Svenska

"Att lyckas skriva så pass fängslande om sjukvård är en prestation"<br/><strong>BTJ Betyg 5/5</strong><br/><br/>Hur kan vi ha världens bästa vård när man inte kan få tid på sin vårdcentral? Varför blir man så ofta tillsagd att åka till akuten? Sjukvården toppar år efter år listan över de viktigaste politiska frågorna för svenska folket. Trots att resurserna till vården ökat över tid, upplever många att det blivit svårare att få hjälp &ndash; inte minst att träffa en läkare. <br/><br/>Är sjukvården verkligen bättre i andra länder? Frågan ställs ofta, men sällan har någon närmat sig ämnet på ett tillgängligt, engagerande och jämförande sätt. Läkaren och debattören Fanny Nilsson reser i Europa och utforskari reportageform fyra olika sjukvårdssystem&ndash;Sverige, Spanien, Nederländerna och Storbritannien &ndash; hur id&eacute;n om allmän sjukvård vuxit fram, och hur den nu är på väg att förändras i grunden. <br/><br/>Genom intervjuer med forskare, läkare, sjuksköterskor och patienter tecknar Nilsson en bild av en sjukvård i förändring, där privatiseringar, extrem specialisering, orimligt dyra läkemedel och bristen på bassjukvård utgör akuta hot. <br/><br/>I takt med att befolkningen åldras och medicinska framsteg gör det möjligt att behandla allt fler sjukdomar &ndash; ofta till höga kostnader i pengar och tid &ndash; väcks också svåra frågor: Hur ska vi förhålla oss till livets gränser? Vad ska vården egentligen syssla med? Och går det att kombinera höga förväntningar med principen om allmän och jämlik vård? <br/><br/>Detta är Fanny Nilssons första bok &ndash; en angelägen och insiktsfull skildring av sjukvårdens framtid berättat på ett nära, lättillgängligt och nytt sätt.

"Jag tillhör välfärdsstatens barn, den generation som blev vuxen på 90-talet och formades då - politiskt, kulturellt och moraliskt. Det var en tid när ekonomi alltid trumfade politik, och själv gick jag från att vara en aktivistisk vänstertjej till att studera på Handels och sedan få anställning på Finansdepartementet. Jag växte upp med drömmen om marknaden."<br/><br/><br/><br/>90-talet var tiden då det sades att historien skulle ta slut, men då den egentligen fortsatte i en helt ny riktning. På ytan var det ett ljust och optimistiskt decennium, men därunder fanns något annat, något mörkt och kaotiskt. "Förbannelsen" är en personlig berättelse och en politisk undersökning av hur Sverige fastnade i 90-talets löften, och vilket pris vi betalar för det idag.

Syftet med denna bok är att för första gången genomföra en djupare undersökning och analys av de haverier med dödlig utgång som skedde mellan 1946 och 1989. Det är också ett försök att för allmänheten på ett begripligt sätt klarlägga vad som egentligen hände. Och inte minst, ge de flygare som omkom en egen historia - alla de flygare vars namn nu finns på väggen i Flygvapnets minneshall.<br/> Andra upplagan<br/> Utsedd till ÅRETS BOK OM SVENSK HISTORIA

I 16 år axlade Angela Merkel regeringsansvaret för Tyskland, ledde landet genom otaliga kriser och präglade genom sitt handlande och sin hållning både den tyska och internationella politiken och samhällsutvecklingen. Men Angela Merkel föddes förstås inte som förbundskansler. I sina memoarer, som hon har skrivit tillsammans med sin mångåriga politiska rådgivare Beate Baumann, ser hon tillbaka på sitt liv i två tyska stater - 35 år i Östtyskland, 35 år i det återförenade Tyskland. Personligare än någonsin tidigare berättar hon om sin barndom, sin ungdom och sina studier i DDR och det dramatiska året 1989 när muren föll och hennes politiska liv tog sin början. Hon låter oss ta del av de möten och samtal hon haft med de mäktigaste personerna i världen och belyser med hjälp av betydelsefulla nationella, europeiska och internationella vändpunkter på ett åskådligt och detaljerat sätt hur de beslut fattades som präglar vår tid. Boken erbjuder en unik inblick i maktens inre - och är ett resolut försvarstal för friheten.

När Lars Heikensten 2011 tillträder som Nobelstiftelsens sjunde vd ser han fram emot att komma till ett lugnt arbete efter många år på utsatta positioner. Riktigt så idylliskt blir det inte. Stiftelsen står inför en rad utmaningar; ekonomin är i farozonen, det nya Nobelcentret väcker känslor och en pristagare visar sig vara avliden. Som om inte det vore nog kommer skandalen med Macchiarini och slutligen det stora haveriet i Svenska Akademien.<br/><br/>I "Till mänsklighetens största nytta" ser Lars Heikensten tillbaka på de mest omtumlande åren i Nobelstiftelsens 125-åriga historia samtidigt som han insiktsfullt berättar om arbetet kring Nobelpriset och hur det blivit ett av världens mest kända och respekterade varumärken som knyter samman vetenskapliga framsteg, god litteratur och arbete för medmänskliga relationer.

NOMINERAD TILL GULDSPADEN 2024<br/><br/>Att vården i Sverige ska vara jämlik är inskrivet i lagen. Oavsett vem du är eller var du bor ska du ha samma tillgång till sjukvård i världsklass, och den med störst behov ska prioriteras. Men nu larmar allt fler om att utvecklingen går åt motsatt håll.<br/><br/>För över ett decennium sedan genomfördes en av de största reformerna i svensk sjukvård någonsin. Det skulle vara slut med tungrodd byråkrati. Patienten skulle få makt att göra aktiva val. Privata vårdgivare kunde öppna mottagningar var de ville, och skicka notan till regionerna. Men det visade sig snart att konkurrensen om de friska och starka patienterna skulle bli stenhård, samtidigt som få ville ta hand om de sjuka och svaga.<br/><br/>I <i>Du sköna nya vård</i> letar sig journalisten Anna Gustafsson djupt in i både maktens och sjukhusens korridorer för att få svar på frågan: Är den svenska sjukvården verkligen till för alla?<br/><br/><i>»Anna Gustafsson har i en mycket ambitiös bok skrivit historien om sjukvårdens valfrihetsrevolution och gjort det på ett sätt ingen tidigare åstadkommit; berättande, i ansiktshöjd med hundratals människor.«</i><br/><b>Dagens Nyheter</b><br/><br/><i>»Boken kan varmt rekommenderas ... den är en nykter sammanställning över en period som troligen i framtiden kommer att betraktas som ett mindre lyckat experiment i hur svensk sjukvård styrs.«</i><br/><b>Läkartidningen</b><br/><br/><i>»Anna Gustafsson har på ett sällsynt pedagogiskt sätt lyckats samla systemfelen mellan två pärmar. Det är lättläst, engagerande, lärorikt.«</i><br/><b>Dagens Arena</b><br/><br/><br/><br/><i>»Lyckas på ett tillgängligt sätt förklara hur marknadslogiken i dag går före patienternas behov.«</i><br/><b>Aftonbladet</b><br/><br/><i>»Ett gediget bokslut över vårdvalsreformen i Stockholm.«</i><br/><b>Göteborgs-Posten</b><br/><br/>*<br/><br/><b>Anna Gustafsson</b> är journalist på Dagens Nyheter. Hon är sjukvårdsreporter, och har mångårig erfarenhet av att granska kommuner och regioner. Hon har tidigare skrivit boken <i>Konsulterna</i> tillsammans med kollegan Lisa Röstlund. De nominerades till Stora Journalistpriset och Guldspaden för sin granskning av omorganisationen av Karolinska universitetssjukhuset.

Sverige brukar lyftas fram som världens mest sekulära land men det kan lika gärna sägas vara det mest protestantiska. Ty Sverige vilar på en paradox. Tvärtemot vad dagens sekulära svenskar kanske tror, är det svenska samhället allmänt genomsyrat av kristendom och sin egen tolkning av religionen: svenskprotestantismen. En tolkning som ligger bakom sådant som arbetsmoral och samarbetsvilja, men också stränghet och konformism, och som kommit att forma svensk samhällsanda genom seklerna. Ju mer svenskarna överger religionen i traditionell mening, desto mer av det religiösa tänkandet verkar föras över till andra områden: till politik, samhällsdebatt och ideologier. Till den sekulära zonen. Summan av de religiösa tankarna verkar vara konstant, de antar bara nya former.  Kanske är det rentav svensk socialdemokrati som tagit över den roll som religionen tidigare spelade, med folkhemmet som den nya folkkyrkan? <br/><br/>I ett försök att förstå hur Sverige blivit som det blivit och varför det är så svårt att avvika i ett land som ser sig som öppet och tolerant ger sig statsvetaren Katarina Barrling ut på en tankeväckande färd genom historien. Utifrån exempel som i olika tider klassats som avvikare bland dem Olaus Petri, Eyvind Johnson, Sverigedemokraterna och Lena Andersson klarnar bilden av det extrema landet lagom.