Svenska

Hennes mest kända verk, Bebådelsen, en bedjande jungfru Maria, inköptes 1900 till Nationalmuseum som första skulptur av en kvinna. Sigrid Blomberg (1863-1941) nådde stora framgångar inom den sakrala konsten under 1900-talets början, men har senare fallit i glömska.

Med femtio års perspektiv granskas byggnadsvårdsåret 1975. Vad ledde fram dit, och vilka är lärdomarna för dagens samhälle? Här skildras protester och rivningar men också kunskapsuppbyggnad och de goda exemplen. Samfundet S:t Eriks årsbok 2025.

Ett sentida uttryck för de adliga ätternas vilja att manifestera ära och minne, format till en lågmäld arkitektur med en terrass för stillhet och reflektion. I det av Isak Gustaf Clason ritade gravkoret, invigt 1918 på kyrkogården vid Brunnby kyrka i Skåne, nytolkas en svunnen tid.

En fullödig och berörande biografi över Carl Fredrik Hill och hans levnadsöde, men också en redogörelse över psykisk sjukdom i ett idéhistoriskt sammanhang. Här presenteras även det versmanuskript som Hill under författarnamnet Nagug skrev tiden efter att han hade blivit sjukförklarad. Hur uppfattades Hills psykiska tillstånd i hans samtid av familj, vänner och läkare? Och hur såg han på sig själv under den här tiden?  <br/><br/>Christina Svensson är docent i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet. Hennes forskningsintressen har framför allt varit 1700- och det tidiga 1800-talets estetik och retorik, Esaias Tegnér och Carl Fredrik Hill, sjukdom och kreativitet samt textkritik.

Josef Frank är en av våra mest kända och älskade formgivare. Han föddes i Österrike där han var verksam som tongivande arkitekt, men tvingades lämna allt när hemlandet blev annekterat av nazisterna. Här blev han snabbt känd för sitt samarbete med Estrid Ericson på inredningsfirman Svenskt Tenn, vilket resulterade i en unik inredningsstil som idag betraktas som något typiskt svenskt.<br/><br/>Men bakom framgångssagan och de färgglada fantasifulla floramönstren döljer sig en dramatisk och gripande livshistoria och en sammansatt person, som både är en centralgestalt i svensk kulturhistoria och en outsider som aldrig fick det erkännande han önskade.<br/><br/>Ulrica von Schwerin Sievert har tidigare skrivit en bok om Josef Franks akvareller, men det är som om han vägrar släppa taget  - någon vecka efter lanseringen dyker det upp en låda med hundratals brev som leder allt djupare in i berättelsen om människan bakom ikonen Josef Frank.<br/><br/>Här anas Franks röst och möjliga svar på många av frågorna hon ställt sig: Om hans syn på Sverige och hur han blev behandlad när han kom hit på 30-talet. Hur han upplevde åren i exil i New York under andra världskriget, långt borta från judiska släktingar och familjen som försvann. Hur det kändes att inte längre få några arkitektuppdrag. Vad han egentligen tyckte om Estrid Ericson. Och om den livslånga relationen till sin frus kusin Dagmar Grill.<br/><br/>Genom Frank gestaltas också sökandet efter identitet och tillhörighet samt den kreativa drivkraften som ett sätt att hitta pauser i en verklighet som annars blir svår att uthärda. En skildring av en människa som med krass humor och intensiv skaparkraft försöker finna distans, hopp och skönhet i en bitvis grym värld som har många likheter med vår samtid.

Alfred Ekstams liv och konstnärskap är en fascinerande berättelse om hur mjölnarsonen från Mangskog valde att följa sin talang och gå sin egen väg för att bli en etablerad konstnär och senare en del av den berömda Rackenkolonin i Arvika. <br/><br/>Denna bok är den första i sitt slag med fokus enbart på Alfred Ekstam. Här får vi historien om hur han lämnade kvarnrörelsen och sina bröder för att inledningsvis ägna sig åt interiör- och möbelmåleri följt av studier i Stockholm. Som målare är Ekstam mest känd som landskaps- och hembygdsskildrare, men han målade även porträtt. I dag är hans verk eftertraktade och kan beundras i konsthallar och hem. I boken bjuds vi på rikligt med bilder och tillhörande bildtexter som med en personlig röst guidar läsaren genom viktiga perioder i Ekstams konstnärskap och tillkomsten av olika verk.

Eva Rodenius (f. 1942) konstnärskap sträcker sig över fem decennier. Efter Konstfack började hon väva. Under 1970-talet förmedlade hennes konst jämlikhet och uppfostran av barn. Utställningen 1974 på Galleri Doktor Glas blev ett genombrott och hon gick med i Textilgruppen. Så småningom fick hon också ett uppdrag för Stockholms slott att göra ett möbeltyg till stolar som möbeldesignern Åke Axelsson ritat.  <br/><br/>Själv färdades hon allt längre bort från barndomens by Roddarhede i Äppelbo vid Västerdalsälven och bruksorterna. Hon avlägsnade sig också från den folkkonst som inspirerat henne från början. Ytan fördjupades och en ny lyster framträdde. På 1990-talet blev vävarna alltmer intrikata och hon lyckades kombinera tekniker på oväntade sätt. Hennes bildspråk blev inriktat på blommor och hon blandade skickligt lin med bomullsgarn i många kvaliteter.  Hennes styrka är att hon aldrig blir konventionell eller alldaglig. Hon forsätter sin utforskande textilkonst mot en ny dörr, den japanska shibori, med möjigheten att färga och vecka syntettyger.  <br/><br/><b>Om författaren  </b><br/><br/>Kerstin Wickman är en av landets mest kunniga kännare av konsthantverk, professor em. från Konstfack, medarbetare i<i> Dagens Nyheter </i>och i olika facktidskrifter. Hon är också författare. Tina Ignell är textilare. Det finns även kortare texter av en handfull andra kritiker i boken.