Svenska

Gustav Möller Sveriges mest uppmärksammade socialpolitiker under 1900­-talet var folkhemmets "arkitekt" eller "Socialsveriges skapare", som Tage Erlander uttryckt det. Han var en kraftfull socialminister med en tydlig ideologi: Socialpolitiken skall bygga på sociala rättigheter, den skall ge en grundtrygghet och hela befolkningen skall omfattas. I mångt och mycket hade hans idéer genomförts då han avgick som socialminister 1951. Även internationellt har Möllers insatser uppmärksammats. Han har setts som en pionjär i socialpolitiskt tänkande och i att driva fram en universell socialpolitik i likhet med, men också skild från, William Beveridge skaparen av den välkända brittiska Beveridgemodellen. <br/><br/>Detta är ett gediget och unikt översiktsverk. Trots att det utkommit flera skrifter där olika delar av Möllers socialpolitiska insatser behandlas har det hittills inte funnits någon sammanfattning av vad han åstadkommit. Med den här boken ger Per Gunnar Edebalk, seniorprofessor vid Socialhögskolan i Lund, en heltäckande bild av Gustav Möllers socialpolitiska insatser. <br/><br/>Gustav Möller (1884 1970) var Sveriges socialminister 1924 1926 och med något undantag från 1932 fram till 1951. Han började sin politiska bana som ordförande i Socialdemokratiska ungdomsförbundet 1907, och hade samtidigt anställning på tidningen <i>Skånska Socialdemokraten</i>. År 1916 blev han vald till partisekreterare och invaldes 1917 som riksdagsledamot i andra kammaren, och 1919 i första kammaren. Som reformstark minister drev han bland annat igenom två veckors allmän semester, folktandvård, allmänna barnbidrag, allmän sjukförsäkring med fri sjukhusvård och allmän folkpension.

I  detta mästerverk byggt på banbrytande tänkande och åratal av forskning skildrar Shoshana Zuboff fenomenet som hon döpt till övervakningskapitalismen. Vår digitala framtid har kidnappats av företagen från Silicon Valley som äger och styr internet. I den nya ekonomin är vi inte bara konsumenter, inte heller produkter - vi är råvaran.  <br/><br/>Zuboff visar hur företag som Google och Facebook använder information om oss, inte bara till att förutspå vårt beteende och kunna skräddarsy innehåll och reklam, utan också till att påverka våra val som kunder, medborgare och människor. Motståndet mot övervakningskapitalismen har hittills varit svagt från både lagstiftarna och civilsamhället. Tills nu har vi villigt överlämnat våra ansikten, åsikter och vänskapsband till techbolagen, tänkt jag har inget att dölja. Men det är inte för sent att ta tillbaka makten, menar Zuboff och skriver: Om du inte har något att dölja, så är du ingenting. <br/><br/><i>"...den viktigaste boken som ges ut det här århundradet."</i> Zadie Smith <br/><br/><i>"Shoshana Zuboff har skrivit en lärd, intelligent och välresonerad bok som inte bara upplyser och skakar om, utan även ger oss en chans att bjuda motstånd mot den förfärliga nya verklighet som smugits på oss." </i>Peter Englund <br/><br/><i>"mycket tankeväckande och behandlar en viktig långsiktig samhällsförändring"</i> BTJ, Anders Weidung <br/><br/><i>"Zuboffs stora styrka är hennes breda perspektiv, från nationalekonomi och företagande till sociologi och psykologi, och att hon knyter ihop det med sylvass argumentation.(...) På många sätt är "Övervakningskapitalismen" ett standardverk för diskussionen om teknologijättarnas påverkan på vårt samhälle, på samma sätt som Thomas Pikettys "Kapitalet" blev det för nationalekonomin."</i> Dagens Nyheter, Martin Jönsson<br/><br/><i>"Det som ibland kallas nätlogik eller socialamedierlogik är alltså inget annat än en genomtänkt utformad struktur som syftar till att hålla kvar användarna i tjänsterna, även när vi tror att vi loggat ut. Allt fler prylar kopplas ihop digitalt så att internet smälter samman med den fysiska världen, vilket gör det snart sagt helt omöjligt att logga ut . Det finns ingen väg ut, skriver Zuboff, övervakningskapitalismen måste regleras i lagstiftning. Jag är benägen att hålla med henne, och önskar framför allt en mycket mer påläst debatt om vår digitala utveckling som förmår hålla sig kritisk till teknikföretagens eufemismer så att vi alla slutar att dansa efter övervakningskapitalisternas pipa. Nu finns </i>Övervakningskapitalismen vid maktens nya frontlinjer<i> på svenska, och det vore tjänstefel av våra politiska beslutsfattare att inte genast läsa den."</i> Cecilia Djurberg, Aftonbladet <br/><br/><i>"en viktig bok som undersöker och kartlägger tech-företagens övervakning i dag. Vad händer egentligen när vi dagligen matar in information i sökmotorer och sociala medier? Boken är 700 sidor lång så att läsa den är samtidigt en träning i att avstå från sociala medier." </i>Arbetaren

Slopade föreningsstöd och svagare fackförbund. Slakt på studieförbund och klåfingrig kulturpolitik. Tidningsdöd och mer regeringslojal public service. Minskad autonomi för universiteten. Förstatligat bistånd. Angiverilag och Tidölöner. Näringsförbud för oppositionen. Tillbakadragna medborgarskap. <br/><br/>Den svenska folkrörelsedemokratin är resultatet av trehundra års utveckling från envälde till folkstyre. Men när Sverigedemokraterna dikterar regeringens dagordning hotas våra demokratiska grundvalar. Vad händer när det fria samtalet tystnar och de kritiska rösterna blir allt färre? Vad är nästa steg? <br/><br/><i>Angreppet: Så urholkar Tidöregeringen vår demokrati</i> är en granskning av hur Sverige blev en del av en internationell auktoritär trend, med inspiratörer som Viktor Orbán och Donald Trump. Samtidigt är boken en maning till motstånd mot krafter som vill förändra vårt land i grunden. <br/><br/><br/><br/>"Nu är det allvar. Demokratin hotas på viktiga samhällsområden. Det är SD som styr både i regeringskansliet och när Tidöpartierna möts. Om detta kan du läsa i denna bok. Men nöj dig inte med att vara åskådare. Ställ upp i kampen mot högerextremismen för frihet, jämlikhet och solidaritet. Alla kan göra en insats. Det är viktigt att vi är många." - Ingvar Carlsson, tidigare statsminister och före detta partiordförande för Socialdemokraterna <br/><br/><br/><br/>Peter Gustavsson är redaktör för tidningen <i>Rörelsen</i> och frilansande journalist i bland annat <i>Aftonbladet</i>, <i>Arbetarbladet</i>, <i>Dagens Arena</i> och <i>Dala-Demokraten</i>.

Vad är det som hänt på våra arbetsplatser? Hur går det till när anställningarna blir osäkrare, kraven tyngre och arbetstiderna sämre? Går det att vända?<br/><br/>Det spelar ingen roll om jag säger ifrån på jobbet.<br/><br/>Det är ofta sant. Men vad händer om vi byter ut jag mot vi?<br/><br/>Det här är en bok för dig som funderar på hur man kan stoppa en försämring eller få igenom en förbättring på arbetsplatsen. Men också för dig som vill långsiktigt utveckla den fackliga verksamheten på ditt jobb. Genom konkreta erfarenheter och lärdomar ur verkliga livet visar Frances Tuuloskorpi hur vi kan bli starka tillsammans.<br/><br/>Bli uppviglad och uppmuntrad och kom ihåg: vi kan inte få något annat än det vi är beredda att kämpa för!<br/><br/><b>Frances Tuuloskorpi </b>har under fyra decennier arbetat på brödfabriker, i tvätterier och i storkök. På Bagarn var hon ordförande i livsmedelsarbetareklubben under lång tid. Hon har tillsammans med arbetskamrater utvecklat fackliga metoder som kommit att kallas folkrörelselinjen eller folkrörelse på arbetsplatsen.

Klimatförändringar är vår tids stora ödesfråga. Utsläppen av växthusgaser är på väg att förflytta hela mänskligheten in i okänt territorium. Vi är på väg att lämna "livets korridor" &ndash; den globala medeltemperatur som är säker för att bibehålla mänskligt liv och civilisation.<br/><br/>Det som krävs för att vända utvecklingen är, enligt FN:s klimatpanel IPCC, enorma, snabba förändringar i alla delar av våra samhällen. Här har den tredje statsmakten &ndash; journalistiken &ndash; ett bärande ansvar. Men hur? Hur ska reportrar, redaktörer och mediechefer agera och rapportera?<br/><br/>I handboken <i>Att låta världen få veta</i> har journalisterna <b>Alexandra Urisman Otto</b> och <b>Lisa Röstlund</b> med hjälp av ledande forskare och journalister över hela världen tagit fram grundkunskaperna om klimatkrisen, resonemangen om lösningarna och perspektiven som måste finnas i bevakningen.<br/><br/>Alla journalister, oavsett ämnesområde och medieformat, behöver ha dessa kunskaper med sig för att kunna uppfylla det journalistiska uppdraget.<br/><br/>*<br/><br/><i>Självklart är detta jobbig läsning, men uppriktigheten och den gedigna researchen väcker faktiskt lust och kampvilja. Alexandra Urisman Otto och Lisa Röstlund har skrivit en i det närmaste perfekt handbok. Här finns allt som behövs för att redaktionerna ska göra det som krävs: ge klimatkrisen högsta prioritet. Nu. Betyg: 5/5. </i><br/><b>BTJ</b>

I Kriget mot livet tar journalisten Per Shapiro oss med på en fascinerande upptäcktsfärd till en uråldrig visdomstradition. Där hittar han en unik förståelse av Jordens ursprung och en ­möj­lig väg ut ur den högteknologiska dystopi vi har hamnat i.<br/><br/>Redan för tusentals år sedan långt innan det fanns ­avan­­cerad teknologi försökte shamaner varna för att en främ­­­mande intelligens skulle kunna ta män­niskor i ­besittning. Men bud­bärarna förintades och ­var­ningarna blev inte hörda. Vi människor har sedan, undan för undan, slitits loss från vår heliga förbindelse med planeten. Vi har fjärmat oss från ­naturen och från oss själva.<br/><br/>Detta krig mot livet är nu inne i sin turbulenta slutfas. Vi ­matas med budskapet att människans assimilering med den artifi­ciella intelligensen är något oundvikligt och att Homo sapiens om en genera­tion eller två kommer att vara ett ­minne blott.<br/><br/>»Vi är redan långt inne i den teknokratiska fällan. Förhäxade av våra skärmar sugs vi in i simuleringen, likt ett bytesdjur som fångas in av ormens ögon och inte förmår att röra sig. Den virtuella strypsnaran har oss hårt i sitt grepp, och ett ännu hårdare grepp har den om våra barn. Föreställningen om ett främmande, mani­pu­lativt ­inflytande över det mänskliga psy­ket och synen på planeten som ett ­levande väsen återfinns i olika tappning hos många ursprungsfolk. Särskilt väl finns denna världs­­­bild beskriven hos gnostikerna, de förkristna mystiker som förföljdes och utrotades av den romerska kyrkan under de första seklen av vår tideräkning. Fragment av deras lärdomar som kallats den mest censurerade kunskapen i människans historia har trotsat alla försök till utplåning som skett genom seklen. Som jag hoppas kunna visa kan gnostikernas urgamla läror hjälpa oss att förstå vår tids teknokratiska och livsfientliga världsutveckling. I dem finns svar på frågan hur vi har hamnat här och hur vi kan lära oss att återfå kontakten med planetens inneboende visdom.« PER SHAPIRO<br/><br/>Per Shapiro är undersökande journalist. Han har bland annat arbetat för Kaliber, P1 Dokumentär och Uppdrag granskning. Sedan några år tillbaka driver han den systemkritiska podden Folkets Radio. <br/><br/>Kriget mot livet utges av Folkets Radio och distribueras av Karneval förlag<br/><br/>SAGT OM BOKEN<br/>»Ska vår allt kraftfullare teknik gynna eller ersätta livet på jorden? Man behöver inte hålla med om allt i denna välskrivna och tankeväckande bok av en av våra modigaste journalister för att uppskatta den som ett oerhört angeläget inlägg i vår tids viktigaste diskussion.« MAX TEGMARK, AI-forskare och professor i fysik vid Massachusetts Institute of Technology, MIT<br/><br/>»Kriget mot livet är en bok om att se det mänskliga och det vackra som finns runtomkring oss och som vi behöver värna nu om vi vill bevara det för kommande generationer. Boken handlar om den värld vi riskerar att förlora om vi fortsätter fjärma oss från verkligheten och överlämnar oss till artificiella lösningar, system och en skenbart oundviklig samhällsutveckling. Det är en bok som ger lust och mod att återerövra ansvaret för vår samtid och andras framtid.« SUSANNE DODILLET, idéhistoriker<br/><br/>»Du kan läsa Kriget mot livet som vilken annan populärvetenskaplig bok som helst. Då är det en spännande och välskriven bok om uråldrig visdom. Men du kan också välja att vara öppen för det magiska, och ta in bokens budskap på dess mystiska nivå. Gör du det kan Kriget mot livet bli livsomvälvande. Den kan hjälpa dig att återfå den ­förlorade kontakten med Moder Jord och få syn på vad som nu hotar mänskligheten. Kriget mot livet är en sann ögonöppnare.« KARIN NORDLANDER, samtalsterapeut, författare och mystiker<br/><br/>»Ett sofistikerat perspektiv, helhetsgrepp och nyanserat utforskande av vad som går att läsa mellan våra historieböckers rader. Ett ödmjukt sammanflätande av dåtid, nutid och framtid förankrat i en research som saknar motstycke. Kanske kan de olika forskarnas teorier som presenteras och flätas samman kännas otippade eller till och med fullkomligt omaka för det ovana ögat. Men ge pusslet sin tid, låt de olika aspekterna få tala till punkt. Det här är grävande journalistik på sin mest essentiella nivå.« ANNA VILD, musikpoet &amp; aspirerande etnolog/kulturanalytiker

Henrik Brandão Jönsson har ett brinnande intresse för fotboll. Det vet alla som följde hans rapporter från VM i Brasilien 2014. Men hans passion för berättande är bredare än så. I Best of Brandão får vi följa honom till bland annat Kuba, Chile, Moçambique, Bolivia, Kap Verde och till de brasilianska metropolerna São Paulo, Rio de Janeiro och Brasília. Vi får träffa påtända fotbollshuliganer och plågade plantagearbetare som sliter för att vi ska kunna klunka vår färskpressad apelsinjuice om morgnarna. Vi möter också en ung Zlatan på klubb i Skanör och Uruguays före detta president José Mujica i hans stuga utanför Montevideo.