennes mest kända verk, Bebådelsen, en bedjande jungfru Maria, inköptes 1900 till Nationalmuseum som första skulptur av en kvinna. Sigrid Blomberg (1863-1941) nådde stora framgångar inom den sakrala konsten under 1900-talets början, men har senare fallit i glömska.

Med femtio års perspektiv granskas byggnadsvårdsåret 1975. Vad ledde fram dit, och vilka är lärdomarna för dagens samhälle? Här skildras protester och rivningar men också kunskapsuppbyggnad och de goda exemplen. Samfundet S:t Eriks årsbok 2025.

En fullödig och berörande biografi över Carl Fredrik Hill och hans levnadsöde, men också en redogörelse över psykisk sjukdom i ett idéhistoriskt sammanhang. Här presenteras även det versmanuskript som Hill under författarnamnet Nagug skrev tiden efter att han hade blivit sjukförklarad. Hur uppfattades Hills psykiska tillstånd i hans samtid av familj, vänner och läkare? Och hur såg han på sig själv under den här tiden?  <br/><br/>Christina Svensson är docent i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet. Hennes forskningsintressen har framför allt varit 1700- och det tidiga 1800-talets estetik och retorik, Esaias Tegnér och Carl Fredrik Hill, sjukdom och kreativitet samt textkritik.

Josef Frank är en av våra mest kända och älskade formgivare. Han föddes i Österrike där han var verksam som tongivande arkitekt, men tvingades lämna allt när hemlandet blev annekterat av nazisterna. Här blev han snabbt känd för sitt samarbete med Estrid Ericson på inredningsfirman Svenskt Tenn, vilket resulterade i en unik inredningsstil som idag betraktas som något typiskt svenskt.<br/><br/>Men bakom framgångssagan och de färgglada fantasifulla floramönstren döljer sig en dramatisk och gripande livshistoria och en sammansatt person, som både är en centralgestalt i svensk kulturhistoria och en outsider som aldrig fick det erkännande han önskade.<br/><br/>Ulrica Sievert har tidigare skrivit en bok om Josef Franks akvareller, men det är som om han vägrar släppa taget - någon vecka efter lanseringen dyker det upp en låda med hundratals brev som leder allt djupare in i berättelsen om människan bakom ikonen Josef Frank.<br/><br/>Här anas Franks röst och möjliga svar på många av frågorna hon ställt sig: Om hans syn på Sverige och hur han blev behandlad när han kom hit på 30-talet. Hur han upplevde åren i exil i New York under andra världskriget, långt borta från judiska släktingar och familjen som försvann. Hur det kändes att inte längre få några arkitektuppdrag. Vad han egentligen tyckte om Estrid Ericson. Och om den livslånga relationen till sin frus kusin Dagmar Grill.<br/><br/>Genom Frank gestaltas också sökandet efter identitet och tillhörighet samt den kreativa drivkraften som ett sätt att hitta pauser i en verklighet som annars blir svår att uthärda. En skildring av en människa som med krass humor och intensiv skaparkraft försöker finna distans, hopp och skönhet i en bitvis grym värld som har många likheter med vår samtid.

Alfred Ekstams liv och konstnärskap är en fascinerande berättelse om hur mjölnarsonen från Mangskog valde att följa sin talang och gå sin egen väg för att bli en etablerad konstnär och senare en del av den berömda Rackenkolonin i Arvika. <br/><br/>Denna bok är den första i sitt slag med fokus enbart på Alfred Ekstam. Här får vi historien om hur han lämnade kvarnrörelsen och sina bröder för att inledningsvis ägna sig åt interiör- och möbelmåleri följt av studier i Stockholm. Som målare är Ekstam mest känd som landskaps- och hembygdsskildrare, men han målade även porträtt. I dag är hans verk eftertraktade och kan beundras i konsthallar och hem. I boken bjuds vi på rikligt med bilder och tillhörande bildtexter som med en personlig röst guidar läsaren genom viktiga perioder i Ekstams konstnärskap och tillkomsten av olika verk.

Elin Danielson-Gambogi hörde till de främsta i den finska konstens guldålder, känd inte minst för sina djärva kvinnoporträtt. En skildring av en egensinnig konstnär, nära ett internationellt genombrott, och hennes länge glömda konst med motiv från Åland och Bretagne. I samarbete med Svenska litteratursällskapet i Finland.

Anders Wahlgren träffade den åttioårige Sven Markelius första gången 1969, i samband med uppförandet av Markelius sista byggnad Sverigehuset vid Kungsträdgården i Stockholm. De möttes sedan många gånger ute i villan i Kevinge mellan åren 1969 och 1972. Markelius kom från relativt enkla förhållanden. Pappan hade målerifirma och mamman syateljé i Stockholm. Efter arkitektexamen 1915 praktiserade han hos tidens kända arkitekter, som Ragnar Östberg, Stadshusets skapare. 1926 träffade han Alvar Aalto som kallade honom sin själsfrände , de blev vänner för livet och stöttade varandra. Markelius var en av de ledande arkitekterna på Stockholmsutställningen 1930 som la grunden för svensk modernt byggande och design, det vi kallar funktionalism . Markelius byggnader är både vackra och praktiska. Hans konserthus i Helsingborg, Kollektivhuset och egna funkisvillan i Nockeby blev snabbt världsberömda. Det innebar att han kunde ingå i den grupp kända arkitekter som ritade FN skrapan i New York och Unesco i Paris.