Svenska

<i>Sikt</i> är bokserien som samlar smarta texter från hela världen. I fyra nummer per år skriver framstående författare, världsledande forskare och berömda tänkare. Syftet är att inspirera till nya perspektiv. I det här numret: <br/><br/>Måste en anekdot vara helt sann? <b>Fredrik Wikingsson</b> skriver om hur han lärde sig att berätta den perfekta historien. <br/><br/>Hur ska vi använda vår svenska historia? <b>Lars Trägårdh</b> benar ut den svenska förmågan att glömma och se mot framtiden. <br/><br/>Varför samarbetar världens korrupta regimer med varandra?<b> Anne Applebaum</b> förklarar hur den globala autokratin fungerar. <br/><br/>Och mycket mer. Välkommen till <i>Sikt</i>. 

<b>Första numret av Sikt - smart tänkt från hela världen.</b> <br/><br/>I bokserien Sikt samlar vi idéer, mentala modeller och texter från författare och tankeledare från hela världen. Vi vill både utmana och inspirera till nya sätt att se på världen.   <br/><br/>Här får Nate Silver skriva om sina "flodmänniskor" och Cal Newport om sin "långsamma produktivitet". I denna bok hittar du även Henrik Berggrens analys av den svenska tidsandans förändringar under andra världskriget, Emma Holtens utforskning av feministisk ekonomi och de första översättningarna till svenska av de senaste ekonomipristagarnas hyllade böcker <i>Why nations fail</i> och <i>Power and progress</i>.<br/><br/><b></b><b></b><br/><br/><b>INNEHÅLL  </b> <br/><br/>Thomas Chatterton Williams - Att vinna är inte allt <br/><br/>Nate Silver - Floden och byn <br/><br/>Warren Buffett/Karl Lans - Därför lyssnar alla på oraklet Warren Buffett <br/><br/>Emma Frans - Så får du ett jobb i framtiden <br/><br/>Henrik Berggren - Hur skulle du ha gjort?  <br/><br/>Jean-Philippe Lachaux - Lär dig att fokusera <br/><br/>Cal Newport - Så jobbar du mer kreativt och lustfyllt <br/><br/>Anne Sverdrup-Thygeson - Den allra största fisken som någon någonsin hade sett <br/><br/>Yuval Noah Harari - Det är det här det handlar om <br/><br/>Johanna Möllerström - Hotet mot vår globala ekonomi <br/><br/>Emma Holten - Arbetet som gör allt annat arbete möjligt  <br/><br/>Jesper Roine - Varför är inte hela världen rik?  <br/><br/>Daron Acemoglu och James A. Robinson - Därför kollapsar (vissa) länder <br/><br/>Daron Acemoglu och Simon Johnson - Det svenska vägvalet <br/><br/>Daniel Kahneman - Den viktigaste egenskapen du kan önska för dina barn (och dig själv)  <br/><br/><br/><br/><i>Bokserien Sikt produceras och ges ut av EFN Bok i samarbete med Volante.</i>

Gustav Möller Sveriges mest uppmärksammade socialpolitiker under 1900­-talet var folkhemmets "arkitekt" eller "Socialsveriges skapare", som Tage Erlander uttryckt det. Han var en kraftfull socialminister med en tydlig ideologi: Socialpolitiken skall bygga på sociala rättigheter, den skall ge en grundtrygghet och hela befolkningen skall omfattas. I mångt och mycket hade hans idéer genomförts då han avgick som socialminister 1951. Även internationellt har Möllers insatser uppmärksammats. Han har setts som en pionjär i socialpolitiskt tänkande och i att driva fram en universell socialpolitik i likhet med, men också skild från, William Beveridge skaparen av den välkända brittiska Beveridgemodellen. <br/><br/>Detta är ett gediget och unikt översiktsverk. Trots att det utkommit flera skrifter där olika delar av Möllers socialpolitiska insatser behandlas har det hittills inte funnits någon sammanfattning av vad han åstadkommit. Med den här boken ger Per Gunnar Edebalk, seniorprofessor vid Socialhögskolan i Lund, en heltäckande bild av Gustav Möllers socialpolitiska insatser. <br/><br/>Gustav Möller (1884 1970) var Sveriges socialminister 1924 1926 och med något undantag från 1932 fram till 1951. Han började sin politiska bana som ordförande i Socialdemokratiska ungdomsförbundet 1907, och hade samtidigt anställning på tidningen <i>Skånska Socialdemokraten</i>. År 1916 blev han vald till partisekreterare och invaldes 1917 som riksdagsledamot i andra kammaren, och 1919 i första kammaren. Som reformstark minister drev han bland annat igenom två veckors allmän semester, folktandvård, allmänna barnbidrag, allmän sjukförsäkring med fri sjukhusvård och allmän folkpension.

Forskningsprogrammet Civilsamhälleseliter? En jämförande studie av sammansättningen, reproduktionen, integrationen och ifrågasättandet av eliter i europeiska civilsamhällen , har finansierats av Riksbankens Jubileumsfond. I programmet har ingått forskare från disciplinerna statsvetenskap, sociologi och socialt arbete med ett gemensamt intresse för civilsamhälles- och elitforskning. Deltagarna har kommit från Lunds universitet, Göteborgs universitet och Södertörns högskola. Rapporten sammanfattar programmets övergripande resultat för en bredare läsekrets.

"Proletariatet måste självt inrikta sig på att göra revolution", skriver en ung Trotskij i slutet av 1904, när han först börjar utarbeta den permanenta revolutionens teori. Vid den punkten är han ensam om perspektivet att arbetarklassen i det underutvecklade Tsarryssland ska komma till makten före arbetarna i väst. Mindre än ett år senare står han själv i ledningen för S:t Petersburg-sovjeten i den första ryska revolutionen. I oktober 1917 griper arbetarklassen makten under ledning av Lenins och Trotskijs bolsjevikparti och upprättar den socialistiska världsrevolutionens första bastion. Den permanenta revolutionen är den enda vägen framåt för jordens förtryckta folk - ett program för att själva gripa makten och sprida revolutionen. När Trotskij skriver boken är det inte bara ett försvar av en teori - det är ett försvar av Lenins och den ryska revolutionens kommunistiska politik mot den stalinistiska byråkrati som vuxit fram i Sovjetunionen.

Forskning är det bästa som hänt mänskligheten. Miljoner människoliv har räddats genom upptäckter som penicillin, vaccin och insulin. Även icke-medicinsk forskning har gjort våra liv längre och bättre. Kanske är det forskningens ovärderliga förtjänster som gjort att medier, politiker och skattebetalare så sällan formulerar kritiska frågor om hur alla forskningsmiljarder används?<br/><br/>Men det måste gå att både sjunga vetenskapens lov och samtidigt fundera över hur pengarna används, hur de borde användas och vem som bör bestämma över det. Det menar författaren och samhällsdebattören Hanne Kjöller som med den medicinska forskningen som huvudsakligt fokus belyser viktiga problem som förekommer inom alla forskningsfält. Till dessa hör nonsensforskning, forskningsfusk och ett finansierings- och meriteringssystem som frestar forskare att runda hörn och presentera storslagna resultat som varken stämmer eller går att använda.<br/><br/>I <i>Kris i forskningsfrågan</i> undersöker Kjöller hur väl skattebetalarnas forskningspengar förvaltas av politiker, myndigheter, lärosäten och forskare själva. Det korta svaret är: inte särskilt väl alls.

Priserna på livsmedel skjuter i höjden. Köerna till matutdelningarna blir längre och längre. <br/><br/>Barnen går till skolan med tomma magar. I Facebook-grupper ber folk om hjälp för att kunna köpa lunch, medan andra shoppar matkassar på kredit. <br/><br/>Ändå handlar den politiska diskussionen mindre om resursfördelning och mer om repression och bestraffning - om att peka ut vissa individer som moraliskt tvivelaktiga. <br/><br/>Allt fler länder stänger gränserna för de hungriga med löftet om att mätta sin egen befolkning. Politiska företrädare över hela Europa har dragit upp en tydlig konfliktlinje: Ät eller bli uppäten. <br/><br/>Motståndet har samtidigt blossat upp över hela kontinenten: folk säger upp sig, strejkar och vägrar betala krisen som skapats av de som alltid har mat på bordet. Arbetare inom livsmedelsindustrin kräver bättre villkor, samtidigt som civilsamhället organiserar sig för att mätta sina medborgare. <br/><br/>I det politiska reportaget <i>Alla ska äta: Om mat, makt och moral </i>bryter Elina Pahnke bröd med de som inte blivit inbjudna till middagsbordet, för att förstå vår tids hunger. Genom att följa kosten blottlägger hon samtidens konfliktlinjer - vilka som har makten att tillgodose människor med mat, och vilka som blir förvägrade det allra mest basala. <br/><br/><i>Alla ska äta</i> skiftar fokus - från människors bordsskick, till vad som faktiskt serveras. Elina Pahnkes bok börjar i en sorts hunger - hos de vars tallrikar är tomma, för att sluta i en annan sorts aptit: begäret, längtan efter en annan sorts ordning, som utgår ifrån människors behov. Kort sagt: ett samhälle där alla ska äta.<br/><br/><i></i>Med maten som tråd fogar Pahnke olika orättvisor till en sammanhängande berättelse /.../ Det är ett genialt grepp, och dessutom väl genomfört. Expressen, Joel Halldorf   <br/><br/>För den som känner att den dominerande diskursen och dess många uttryck sköljer syret ur lungorna finns frisk luft att hämta i Elina Pahnkes bok Alla ska äta Dagens Nyheter, Roland Paulsen<br/><br/>Det är en bok med stort patos och stora anspråk, skriven med ett slags hårt kontrollerad vrede. Svenska Dagbladet, Josefin de Gregorio   <br/><br/>En mästerlig skildring av det rasifierade klassamhället Flamman, Ella Petrini<br/><br/>Pahnkes röst sticker ut och bidrar med en sannare sanning. Fokus, Sara Abdollahi   Ilskan smittar av sig Sydsvenskan, Annina Rabe   <br/><br/>"Alla ska äta är en passionerad stridsskrift som belyser klassamhället genom mat och matproduktion" BTJ, Henrik Wiktor