Svenska

<b>Hur gör vi för att komma tillbaka till ett samhälle där det är viktigare att göra rätt än att inte göra fel?</b> <br/><br/>Det här är en bok om det mänskliga omdömets revansch. En upp­görelse med ett samhälle präglat av en övertro på mätetal, processer och riktlinjer. Där vanliga människor ute i våra organisationer inte får, vill eller vågar göra vad som krävs i ögonblicket för att skapa värde för kunden. <br/><br/>När Ingalill och Bo bygger ett attefallshus på tomten vet de inte att huset av misstag hamnar 35 centimeter för nära tomtgränsen. Kommunen meddelar att huset därför måste rivas fastän det inte står på någon annans mark. Och när en rutten telefonstolpe lutar farligt över vägen kommer en kille från energibolaget för att ta bort den, men när han får frågan om inte den lika ruttna stolpen intill borde tas bort på samma gång, svarar han: Nej, jag har ju ingen beställning på den. <br/><br/><b><i>Rätt räcker inte</i></b> är skriven av <b>Klas Hallberg</b>, prisad föreläsare och skarp iakttagare av det mellanmänskliga, och <b>Per Kristensson</b>, professor i psykologi med inriktning konsumtion och innovation. Det är en bok om hur vi får bukt med ett system som inte lämnar plats för det mänskliga omdömet och där det därför blir fel fastän alla gör rätt.

Enligt 2024 års demokratirapport från Göteborgs Universitet lever 71% av jordens befolkning i icke-demokratier. För tio år sedan var den siffran 48%.<br/><br/><br/><br/>Den historiska bilden av en autokrati stämmer dåligt överens med vår tid. Numera styrs autokratier av professionella propagandister och sofistikerade, globala nätverk. Till skillnad från militära och politiska allianser kan de här nätverken snabbt anpassa sina relationer så att de obehindrat kan röra sig över ideologiska, geografiska och kulturella gränser. De har alla ett övergripande mål; att göra motstånd mot det demokratiska systemet och på det sättet underminera våra demokratiska värderingar.<br/><br/>Kampen mot denna samhällssyn - som den demokratiska världen oavsiktligt bidragit till att befästa - är ämnet för denna bok.

Boken handlar om författarens egna erfarenheter av att mobbas på arbetsplatsen. Han beskriver här varför förekomsten av mobbning på jobbet varit i stort sett oförändrad sedan 1990-talet, trots att medvetenhet och bred kunskap om problemet funnits sedan dess.  Boken ger samtidigt en teoretisk förklaring till det mönster och den logik som gör att visselblåsare som larmar om problem på arbetsplatserna utstöts ur gemenskapen och till slut förlorar sina jobb. Man beräknar att ca 200 000 personer årligen drabbas och att 100 300 människors död per år förorsakas av mobbning. Detta kan jämföras med att arbetsplatsolyckor mellan åren 2012 och 2021 lett till mellan 24 och 40 förlorade liv per år. <br/><br/>Men varför mäts inte dödsfall orsakade av den psykosociala arbetsmiljön, frågar sig den insiktsfulle och hårt drabbade författaren. Många liv skulle kunna räddas.  <br/><br/><b>Om författaren  </b><br/><br/>Gunnar Johansson är professor i folkhälsovetenskap och har även arbetat på Statens folkhälsoinstitut. Han har egen erfarenhet av att ha varit visselblåsare och blivit utsatt för mobbning på arbetsplatsen. 

Efter att de politiska spänningarna bedarrade i början av 1990-talet verkar vi idag stå inför en tilltagande storm. I takt med att konfliktytan mellan höger och vänster luckrats upp har andra krafter satts i rörelse. Vad göder den tilltagande nationalismen, hur hotad är demokratin och hur kan vi förstå populismen, bortom fake news och ryska trollfabriker?<br/><br/><br/><br/><br/>Torbjörn Elensky lotsar läsaren genom ett politiskt landskap i omfattande förändring. Med Trumps återkomst till Vita huset har omstöpningen av världen ökat i hastighet. De gamla kartorna är inte längre användbara.<br/><br/><br/><br/><br/><i>Livet efter framtiden</i> är en guide till en samtid där man ständigt utkrävs på svar, trots att de enkla lösningarna aldrig har varit mer avlägsna.

Sverige på 1960- och 70-talet var fyllt av sex och pornografi: inom film, musik, teater, konst, idrott, politik, religion ...<br/><br/>Frigjorda tider borrar på djupet i denna märkliga epok. Flera av dagens mest tillknäppta och pryda kulturpersonligheter och politiker var på den tiden extrema sexliberaler, med dagens mått mätt. Boken är fylld med fantastiska bilder och lika fantastiska, avslöjande texter om en svunnen tid, av Martin Kristenson, Anna-Lena Lodenius och Fredrik af Trampe, kända för böcker av många olika slag och inte minst som återkommande gäster i podden Snedtänkt med Kalle Lind.<br/><br/>Ur innehållet:<br/><br/>En handbollsförening i Malmö drog in pengar med hjälp av samlagsshower.<br/><br/>Lars Norén skrev noveller för porrtidningar. Gröna Lund arrangerade skönhetstävling för nakenmodeller. <br/><br/>Borgerliga riksdagsmän föreslog offentligt ägda bordeller och statligt monopol på pornografi. <br/><br/>Björn &amp; Benny, Janne Schaffer och Georg Riedel skrev musik till mjukporrfilmer.<br/><br/>Privatteatern Folkan satte upp nakenmusikal och Dagens Nyheter recenserade skådespelarnas könsorgan. <br/><br/>Hänt i veckan publicerade utvik på kända politiker.<br/><br/>Liberala studentpolitiker visade porrfilm och fälldes i domstol.

Efter de två omtalade böckerna <em>Djursholm</em> och <em>Handels</em>, kommer nu Mikael Holmqvists tredje bok om Sveriges eliter: <em>Kungen &ndash; Sveriges ledare.</em> <br/><br/>2023 har Carl XVI Gustaf suttit på tronen i 50 år. Baserat på ett rikt och omfattande forskningsmaterial undersöker Mikael Holmqvist hur kungen kan förstås som "Sveriges ledare", utifrån nutida sociala och politiska utgångspunkter. <br/><br/>En central fråga är hur kungen profileras som statschef, och hur en viss image av honom har skapats. Holmqvist visar på hur kungens profil i hög grad är ett resultat av dagens marknadsekonomiska samhälles krav och förväntningar, där näringslivets eliter har kommit att bli vår tids ledare och symboler för framgång. <br/><br/>Genom sina aktiviteter, tal och uttalanden som landets statschef, förkroppsligar och symboliserar kungen det marknadsekonomiska samhället, där begreppet "ledarskap" är centralt för hur han framställs, det vill säga idealiserandet av allas vår förmåga att vara aktiva, engagerade, företagsamma, entreprenöriella, och att tänka positivt. <br/><br/>??<span style="font-size: 1.125rem;">"Mikael Holmqvist lyckas säga något genuint intressant om kungahuset."<br/></span><em><span style="font-size: 1.125rem;">Dagens Nyheter</span></em> <br/><br/>"För en gångs skull görs en systematisk analys av kungens agerande utifrån ett maktperspektiv, inte ett reportage för nöjesläsning om kungafamiljens väl och ve."<br/><em>Jonas Sjöstedt, Arbetet</em> <br/><br/>"Petter Larsson har läst sista delen i en mästerlig trilogi om den svenska eliten."<br/><em>ETC</em> <br/><br/>"Undersökningen är en djupt seriös och mycket omfattande studie. Genom den har Mikael Holmqvist åtgärdat en hel del av det som han själv har efterlyst."<br/><em>Norrbottens-Kuriren</em>

Under lång tid har åsiktskorridoren i Sverige varit trång. Viktiga samhällsfrågor har inte kunnat diskuteras på ett fritt och öppet sätt i stora medier. Intressanta diskussioner har aldrig blivit av och kunniga personer har utestängts. Utöver ett stympat offentligt samtal har detta resulterat i ett samhälle där problemen på många områden hopar sig och bara tycks bli värre för varje år. <br/><br/>I Ordet är fritt gör etnologen Karl-Olov Arnstberg ett ambi­tiöst försök att diskutera tio av våra svåraste samhällsfrågor som om någon åsiktskorridor inte fanns: <br/><br/>Yttrandefriheten <br/><br/>Mångkulturen <br/><br/>Demokratin <br/><br/>Demografin <br/><br/>Religionen <br/><br/>Nationalismen <br/><br/>Sexualiteten <br/><br/>Kriget <br/><br/>Intelligensen <br/><br/>Individualismen <br/><br/>Sina resonemang bygger Karl-Olov Arnstberg på en omfattande läsning av aktuell internationell forskning och ett inträngande studium av den svenska offentliga debatten från det senaste årtiondet. Ordet är fritt är en såväl upplysande och utmanande som välskriven och under­hållande bok om några av de mest angelägna ­samhällsproblemen i Sverige idag.<br/><br/>Karl-Olov Arnstberg är sam­hällsdebattör och tidigare professor i etnologi vid Stockholms universi­tet. Hans produktion sedan debuten 1972 är omfattande och flera av hans böcker har uppmärksammats stort i medierna.<br/><br/>»Efter millennieskiftet har alltfler diskussioner om samhället kommit att ses genom ett politiskt filter. Om jag exempelvis vänder mig mot pride, inte därför att jag är puritan och pryd utan därför att jag vet att en upplösning av familjen är ett dråpslag mot samhället om inte ­annat därför att det inte föds tillräckligt många barn då klassas jag som högerkonservativ eller något ännu värre, trots att det inte handlar om politik utan om samhällsvetenskap och demografi. Om jag kriti­serar vänster­synpunkter så placeras jag politiskt till höger. Men så behöver det ju inte alls vara. Med mitt perspektiv kan det mycket väl vara så att vänstern har fel i sak. Nästa gång kritiserar jag kanske något som ­höger­konservativa för fram; det ger mig inte en vänsteragenda. <br/><br/>När jag själv tar del av vetenskapliga och populärvetenskapliga texter som inte verkar hålla eller kan betvivlas, så blir jag aldrig provocerad eller på annat sätt känslomässigt engagerad. Det är bara texter och de riktar sig ju inte till mig personligen. Jag ser den typen av upprördhet och aggressivitet som ett försvar för åsikter som samtidigt som de är identi­tetsbärande förmodligen är felaktiga. Det är som politiker med svag argumentering. Då brukar de höja rösten och se arga ut.« Karl-Olov Arnstberg