Svenska

Ingmar Bergman, i första hand omskriven som filmregissör, uppmärksammas här som den legendariska teaterregissör han också var. Med hjälp av brevväxlingar, regiböcker och dagboksanteckningar synliggörs hur teateruppsättningarna skapades i nära samarbete med scenografer, skådespelare och en rad andra medarbetare.

Ellen Hartman (1860-1945) var en omåttligt populär komedienn, men hon blev också ifrågasatt både som skådespelerska och som kvinna och utsattes för ett karaktärsmord. Teatervetaren Hélène Ohlsson berättar om en diva med en exceptionell karriär och om brytpunkten mellan 1800- och 1900-talens teaterhistoria.

"Redan när jag fyllde femtio år fick jag svindel av min ålder. Det kom för mig att om jag levat mitt liv åt andra hållet skulle jag vid femtio års ålder vara framme vid 1907. Mina föräldrars liv kändes så nära och blandades ihop med mitt eget, samtidigt som min egen barndom var oändligt långt borta.<br/><br/>Mitt liv, så många år jag levt. Så hisnande mycket som förändrats och ändå är jag på något sätt densamma.<br/><br/>Tiden, åldern, kroppen, erfarenheter, minnet, glömskan har gjort mig till den jag är nu. Jag tycker att det är ofattbart hur långt bort en tid som var alldeles nyss känns, och hur nära jag har de längesedan levda åren."<br/><br/><br/><br/>Sissela Kyle skriver om uppväxten i Partille och om livet som regissör och skådespelare idag. Boken består av en räcka med nedslag - både från de avgörande ögonblicken i livet och om de platser och människor som format henne. Hennes CV har en imponerande bredd. Hon har spelat på små och stora scener, såväl seriös dramatik som fars, hon har lett galor, filmat och regisserat. Samtidigt har hon umgåtts med vänner, bildat familj, skilt sig, tagit hand om gamla föräldrar.<br/><br/>En skildring av livets gång helt enkelt. Och Sissela Kyle skriver med samma udd och tajming som kännetecknar allt hon gör. Det är underhållande, tankeväckande, smart och klokt.