Svenska

Vem var först framme hos Olof Palme på Sveavägen den 28 februari 1986 klockan drygt 23:20, när mördaren hade gjort sitt. Man kan tycka att polisen borde ha försökt utreda detta men så har det inte blivit. Vi har Anna Hages första vittnesuppgifter att hon ser en "yngling" hos kvinnan vid den fallne mannen innan hon själv kommer fram. Flera så kallade experter hävdar att Stefan Glantz var denna "yngling". För säkerhets skull har polisen aldrig frågat honom, Stefan är väldigt lite förhörd, och framförallt kallades han aldrig till rekonstruktionen, då hade han ju blivit fotograferad med kläder från mordkvällen. Anna Hage å sin sida nöjer sig numera med att hon minsann var framme hos Olof Palme före Stefan, "Stefan kom senare", vilket ju är helt korrekt. Vi tror att hon skrämdes till "30 år av tystnad", som hennes bok heter.<br/><br/> Nu har "ynglingen" trätt fram och han heter Robert Barestrand. Han var 16 år 1986 när han hamnade i århundradets svenska morddrama. Läs hans berättelse, där han bland annat kan ge Stig Engström alibi, Stig var ingen gärningsman, men väl en deltagare i sammansvärjningen...

Varför Vissa Lyckas - En Enkel Bok Om Ledarskap [Bok / Danskt band]

I<i> Handbok för fifflare</i> granskar Hanne Kjöller det buffébord av välfärdsförmåner där var och en med rymligt samvete kan förse sig. Med offentliga uppgifter från statliga utredningar, remissvar och rapporter visar hon hur fusket går till och hur riskerna att ertappas ser ut. Samt hur bristande kontroll och politisk undfallenhet har gjort välfärdssystemen till en bördig mylla för småfifflare och organiserade brottslingar. Förhoppningen är att regering och riksdag till sist ska fatta de beslut som både borgerliga och socialdemokratiska regeringars utredare satt överst på sina önskelistor under decennier.<br/><br/>Det här är en guide för dig som vill börja fuska med bidrag, och en skarpsinnig kritik mot Sveriges alltför lättsvindlade välfärdssystem.

<b>Varför gick allting så fort? Varför blev det aldrig någon debatt? Varför fick medborgarna aldrig säga vad de tyckte? Eller Lagrådet, och Konstitutionsutskottet? Varför blev det så viktigt att gå med i Nato att svenska politiker plötsligt såg ut att kunna överge vilka principer som helst för att släppas in under kärnvapenparaplyet?</b> <br/><br/>Den svenska processen mot ett Natomedlemskap har ställt samhället och offentligheten inför ett fullbordat faktum som helt förskjutit både den säkerhetspolitiska och demokratiska spelplanen. <br/><br/><i>Politisk vildmark</i> är ett försök att fördjupa diskussionen. Dess sju grundläggande teser tecknar tillsammans konturerna av ett samhälle som vänder världen ryggen och murar in sig bakom rädslans och militarismens skyttevärn. En process som redan pågått under lång tid, men som vi trots det bara anar början av.   <br/><br/><b>Dan Jönsson </b>är författare och kulturjournalist. Bland hans senaste böcker märks romanen <i>Mister Olof</i> (2016) och essän <i>Paradisgenen: Fyra utopiska horisonter</i> (2020). Han medverkar regelbundet i Dagens Nyheter och Sveriges radio. 

<b>Av författaren till »Krigets färger«</b><br/><br/><br/><br/>»Ryssar, alla era historier om belägringen av Leningrad, om stridsvagnshindren som räddade Moskva 1941, om bärnstensrummet och den heroiska räddningen av monumenten i Tsarskoje Selo, om de nazistiska bödlarna, ni fattar väl att ni kan stoppa upp allt det där i röven nu? Ni lever i ett fascistiskt land, i Fjärde riket, som redan helt öppet bedriver en fascistisk politik med koncentrationsläger och tortyr i det egna landet och startar ett aggressivt, fascistiskt angreppskrig mot ett främmande territorium, ni bär foton av era ockupantfarfäder, den röda fascismens soldater, samtidigt som ni ropar: Vi besegrade fascismen! Fattar ni inte vilka pundare ni är?« Arkadij Babtjenko <br/><br/><br/><br/>I en rasande och förtvivlad skildring av det putinistiska Rysslands väg mot avgrunden ger den rysk-ukrainske författaren, bloggaren och krigsveteranen Arkadij Babtjenko sin syn på händelseutvecklingen före och efter den ryska invasionen av Ukraina den 24 februari 2022.<br/><br/><br/><br/><b>Arkadij Babtjenko</b>, född 1977 i Moskva, skickades till kriget i Tjetjenien som nittonårig värnpliktig. Hans bok om den tiden, <i>Krigets färger</i> (2007/2022), betraktas som en av de stora krigsskildringarna och är ett unikt vittnesmål inifrån den ryska armén. Babtjenko lever i exil sedan 2017, efter  upprepade mordhot.

Slopade föreningsstöd och svagare fackförbund. Slakt på studieförbund och klåfingrig kulturpolitik. Tidningsdöd och mer regeringslojal public service. Minskad autonomi för universiteten. Förstatligat bistånd. Angiverilag och Tidölöner. Näringsförbud för oppositionen. Tillbakadragna medborgarskap. <br/><br/>Den svenska folkrörelsedemokratin är resultatet av trehundra års utveckling från envälde till folkstyre. Men när Sverigedemokraterna dikterar regeringens dagordning hotas våra demokratiska grundvalar. Vad händer när det fria samtalet tystnar och de kritiska rösterna blir allt färre? Vad är nästa steg? <br/><br/><i>Angreppet: Så urholkar Tidöregeringen vår demokrati</i> är en granskning av hur Sverige blev en del av en internationell auktoritär trend, med inspiratörer som Viktor Orbán och Donald Trump. Samtidigt är boken en maning till motstånd mot krafter som vill förändra vårt land i grunden. <br/><br/><br/><br/>"Nu är det allvar. Demokratin hotas på viktiga samhällsområden. Det är SD som styr både i regeringskansliet och när Tidöpartierna möts. Om detta kan du läsa i denna bok. Men nöj dig inte med att vara åskådare. Ställ upp i kampen mot högerextremismen för frihet, jämlikhet och solidaritet. Alla kan göra en insats. Det är viktigt att vi är många." - Ingvar Carlsson, tidigare statsminister och före detta partiordförande för Socialdemokraterna <br/><br/><br/><br/>Peter Gustavsson är redaktör för tidningen <i>Rörelsen</i> och frilansande journalist i bland annat <i>Aftonbladet</i>, <i>Arbetarbladet</i>, <i>Dagens Arena</i> och <i>Dala-Demokraten</i>.

Beredskap för en naturkatastrof eller andra tillfälliga nödlägen kommer inte att hålla dig vid liv under en pandemi, kraftnätskollaps eller annan djup kris. Myndighetsbroschyrer och andra prepperböcker fokuserar ofta på att hålla ut i några få dagar.<br/><i>Prepparens guide </i>är däremot en heltäckande steg för steg-guide till överlevnad med egna resurser, även lång tid efter det att en katastrof inträffat.<br/>Lär dig rena vatten och skapa matförråd, och ta del av viktiga råd som att skaffa portabla solpaneler. Här finns förslag på hur man hanterar problem och utmaningar som uppstår när inget återgår till det normala på veckor, månader eller till och med år. Boken är en bibel för den som vill överleva när det som inte får hända inträffar.   <br/><br/>JIM COBB har skrivit en rad böcker om prepping. Han är redaktör på survivalweekly.com, verksam som frilansskribent och driver en konsultfirma. Cobb bor i en befäst bunker i övre mellanvästern i USA.  <br/><br/>"Jim Cobb har snabbt etablerat sig som en ledande auktoritet på prepping och överlevnad. Gång på gång har han visat att han kan sina saker och framför allt att han kan förmedla sin kunskap till läsarna." <br/>Scott B. Williams, författare   <br/><br/>"Bland preppare finns det många som bara snackar. Jim Cobb är en av få som går från ord till handling." <br/>Creek Stewart, överlevnadsexpert och författare   <br/><br/>"Om du menar allvar med prepping ska du söka seriösa råd. Leta upp experter som inte vill pracka på dig någon religiös eller politisk dogm, experter som är superfokuserade på det som fungerar. Jim Cobb är en sådan." <br/>Mike Mullin, författare