Svenska

I skuggan av de stora spionfallen finns alltid människor. I Främmande makt får vi möta personerna bakom underrättelseoperationerna i dagens Sverige och de människor som lever under ständigt hot. Här tecknar de undersökande journalisterna Jani Sallinen och Mathias Ståhle en bild av ett Sverige de flesta aldrig får se. De har brevväxlat med en känd spiondömd svensk, följt spåren efter ryska militära teknikfixare som opererar i Sverige, kartlagt hur Kina och Iran opererar under ytan i statliga svenska organisationer och intervjuat personal i en av Sveriges allra hemligaste verksamheter.

"Fanny Nilssonsreportagebok om svensk sjukvård är lika skrikigt opoetisk som spot on"<br/><strong>Aftonbladet, 5 av 5 i betyg<br/><br/></strong>"Språket är lättflytande och fyllt av eleganta formuleringar. Resultatet blir en blandning av systemkritik, reseskildring och en engagerande berättelse."<strong><br/>Läkartidningen</strong> <br/><br/>"Att lyckas skriva så pass fängslande om sjukvård är en prestation"<br/><strong>BTJ Betyg 5/5</strong><br/><br/>Hur kan vi ha världens bästa vård när man inte kan få tid på sin vårdcentral? Varför blir man så ofta tillsagd att åka till akuten? Sjukvården toppar år efter år listan över de viktigaste politiska frågorna för svenska folket. Trots att resurserna till vården ökat över tid, upplever många att det blivit svårare att få hjälp &ndash; inte minst att träffa en läkare. <br/><br/>Är sjukvården verkligen bättre i andra länder? Frågan ställs ofta, men sällan har någon närmat sig ämnet på ett tillgängligt, engagerande och jämförande sätt. Läkaren och debattören Fanny Nilsson reser i Europa och utforskari reportageform fyra olika sjukvårdssystem&ndash;Sverige, Spanien, Nederländerna och Storbritannien &ndash; hur id&eacute;n om allmän sjukvård vuxit fram, och hur den nu är på väg att förändras i grunden. <br/><br/>Genom intervjuer med forskare, läkare, sjuksköterskor och patienter tecknar Nilsson en bild av en sjukvård i förändring, där privatiseringar, extrem specialisering, orimligt dyra läkemedel och bristen på bassjukvård utgör akuta hot. <br/><br/>I takt med att befolkningen åldras och medicinska framsteg gör det möjligt att behandla allt fler sjukdomar &ndash; ofta till höga kostnader i pengar och tid &ndash; väcks också svåra frågor: Hur ska vi förhålla oss till livets gränser? Vad ska vården egentligen syssla med? Och går det att kombinera höga förväntningar med principen om allmän och jämlik vård? <br/><br/>Detta är Fanny Nilssons första bok &ndash; en angelägen och insiktsfull skildring av sjukvårdens framtid berättat på ett nära, lättillgängligt och nytt sätt.<br/><br/>"Hon lägger inte ensidigt skulden på politiska reformer, utan även på vårdinrättningarna och läkarna själva. Mest av allt efterfrågas ett större samtal om vad befolkningen egentligen önskar sig. Ett samtal för vilket <em>Åk till akuten</em> är en ovanligt initierad startpunkt."<br/><strong>Expressen</strong>

Erika Bjerström blir 2019 SVT:s första globala klimatkorrespondent, med uppdrag att rapportera om krisens konsekvenser och lösningar. Under åren som följer polariseras samhällsdebatten kring klimatfrågan och präglas alltmer av desinformation, hot och påhopp. När hon lämnar uppdraget 2024 har hon blivit en av Sveriges mest utsatta journalister.<br/><br/><i>Demokratin dör i hettan</i> är en skakande journalistisk skildring av hur klimat- och demokratikrisen förstärker varandra. Med bland annat falska klimatbudskap vinner högerpopulister som Donald Trump politiska val och använder sin makt till att attackera fria medier, censurera forskningen, skrota klimatlagar och försvaga domstolarna.<br/><br/>I Erika Bjerströms bok framträder 2000-talets ödesfråga: Om världens demokratier inte kan hantera klimatkrisen, kan de då överleva den? Med ökande spänningar i en allt hetare värld är det vi nu upplever i värsta fall bara början.

I Hybris försöker den säkerhets­poli­tiske forskaren Ola Tunander reda ut och besvara några av de mest centrala frågorna om kriget i Ukraina:<br/><br/>Varför startade kriget?<br/><br/>Vad handlar det om?<br/><br/>Vad säger folkrätten?<br/><br/>Hur kommer kriget att sluta? <br/><br/>Andra aspekter av kriget han tar upp är bland annat händelserna på Majdan i Kiev 2014, socialdemokratins säkerhetspolitiska kursomläggning, sprängningen av Nord Stream och massmedias roll som maktpolitiskt instrument.<br/><br/><br/><br/>Ola Tunander är research professor emeri­tus vid PRIO (Peace Research Institute Oslo) i Norge, där han under flera år ledde programmet för utrikes- och säkerhetspolitik. Han har forskat och skrivit om säkerhetspolititiska frågor ­­­sedan 1980-­talet. År 1989 disputerade han på en avhandling om USA:s maritima stra­tegi i norra Europa. Hans böcker har ­använts  på militärhögskolor i Sverige och USA. Författa­rens senast utgivna ­böcker är Navigationsexperten: Hur Sverige lät sig bedras av U 137 (2021), Det svenska ubåtskriget (2019) och Libyenkrigen: Bru­ken av retorikk och bedrag for å ødelegge en stat (2018). Han har även publicerat många artiklar i internatio­nella facktidskrifter. <br/><br/><br/><br/>OLA TUNANDER:<br/>»Vad som har förbryllat mig som säkerhets­politisk forskare är att allt det vi lärt oss de senaste 50 åren nu är glömt. Vad som förr var en självklarhet för varje forskare var att förstå hur motparten, "den andra" eller fien­den, ­tänker. Men idag beskrivs den som för­söker göra det som en "Putinversteher" en tysk benämning för någon som "förstår Putin".<br/><br/>Dagens generation har till synes inte haft något behov av att förstå motparten. Och det gäller inte bara forskare utan också flertalet politiker och jour­nalister i väst. De agerar som om de representerar sanningen och är moraliskt överlägsna. De blandar samman världen med väst­världen.  Denna hybris har varit utmärkande för dem som stått i spetsen för USA:s eller västvärldens krig sedan 1990-talet. Den har ­varit osmaklig. Länder som Irak och Libyen blev lagda i ruiner, men det var trots allt möjligt att besegra dem på slagfältet. <br/><br/>När det gäller försöket att besegra Ryssland i Ukraina är dock detta inte möjligt, dels därför att Ryss­land har en betydande militär kapacitet inklusive kärnvapen, dels därför att man, på samma vis som under andra världskriget, uppfattar kriget som "existentiellt".«

Hans dröm och vår verklighet<br/><br/> Martin Luther King mördades för femtio år sedan, i april 1968, men han är en ännu levande legend. Varför? Lars Åke Augustsson tecknar i första delen av sin bok ett konturskarpt porträtt av den amerikanske pastorn och medborgarrättskämpen, av såväl hans starka som hans svaga sidor, med fördjupande kapitel om Kings språk, kvinnosyn och politiska radikalism.<br/> I bokens andra del, som är ett högaktuellt reportage, reser han i Kings spår. Han talar med många människor, från sådana som arbetade med King, till unga aktivister i rörelsen Black Lives Matter, om Kings ideal och ickevåldsmetoder, om kampen mot rasism och för rättvisa i en splittrad nation med Donald Trump som president.<br/> Boken slutar med en diskussion om Martin Luther Kings betydelse också för oss utanför USA.<br/><br/> Lars Åke Augustsson är författare till både skönlitteratur och fackböcker. Senast utgav han <i>Dömd till döden </i>(2016) och tidigare på Carlssons även <i>Arne Ruth talar ut </i>(2013) och <i>Lever Stig Dagerman? </i>(2014). Lars Åke Augustsson är också medarbetare på Expressens kultursida sedan många år.

Staffan Heimerson har en lång karriär som journalist och utrikesreporter bakom sig, bland annat på Sveriges Radio, SVT och Aftonbladet. Han har överlevt 34 krig och två covidinfektioner. I höst fyller han 90 år. Men han har fortsatt leva sitt gamla liv, han flänger runt i Europa med bil, träffar människor, håller sig orienterad. Och han är återigen aktuell med en personlig och engagerande reportagebok. Hans sinne för detaljer och förmåga att berätta en god historia gör att hans texter alltid är intressanta, lärorika, fängslande och roliga att läsa. Kort sagt innehåller de alla reportagets nödvändiga ingredienser, nämligen: people, colour and action. <br/><br/><i>Oj, oj, Europa!</i> är ett slags hyllning till denna så motsägelsefulla och innehållsrika kontinent, till maten, kulturen, historien och människorna.

Syftet med denna bok är att för första gången genomföra en djupare undersökning och analys av de haverier med dödlig utgång som skedde mellan 1946 och 1989. Det är också ett försök att för allmänheten på ett begripligt sätt klarlägga vad som egentligen hände. Och inte minst, ge de flygare som omkom en egen historia - alla de flygare vars namn nu finns på väggen i Flygvapnets minneshall.<br/> Andra upplagan<br/> Utsedd till ÅRETS BOK OM SVENSK HISTORIA