Svenska

Forskning är det bästa som hänt mänskligheten. Miljoner människoliv har räddats genom upptäckter som penicillin, vaccin och insulin. Även icke-medicinsk forskning har gjort våra liv längre och bättre. Kanske är det forskningens ovärderliga förtjänster som gjort att medier, politiker och skattebetalare så sällan formulerar kritiska frågor om hur alla forskningsmiljarder används?<br/><br/>Men det måste gå att både sjunga vetenskapens lov och samtidigt fundera över hur pengarna används, hur de borde användas och vem som bör bestämma över det. Det menar författaren och samhällsdebattören Hanne Kjöller som med den medicinska forskningen som huvudsakligt fokus belyser viktiga problem som förekommer inom alla forskningsfält. Till dessa hör nonsensforskning, forskningsfusk och ett finansierings- och meriteringssystem som frestar forskare att runda hörn och presentera storslagna resultat som varken stämmer eller går att använda.<br/><br/>I <i>Kris i forskningsfrågan</i> undersöker Kjöller hur väl skattebetalarnas forskningspengar förvaltas av politiker, myndigheter, lärosäten och forskare själva. Det korta svaret är: inte särskilt väl alls.

Priserna på livsmedel skjuter i höjden. Köerna till matutdelningarna blir längre och längre. <br/><br/>Barnen går till skolan med tomma magar. I Facebook-grupper ber folk om hjälp för att kunna köpa lunch, medan andra shoppar matkassar på kredit. <br/><br/>Ändå handlar den politiska diskussionen mindre om resursfördelning och mer om repression och bestraffning - om att peka ut vissa individer som moraliskt tvivelaktiga. <br/><br/>Allt fler länder stänger gränserna för de hungriga med löftet om att mätta sin egen befolkning. Politiska företrädare över hela Europa har dragit upp en tydlig konfliktlinje: Ät eller bli uppäten. <br/><br/>Motståndet har samtidigt blossat upp över hela kontinenten: folk säger upp sig, strejkar och vägrar betala krisen som skapats av de som alltid har mat på bordet. Arbetare inom livsmedelsindustrin kräver bättre villkor, samtidigt som civilsamhället organiserar sig för att mätta sina medborgare. <br/><br/>I det politiska reportaget <i>Alla ska äta: Om mat, makt och moral </i>bryter Elina Pahnke bröd med de som inte blivit inbjudna till middagsbordet, för att förstå vår tids hunger. Genom att följa kosten blottlägger hon samtidens konfliktlinjer - vilka som har makten att tillgodose människor med mat, och vilka som blir förvägrade det allra mest basala. <br/><br/><i>Alla ska äta</i> skiftar fokus - från människors bordsskick, till vad som faktiskt serveras. Elina Pahnkes bok börjar i en sorts hunger - hos de vars tallrikar är tomma, för att sluta i en annan sorts aptit: begäret, längtan efter en annan sorts ordning, som utgår ifrån människors behov. Kort sagt: ett samhälle där alla ska äta.<br/><br/><i></i>Med maten som tråd fogar Pahnke olika orättvisor till en sammanhängande berättelse /.../ Det är ett genialt grepp, och dessutom väl genomfört. Expressen, Joel Halldorf   <br/><br/>För den som känner att den dominerande diskursen och dess många uttryck sköljer syret ur lungorna finns frisk luft att hämta i Elina Pahnkes bok Alla ska äta Dagens Nyheter, Roland Paulsen<br/><br/>Det är en bok med stort patos och stora anspråk, skriven med ett slags hårt kontrollerad vrede. Svenska Dagbladet, Josefin de Gregorio   <br/><br/>En mästerlig skildring av det rasifierade klassamhället Flamman, Ella Petrini<br/><br/>Pahnkes röst sticker ut och bidrar med en sannare sanning. Fokus, Sara Abdollahi   Ilskan smittar av sig Sydsvenskan, Annina Rabe   <br/><br/>"Alla ska äta är en passionerad stridsskrift som belyser klassamhället genom mat och matproduktion" BTJ, Henrik Wiktor

I  detta mästerverk byggt på banbrytande tänkande och åratal av forskning skildrar Shoshana Zuboff fenomenet som hon döpt till övervakningskapitalismen. Vår digitala framtid har kidnappats av företagen från Silicon Valley som äger och styr internet. I den nya ekonomin är vi inte bara konsumenter, inte heller produkter - vi är råvaran.  <br/><br/>Zuboff visar hur företag som Google och Facebook använder information om oss, inte bara till att förutspå vårt beteende och kunna skräddarsy innehåll och reklam, utan också till att påverka våra val som kunder, medborgare och människor. Motståndet mot övervakningskapitalismen har hittills varit svagt från både lagstiftarna och civilsamhället. Tills nu har vi villigt överlämnat våra ansikten, åsikter och vänskapsband till techbolagen, tänkt jag har inget att dölja. Men det är inte för sent att ta tillbaka makten, menar Zuboff och skriver: Om du inte har något att dölja, så är du ingenting. <br/><br/><i>"...den viktigaste boken som ges ut det här århundradet."</i> Zadie Smith <br/><br/><i>"Shoshana Zuboff har skrivit en lärd, intelligent och välresonerad bok som inte bara upplyser och skakar om, utan även ger oss en chans att bjuda motstånd mot den förfärliga nya verklighet som smugits på oss." </i>Peter Englund <br/><br/><i>"mycket tankeväckande och behandlar en viktig långsiktig samhällsförändring"</i> BTJ, Anders Weidung <br/><br/><i>"Zuboffs stora styrka är hennes breda perspektiv, från nationalekonomi och företagande till sociologi och psykologi, och att hon knyter ihop det med sylvass argumentation.(...) På många sätt är "Övervakningskapitalismen" ett standardverk för diskussionen om teknologijättarnas påverkan på vårt samhälle, på samma sätt som Thomas Pikettys "Kapitalet" blev det för nationalekonomin."</i> Dagens Nyheter, Martin Jönsson<br/><br/><i>"Det som ibland kallas nätlogik eller socialamedierlogik är alltså inget annat än en genomtänkt utformad struktur som syftar till att hålla kvar användarna i tjänsterna, även när vi tror att vi loggat ut. Allt fler prylar kopplas ihop digitalt så att internet smälter samman med den fysiska världen, vilket gör det snart sagt helt omöjligt att logga ut . Det finns ingen väg ut, skriver Zuboff, övervakningskapitalismen måste regleras i lagstiftning. Jag är benägen att hålla med henne, och önskar framför allt en mycket mer påläst debatt om vår digitala utveckling som förmår hålla sig kritisk till teknikföretagens eufemismer så att vi alla slutar att dansa efter övervakningskapitalisternas pipa. Nu finns </i>Övervakningskapitalismen vid maktens nya frontlinjer<i> på svenska, och det vore tjänstefel av våra politiska beslutsfattare att inte genast läsa den."</i> Cecilia Djurberg, Aftonbladet <br/><br/><i>"en viktig bok som undersöker och kartlägger tech-företagens övervakning i dag. Vad händer egentligen när vi dagligen matar in information i sökmotorer och sociala medier? Boken är 700 sidor lång så att läsa den är samtidigt en träning i att avstå från sociala medier." </i>Arbetaren

Hur kommer AI-utvecklingen att påverka dig, dina vänner och din familj? Hur kommer den att påverka ditt yrkesliv? Och vad innebär den för vårt demokratiska samhälle? <br/><br/>Den tekniska utvecklingen kring AI går i en rasande fart. Den förändrar inte bara hur vi arbetar, utan även hur vi lever våra liv och hur vi interagerar med varandra. Den påverkar vården, skolan och våra medier. Den förändrar vår syn på vad kunskap är och vilka färdigheter vi behöver för att möta framtiden. Mitt i alla debatter och analyser av de stora penseldragen är det värt att stanna upp och fråga sig vad allt detta kan innebära för var och en av oss. Hur kan våra liv tänkas se ut, och vad ska vi göra idag för att styra mot den morgondag vi vill ha? <br/><br/>Det finns ännu stora obesvarade frågor kring vilka vägar AI-utvecklingen kommer att ta, hur snabbt det kommer att gå och hur samhället kommer att reagera på förändringarna. <em>Vår artificiella framtid</em> utgår från dessa frågor för att måla upp flera möjliga framtida världar och ger en konkret bild av vad utvecklingen kan innebära för människorna i vardagen. <br/><br/>Boken ger dig:<br/>&bull; förståelse för både teknikutvecklingen och samhällets reaktioner på den, vilka framtida scenarier som är tänkbara, och hur vägen dit ser ut<br/>&bull; resonemang och verktyg för hur just du kan förbereda dig såväl praktiskt som mentalt på en värld med AI<br/>&bull; perspektiv på vad det innebär att vara människa i en artificiell framtid, och hur vi kan finna mening i den <br/><br/>Oavsett vilken väg AI-utvecklingen tar, kommer <em>Vår artificiella framtid</em> att ge dig insikter och verktyg för att hantera förändringarna med öppna ögon. <br/><br/>På vår <a href="https://www.nok.se/link/ae4d17e4404941e5b8c6c63d8e73e3d2.aspx">AI-sida</a> hittar du alla våra böcker om artificiell intelligens.

Martha Gellhorn var utan tvekan 1900-talets största krigsjournalist och bevakade allt ifrån spanska inbördeskriget till kriget i Bosnien. Hon tog sig till krigsskådeplatser dit ingen annan lyckades ta sig under tidigt nittonhundratal, och hennes banbrytande reportage kommer i ständigt nya utgåvor. Född i Saint Louis, Missouri, 1908, flyttade hon som artonåring till Paris och startade där sitt skrivande och resande liv. <br/><br/>Journalisten och författaren Stig Hansén har länge följt Martha Gellhorns livsberättelse - hennes drivkrafter, hennes resor, svårigheterna hon mötte, vad som formade henne - och som enda svensk journalist fick han också chansen att intervjua henne 1994. Den gången berättade hon sanningen om hur det gick till när hon skilde sig från Ernest Hemingway, en historia som ­ aldrig tidigare berättats offentligt. <br/><br/>I dokumentärromanen <i>Vid fronten </i>gestaltar Stig Hansén nu krigsjournalistens liv. Bakom sig har han en gedigen research, fältstudier, intervjumaterial och brev han hittat som ingen utomstående tidigare läst. Han har träffat folk som kände Martha Gellhorn, besökt skolorna hon gick på och fått tag på hennes första skrivförsök. Han har varit i hennes hem i Havanna och i hennes lägenhet i London, där han själv träffade Martha Gellhorn och där hon senare avslutade sitt liv 1998.

Slopade föreningsstöd och svagare fackförbund. Slakt på studieförbund och klåfingrig kulturpolitik. Tidningsdöd och mer regeringslojal public service. Minskad autonomi för universiteten. Förstatligat bistånd. Angiverilag och Tidölöner. Näringsförbud för oppositionen. Tillbakadragna medborgarskap. <br/><br/>Den svenska folkrörelsedemokratin är resultatet av trehundra års utveckling från envälde till folkstyre. Men när Sverigedemokraterna dikterar regeringens dagordning hotas våra demokratiska grundvalar. Vad händer när det fria samtalet tystnar och de kritiska rösterna blir allt färre? Vad är nästa steg? <br/><br/><i>Angreppet: Så urholkar Tidöregeringen vår demokrati</i> är en granskning av hur Sverige blev en del av en internationell auktoritär trend, med inspiratörer som Viktor Orbán och Donald Trump. Samtidigt är boken en maning till motstånd mot krafter som vill förändra vårt land i grunden. <br/><br/><br/><br/>"Nu är det allvar. Demokratin hotas på viktiga samhällsområden. Det är SD som styr både i regeringskansliet och när Tidöpartierna möts. Om detta kan du läsa i denna bok. Men nöj dig inte med att vara åskådare. Ställ upp i kampen mot högerextremismen för frihet, jämlikhet och solidaritet. Alla kan göra en insats. Det är viktigt att vi är många." - Ingvar Carlsson, tidigare statsminister och före detta partiordförande för Socialdemokraterna <br/><br/><br/><br/>Peter Gustavsson är redaktör för tidningen <i>Rörelsen</i> och frilansande journalist i bland annat <i>Aftonbladet</i>, <i>Arbetarbladet</i>, <i>Dagens Arena</i> och <i>Dala-Demokraten</i>.

Vad är det som hänt på våra arbetsplatser? Hur går det till när anställningarna blir osäkrare, kraven tyngre och arbetstiderna sämre? Går det att vända?<br/><br/>Det spelar ingen roll om jag säger ifrån på jobbet.<br/><br/>Det är ofta sant. Men vad händer om vi byter ut jag mot vi?<br/><br/>Det här är en bok för dig som funderar på hur man kan stoppa en försämring eller få igenom en förbättring på arbetsplatsen. Men också för dig som vill långsiktigt utveckla den fackliga verksamheten på ditt jobb. Genom konkreta erfarenheter och lärdomar ur verkliga livet visar Frances Tuuloskorpi hur vi kan bli starka tillsammans.<br/><br/>Bli uppviglad och uppmuntrad och kom ihåg: vi kan inte få något annat än det vi är beredda att kämpa för!<br/><br/><b>Frances Tuuloskorpi </b>har under fyra decennier arbetat på brödfabriker, i tvätterier och i storkök. På Bagarn var hon ordförande i livsmedelsarbetareklubben under lång tid. Hon har tillsammans med arbetskamrater utvecklat fackliga metoder som kommit att kallas folkrörelselinjen eller folkrörelse på arbetsplatsen.