Svenska

jag vill inte älska<br/><br/>dig, jag vill äta<br/><br/><br/><br/>Något som inte går att dela. Ägt är en diktsamling som kretsar kring ägandet och ätandet, som får mötas, samspela och stöta bort varandra. Ett språkarbete som sätter kroppsligheten och relationerna i förgrunden. Debuterande Alva Hedlund skriver med en osäkrad precision, både obehagligt och roligt, och med en helt ny röst i den svenskspråkiga poesin.

Skogen är så gammal<br/><br/>att jag bara kan ana<br/><br/>när den tog sin början<br/><br/><br/><br/>Härifrån där jag ligger<br/><br/>i dess ständiga<br/><br/>början och slut<br/><br/><br/><br/>I går skars den ner<br/><br/><br/><br/>I går föddes de<br/><br/>som ska se<br/><br/>allt förändras<br/><br/><br/><br/>Tre bleknande, samiska gudinnor, en familj, en sjungande havssnäcka, är några av de gestalter som samlas i Linnea Axelssons nya diktsamling. Sjaunja är både ett väldigt naturområde dominerat av myrmark och ett samiskt efternamn. Här framträder människan som en infödd bland de cykliska växterna. En människa av begär, självdestruktivitet och kärlek, av minne och historia.

I <i>en ensam cowgirl </i>förmedlar Rebecca Sand hur det är att vara sjuk och hur det påverkar allt i ens liv. En unik skildring inifrån en diagnos omgärdad av fördomar schizofreni och en berättelse om drömmen om ett svenssonliv och hur lätt det livet kan glida en ur händerna.<br/><br/>Rebecca Sand är född 1993 och bosatt i Stockholm. <i>en ensam cowgirl</i> är hennes debut.

det som läggs i våra händerska så småningom tas ifrån oss<br/><br/><br/><br/>Burcu Sahins dikter börjar i det detaljerade handarbetet, så som det har praktiserats av generationer kvinnor: broderi, sömnad, vävning. Tradition och minne ställs mot rörelse, migration och konflikt - men inte som enkla motsatser, utan som en växande och föränderlig väv.

Boken handlar om en danskväll. Tankar innan, reflektioner under kvällen och en alldeles för kort sammanfattning om vad som kan hända/kännas efteråt...

Det här är en dikt om plikt; jag är ganska nöjd med rimmet<br/><br/>Det här är ett plakat med dikt; håll upp det över huvudet<br/><br/>Det här är en hyllning till övertygelse; den är inte våldsammare än tvivlet<br/><br/>Det här är tvivlet; jag har begravt det bredvid hunden<br/><br/><br/><br/>I en samling fristående dikter som rör sig mellan fascismens frammarsch, rytmens räddning och vardagen i förorten skriver Farrokhzad till och genom de gemenskaper som format hennes liv och dikt. I rörelser mellan individ och kollektiv, mellan tradition och förnyelse, mellan samtidens gravallvar och absurditet föreslår hon en poesi som vill användas utan att göra avkall på komplexitet, som adresserar sorgen över de politiska ordningarna, samtidigt som den ser historiens utkomst som möjlig att ingripa i. Med efterord av Lars Raattamaa.

I konstnärens vardag är skapandet en ständig följeslagare, i allt från starka förälskelser och småbarnsår till sjukdom och åldrande. Reflektioner i text och bild samlas och döps till <i>Utan titel</i>. Samtidigt vill döda släktingar och vänner berätta sina historier och hemligheter. <i>Molnberättelser</i> tar plats i konstnärens bok.<br/><br/><br/><br/>Louise Tillberg, född 1947, är konstnär och författare och utkommer nu med sin trettonde bok. Den läses från två håll.